Allmänt

Fastställd den 21 juni 2007 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 2 kap. 5 a § högskolelagen och 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen. Reviderad den 8 mars 2010 samt 17 juni 2011. Kursplanen träder i kraft den 1 juli 2011.

Allmänt

Kursen omfattar 27 högskolepoäng (27 ECTS credits) och ingår som obligatorisk kurs på grundnivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.

Behörighetskrav

För tillträde till denna kurs krävs att samtliga obligatoriska moment i tidigare terminskurser är fullgjorda och att alla tidigare terminskurser utom en tenterats med godkänt resultat.

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Mål

Övergripande målsättning

Det övergripande målet för Terminskurs 5 är att de studerande skall få förståelse för och förmåga att analysera och diskutera kommersiella och ekonomiska juridiska problem för företag och enskilda, särskilt sådana som är av associations- eller skatterättslig natur, ur ett rättsdogmatiskt och rättsvetenskapligt perspektiv.

Generella mål

Efter genomgången kurs skall studenterna ha uppnått förmåga

- att identifiera juridiska problem i en affärsrättslig och ekonomisk kontext,

- att identifiera tänkbara lösningar på juridiska problem som tar hänsyn till olika parters och aktörers perspektiv på problemen,

- att dela upp juridiska problem i delfrågor som ett led i problemlösningsprocessen,

- att självständigt söka juridiskt källmaterial, särskilt på det associationsrättsliga och skatterättsliga området, samt att analysera sådant källmaterial,

- att med hjälp av associations-, skatte- respektive redovisningsrättslig metod finna och formulera relevanta argument för och emot olika lösningar på juridiska problem,

- att förstå skillnader i argumentation och metod i associations-, skatte- respektive redovisningsrätten,

- att i grupp analysera och presentera associationsrättsliga, skatterättsliga och redovisningsmässiga problem, samt

- att förstå samspelet mellan rätt och samhälleliga mål såsom ekonomisk effektivitet, jämställdhet och hållbar utveckling.

Associationsrättens mål och omfattning

Efter genomgången kurs är målet att studenterna skall ha uppnått förmåga

- att identifiera och tillämpa associationsrättens, särskilt aktiebolagsrättens, rättskällor och metoder för att lösa juridiska problem,

- att förstå aktiebolagets och andra associationers roll i samhället, särskilt deras betydelse i näringslivet i såväl modern och historisk som nationell och internationell kontext,

- att förstå hur associationsrätten samspelar med avtalsrätt, aktiemarknadsrätt och bolagsstyrning, samt

- att förstå den aktuella rättsdogmatiska och rättsvetenskapliga diskussionen om associationsrätt, särskilt aktiebolagsrätt, och bolagsstyrning.

Ämnet associationsrätt är inriktat på aktiebolagsrätten (aktiebolaget som associationsform används pedagogiskt-exemplariskt) och omfattar

- associationsrättens, särskilt aktiebolagsrättens, principer, normer och metoder,

- aktiebolagets och andra associationers roll i samhället, särskilt deras betydelse i näringslivet,

- aktieägarnas ställning i förhållande till varandra och till bolaget inklusive olika sätt att reglera aktieägarnas förhållanden (bolagsordning och aktieägaravtal) och regler om minoritetsskydd,

- företagsledningens (bolagsstyrelsens och verkställande direktörens) funktioner,

- andra intressenters (borgenärers och tredje mans i avtalsrelationer) intressen i förhållande till aktiebolaget och skyddsreglering till förmån för sådana intressenter,

- grunderna i aktiemarknadsrätt och bolagsstyrning, samt

- den aktuella rättsdogmatiska och rättsvetenskapliga diskussionen om aktiebolag, bolagsrätt och bolagsstyrning.

Skatterättens mål och omfattning

Efter genomgången kurs är målet att studenterna skall ha uppnått förmåga

- att identifiera och tillämpa skatterättens rättskällor och metoder för att lösa juridiska problem,

- att förstå och kunna diskutera skatternas plats i och betydelse för samhällsekonomin och grunderna i svensk skattepolitik,

- att förstå hur skatterätten samspelar med och påverkar val hos fysiska och juridiska personer, till exempel när det gäller att välja hur verksamhet skall bedrivas eller om och när affärer skall genomföras, samt

- att förstå den aktuella rättsdogmatiska och rättsvetenskapliga diskussionen om skatterätt.

Ämnet skatterätt omfattar

- skatterättens principer, normer och metoder,

- uppbyggnaden av den viktigaste inkomstskatteförfattningen, (inkomstskattelagen),

- terminologin i inkomstskatteförfattningarna,

- metoden att beskatta inkomster för både fysiska och juridiska personer,

- skillnaden i beskattning av olika typer av inkomster,

- grundläggande mervärdesskatterätt,

- skatterättsliga effekter vid organisatoriska förändringar i bolagsstrukturen,

- de viktigaste skatterättsliga resultatregleringsmöjligheterna,

- internationell skatterätt och gränserna för den svenska beskattningsmakten, samt

- skatternas plats i och betydelse för samhällsekonomin och grunderna i svensk skattepolitik.

Redovisningsrättens och företagsekonomins mål och omfattning

Ämnet redovisningsrätt och företagsekonomi är till viss del stödjande i förhållande till ämnena associationsrätt och skatterätt. Efter genomgången kurs är målet att studenterna skall ha uppnått förmåga

- att identifiera och tillämpa redovisningsrättens rättskällor och metoder för att lösa juridiska problem,

- att identifiera och analysera grundläggande företagsekonomiska problem och förhållanden som påverkar lösningen av associations- respektive skatterättsliga frågor eller hur sådana frågor hanteras, samt

- att kunna läsa en årsredovisning och analysera den ur associations- och skatterättslig aspekt.

Ämnet redovisningsrätt och företagsekonomi omfattar

- redovisningsrättens normer och metoder,

- grundläggande upplysningskrav i externredovisningen,

- redovisningsregler av särskild betydelse för bolagsrättsliga och skatterättsliga bedömningar, såsom beträffande utdelning och periodisering, samt

- grundläggande räkenskapsanalys och principer för resultatmätning.

Vid sidan av kunskaper i associationsrätt, skatterätt, redovisningsrätt och företagsekonomi skall kursen ge de studerande förmåga sätta in associations-, skatte- och redovisningsrättsliga frågor samt bolagsstyrningsfrågor i ett vidare perspektiv. Det kan innebära att reflektera över hur regler och normer kan påverka mäns och kvinnors liv (jämställdhets- och genusaspekter), hållbar utveckling eller samhället i stort (corporate social responsibility). Efter genomfört moment skall de studerande ha viss förmåga att identifiera och diskutera ämnesspecifika förhållanden som påverkar mäns och kvinnors liv och verksamhet eller samhället i kontext av de ämnen som förekommer på kursen.

Innehåll

Kursen omfattar följande områden:

Associationsrätt

Skatterätt

Redovisningsrätt och företagsekonomi

Undervisning

Undervisningen består av seminarier i hel- och halvgrupp samt föreläsningar. Undervisningen är baserad på de studerandes eget arbete i basgrupper med ungefär fem medlemmar. Deltagande i basgruppsarbetet och närvaro vid minst åttio procent av seminarierna är obligatoriskt.

Utöver undervisningen skall varje student fullgöra skriftliga uppgifter.

Kursföreståndaren kan medge dispens från obligatoriska uppgifter och föreskriva ersättningsuppgifter. Den som varit borta från mer än sju seminarier får inte genomföra tentamen.

Den närmare uppläggningen av kursen framgår av undervisningsplan (bilaga 1). Undervisningen bygger på den kurslitteratur som anges i särskild förteckning (bilaga 2).

Examination

Terminskurs 5 examineras genom skriftlig tentamen vid kursens slut, skriftliga inlämningsuppgifter samt med hänsyn till muntliga prestationer under kursens gång. Närmare föreskrifter om examinationen följer av undervisningsplanen. De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB.

För den som underkänts erbjuds möjlighet till omtentamen i enlighet med vad som framgår av bifogad undervisningsplan.

Regler för rättning och omprövning av betyg följer av 2 kap. 25-26 §§ högskoleförordningen, närmare anvisningar för rättnings- och omprövningsärendens handläggning följer av undervisningsplanen.

Disciplinära åtgärder vid fusk

Enligt 10 kap. 1 § högskoleförordningen får disciplinära åtgärder vidtas mot studenter som bland annat med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars skall bedömas. Om kursföreståndaren har grundad anledning misstänka att en student vidtagit åtgärder som strider mot 1 § skall kursföreståndaren enligt 9 § skyndsamt anmäla saken till studierektor för vidarebefordran till rektor.

De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning.