Allmänt

Fastställd den 15 april 2011 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen. Kursplanen träder i kraft fr.o.m. höstterminen 2011.

Allmänt

Kursen omfattar 30 högskolepoäng (30 ECTS credits) och ingår som obligatorisk kurs på grundnivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.

Straff- och processrätt läses parallellt under kursen. I straffrättsdelen ingår en inlämningsuppgift (promemoria) och eventuellt ytterligare en skriftlig examinationsuppgift. I processrättsdelen ingår en inlämningsuppgift (promemoria). Kursen avslutas med en tentamen i de båda delarna.

Behörighetskrav

För tillträde till denna kurs krävs att samtliga obligatoriska moment i tidigare terminskurser är fullgjorda och att alla tidigare terminskurser utom en tenterats med godkänt resultat.

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Mål

Övergripande målsättning

Det övergripande målet för Terminskurs 4 är att de studerande skall få en grundläggande förståelse för, och förmåga att analysera och diskutera, straff- och processrättsliga problem ur ett rättsdogmatiskt och rättsvetenskapligt perspektiv. De studerande skall därutöver ges en orientering om förfarandet i konkurs- och exekutionsrätt samt kunna sätta de aktuella rättsområdena i ett internationellt perspektiv.

Generella mål

Efter genomgången kurs skall studenterna ha uppnått förmåga

1. att förstå och tillämpa den straffrättsliga begreppsbildningen och systematiken respektive de processuella grundbegreppen och de allmänna processprinciperna. Detta innefattar att studenterna har förmåga att identifiera juridiska problem i en ostrukturerad och komplex kontext.

2. att förstå, tillämpa och kombinera rättsreglerna inom ämnesområdet med tonvikt på det dogmatiska tänkandet och normernas systematik och funktion.

3. att i muntlig såväl som skriftlig form presentera juridiskt material, med särskild tonvikt på presentation av och argumentation för lösningar på de specifika straff- och processrättsliga problemen. Studenternas tidigare kunskaper och färdigheter i juridisk metod skall utvecklas ytterligare till att kunna användas i de straffrättsliga och processrättsliga kontexterna.

4. att sätta de straff- och processrättsliga kunskaperna i relation till den aktuella rättspolitiska diskussionen med särskild inriktning mot internationell utveckling och pågående reformarbete inom ämnesområdet. Studenterna förväntas kunna inta ett kritiskt och självständigt förhållningssätt gentemot regelsystemet, vilket förutsätter kunskaper om aktuella forskningsinsatser på området samt hur motsvarande frågor behandlas inom andra rättssystem.

5. att fullgöra förelagda uppgifter inom föreskrivna tidsramar.

Straffrättens mål och omfattning

Efter genomgången kurs är målet att studenterna skall ha:

– förmåga att tillämpa brottsbegreppet och de allmänna lärorna på ett kvalificerat sätt,

– god kännedom om de centrala straffrättsliga principerna som styr de allmänna lärorna och rättstillämpningen,

– god kännedom om brott av central betydelse och sådana som har särskilt intresse,

– uppnått förmåga att identifiera och se samspelet mellan de allmänna lärorna i straffrätt och de särskilda brotten,

– förmåga att kunna identifiera och argumentera kring tänkbara lösningar på olika straffrättsliga problem,

– förmåga att dela upp problemen i delfrågor som ett led i problemlösningsprocessen, samt

– grundläggande kunskap om det straffrättsliga sanktionssystemet samt förmåga att göra påföljdsbestämning i konkreta fall.

Ämnet straffrätt omfattar

– brottsbegreppet samt de straffrättsliga regler och allmänna principer kring vilka brottsbegreppet är uppbyggt,

– uppbyggnaden av brottskatalogen i brottsbalken samt de viktigare specialstraffrättsliga lagarna. Reglerna om förmögenhetsbrotten betonas särskilt eftersom de är de teoretiskt mest genomarbetade samtidigt som de är särskilt svårtillgängliga,

– det straffrättsliga sanktionssystemet med särskild betoning på påföljdsbestämning, samt

– straffrättens och kriminalpolitikens plats, funktion och effekter i samhället, med avseende på såväl kriminalisering som bestraffning.

Processrättens mål och omfattning

Efter genomgången kurs är målet att studenterna skall:

– ha goda insikter om centrala processrättsliga grundbegrepp,

– ha förmåga att med hjälp av rättskällorna och ändamålsöverväganden finna och formulera relevanta argument för och emot olika lösningar på processrättsliga problem,

– förstå och kunna tillämpa reglerna om förfarandet vid de allmänna domstolarna i tvistemål och brottmål samt vissa delar av det processrättsliga förfarandet vid specialprocessrätt, alternativ tvistlösning, utsökning och konkurs,

– ha förmåga att se regelsystemet mot bakgrund av domstolarnas roll i samhället – nationellt och internationellt,

– förstå den aktuella rättsdogmatiska och rättsvetenskapliga diskussionen om domstolarnas roll i samhället.

Ämnet processrätt omfattar

– centrala processrättsliga institut som t.ex. kumulation, bevisbörda, rättskraft och rättegångskostnader,

– skillnader mellan civil- och straffprocessrätt,

– grundläggande specialprocessrätt.

Innehåll

Kursen omfattar straffrätt och processrätt.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarieövningar, lektionsundervisning, spelade processer, PM-skrivande, handledning och rättegångsbesök. Seminarieundervisningen ges i form av seminarier, redovisningsseminarier, diskussionsseminarier, rättegångsrapportseminarier och integrerade/internationella seminarier. Undervisningen är baserad på de studerandes arbete i basgrupper med 3-5 medlemmar. Seminarieundervisningen och de spelade processerna är obligatoriska.

Kursföreståndaren kan dispensera från de obligatoriska undervisningskraven om särskilda skäl föreligger. Den närmare uppläggningen av kursen framgår av bifogad undervisningsplan. Kurslitteraturen framgår av bilagda förteckning.

Examination

Examination och betygssättning sker på grundval dels av en skriftlig tentamen på högst fem timmar vid terminens slut, dels av muntliga samt skriftliga prestationer under terminen i övrigt. Tillåtna hjälpmedel vid skrivningen är författningstext och kurslitteraturen. Vidare tillåts undervisningsmaterial som tillhandahållits alla studenter under terminen (dock inte tentamenskompendium) samt handskrivna anteckningar. Som tillåtna anteckningar räknas inte avskrivningar av annat än tillåtna hjälpmedel (t.ex. avskrivningar av böcker eller artiklar som inte utgör kurslitteratur).

För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga obligatoriska moment fullgjorts. Betyg på kursen sätts på grundval av den skriftliga tentamen, poäng givna för PM och eventuellt ytterligare skriftlig examinationsuppgift samt muntliga prestationer i samband med opposition i processrätt. För den som underkänts erbjuds möjlighet till omtentamen, se vidare i bifogad undervisningsplan. Vid synnerliga skäl kan examinationen utformas på annat sätt exempelvis muntlig tentamen.

I undervisningsplanen anges närmare hur betygssättning sker och vilka hjälpmedel som är tillåtna vid skriftlig tentamen. De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB.

Disciplinära åtgärder vid fusk

Det är inte tillåtet att försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Detta innebär t.ex. att det inte får finnas otillåtna hjälpmedel med under salsskrivningar. Vid hemtentamen ska tentanden helt på egen hand besvara tentamensfrågorna. Det är även fusk att vid PM-skrivande utge annans text för att vara ens egen. Se vidare instruktioner om hänvisningar m.m. som lämnas under kursen! Den som på dessa eller annat sätt fuskar anmäls. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader.