Allmänt

Fastställd den 28 april 2014 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen (1993:100). Kursplanen träder i kraft den 15 augusti 2014.

Allmänt

Kursen omfattar 60 högskolepoäng (60 ECTS credits) och ges som fristående kurs. Juridiskt grundår motsvarar Terminskurs 1 och 2 på juristprogrammet vid Uppsala universitet. Kursen kan utgöra biområde i examen med annat huvudområde.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)

Mål

Kursens mål som förväntade studieresultat

Delkurs 1: Grundläggande juridisk metod, statsrätt och konstitutionell EU-rätt

Efter genomgången delkurs skall studenterna angående området allmän rättslära och rättsteknik ha förmåga

• att kunna identifiera juridiska problem och lösningar på dessa i en ostrukturerad, komplex kontext,
• att kunna söka juridiskt källmaterial, analysera det genom tolkning av lag, domstolsavgöranden, lagförarbeten och juridisk litteratur samt att, med hjälp av rättskällorna och ändamålsöverväganden finna och formulera relevanta argument för och emot olika lösningar på juridiska problem,
• att kunna se samspelet mellan rätt och samhälleliga mål såsom ekonomisk effektivitet, jämställdhet och hållbar utveckling,
• att kunna ta ställning i juridiska frågor genom att bedöma styrkan hos olika argument och väga dem mot varandra,
• att i muntlig såväl som skriftlig form, enskilt såväl som i samarbete med andra, kunna presentera juridiskt material, med särskild tonvikt på presentation av och argumentation för lösningar på juridiska problem.

Efter genomgången delkurs skall studenterna vidare avseende områdena statsrätt inklusive fri- och rättigheter, tryck- och yttrandefrihet samt komparativ konstitutionell rätt ha förmåga

• att kunna tillämpa det statsrättsliga regelsystemet på ett kvalificerat sätt, varvid särskild betoning ligger på förståelse av och kunskap om reglerna om normgivningsmakt, fri- och rättighetsskydd och konstitutionell kontroll,
• att kunna läsa prejudikat och andra vägledande avgöranden på rättsområdena samt att kunna identifiera och förstå de i rättsfallen relevanta rättsfrågorna,
• att visa förmåga att se de olika konstitutionella regelsystemen i ett principiellt och ideologiskt perspektiv, i vilket ingår att kunna relatera regelsystemen till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat,
• att relatera den svenska konstitutionella diskussionen om problem kring normgivning, fri- och rättighetsskydd och kontrollmakt till den internationella diskussionen om motsvarande frågor, i vilket ingår att ha kännedom om och förstå andra länders lösningar på samma områden och att kunna göra jämförelser mellan den svenska rättsordningens grunder och andra länders motsvarighet.

Efter genomgången delkurs skall studenterna slutligen avseende områdena grundläggande folkrätt och konstitutionell EU-rätt ha förmåga

• att kunna förstå och tillämpa de grundläggande reglerna om EU:s organisatoriska uppbyggnad och beslutsprocesser, konstitutionella principer och EU-rättens samspel med den nationella rätten,
• att kunna tillämpa och förstå rättsreglerna i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna i konkreta situationer, för vilket förutsätts kännedom om Europakonventionens materiella innehåll, dess status som folkrättsligt fördrag och dess ställning i svensk rätt,
• att kunna läsa och förstå prejudikat och andra vägledande avgöranden på rättsområdena EU-rätt och konventionsrätt samt att kunna identifiera de i rättsfallen relevanta rättsfrågorna, samt att visa förståelse för att dessa rättsordningar till stor del bygger på ett rättsfallsbaserat system,
• att analysera olika konstitutionella regelsystem i ett principiellt och ideologiskt perspektiv, i vilket ingår att kunna relatera regelsystemen till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat.

Delkurs 2: Civilrätt

Delkursens övergripande mål är att studenterna skall ha grundläggande kunskaper om centrala frågeställningar, regler och begrepp i de aktuella ämnena samt kunna arbeta med juridisk problemlösning.

Efter avslutad delkurs skall studenterna ha förmåga

• att identifiera och formulera för delkursen relevanta rättsliga frågeställningar,
• att identifiera och formulera tänkbara rättsliga lösningar på ett identifierat delkursrelevant problem,
• att självständigt söka juridiskt källmaterial och analysera detta,
• att konstruera en sammanhängande juridisk argumentation som, med tillämpning av juridikens tolkningsmetoder, binder samman fråga och lösning,
• att förankra argumentationen i rättskällematerialet,
• att självständigt och kritiskt förhålla sig till rättssystemet och sin roll som jurist,
• att i skriftlig form presentera juridiskt material med acceptabel språkhantering, samt
• att på ett strukturerat sätt i muntlig form presentera juridiskt material.

Efter avslutad delkurs skall deltagarna ha kunskap

• om de principiella och praktiskt betydelsefulla rättsliga frågeställningar som behandlas inom delkursens ämnesområden,
• om de grundläggande avtalsrättsliga frågorna,
• om ett urval av rättshandlingar och avtalstyper och de juridiskt relevanta särdrag som utmärker dessa,
• om de centrala obligationsrättsliga frågeställningarna inom fordringsrätten,
• om det centrala innehållet i de allmänna skadeståndsrättsliga reglerna,
• om de centrala arbetsrättsliga frågorna, såväl inom den individuella som den kollektiva arbetsrätten, samt den rättsliga regleringen av diskriminering, jämställdhet och likabehandling,
• om det funktionella samspelet mellan rättsregler av olika slag inom delmomentets ämnesområden, samt
• om den rättspolitiska bakgrunden till rättsreglerna och de värdeval som reglerna ger uttryck för.

Innehåll

Kursen består av följande två delar:

• Delkurs 1: Grundläggande juridisk metod, statsrätt och konstitutionell EU-rätt, och
• Delkurs 2: Civilrätt.

Delkurs 1 omfattar följande områden:

• allmän rättslära och rättsteknik,
• statsrätt inklusive fri- och rättigheter, tryck- och yttrandefrihetsrätt samt komparativ konstitutionell rätt, samt
• grundläggande folkrätt och konstitutionell EU-rätt.

Delkurs 2 omfattar följande områden:

• avtalsrätt,
• kontraktsrätt,
• fordringsrätt,
• skadeståndsrätt, samt
• arbetsrätt.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, studieintroduktioner, seminarier, handledning och andra skriftliga och muntliga övningsmoment. All undervisning baseras på de studerandes eget arbete i basgrupper med fyra till sex medlemmar. Aktivt deltagande i grupparbeten och i annan undervisning än föreläsningar är obligatoriskt.

Föreläsningarna syftar i första hand till att ge en överblick över rättsområdet, men kan också ge en vetenskaplig fördjupning.

Seminarierna innefattar problemlösning med utgångspunkt i på förhand givna scenarier, diskussion av centrala rättsfall och reflektion kring t.ex. rättspolitik eller grundläggande begreppsliga frågor. Alla seminarier utgör centrala moment i kursen och är obligatoriska. Inlärningen förutsätter att studenterna självständigt arbetar med att lösa juridiska problem. Detta arbete förutsätts ske i tre led: Genom individuell inläsning, diskussion i basgrupper om fyra till sex studenter samt aktivt deltagande i seminarierna. Aktivt deltagande i basgruppsarbetet är obligatoriskt.

Därutöver skall varje student fullgöra skriftliga och muntliga uppgifter. Dessa är obligatoriska.

Den närmare uppläggningen av kursen anges i bilagd undervisningsplan.

I undervisningsplanen finns bestämmelser om dispens från delkursens obligatoriska moment. Dispens kan förenas med kompletteringsuppgifter.

Examination

Kursen omfattar 60 högskolepoäng. Examination och betygssättning sker på grundval av följande fyra moment om vardera 15 högskolepoäng:

• fullgörande av muntliga och skriftliga uppgifter och övriga obligatoriska moment inom delkurs 1,
• avslutande skriftligt prov (tentamen) inom delkurs 1,
• fullgörande av muntliga och skriftliga uppgifter och övriga obligatoriska moment inom delkurs 2 och
• avslutande skriftligt prov (tentamen) inom delkurs 2.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat såväl i de obligatoriska muntliga och skriftliga momenten (fullgjort obligatorium) som i de skriftliga proven.

Studenternas förväntade studieresultat samt betygskriterier framgår av undervisningsplanen eller bilaga till denna.

I undervisningsplanen meddelas också föreskrifter om tillåtna hjälpmedel vid prov och om möjlighet till förnyat prov (omtentamen).

Skriftlig tentamen anordnas vid respektive delkurs slut och omtentamen enligt närmare anvisningar i undervisningsplanen. Kursföreståndaren kan, om det av särskilda skäl finns behov, besluta om enskild tentamen, skriftlig eller muntlig. De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna G och VG. För betyget godkänt (G) fordras att godkänt resultat uppnåtts beträffande samtliga förväntade studieresultat. För högre betyg (VG) fordras att en sammanvägning av de resultat som uppnåtts beträffande de förväntade studieresultaten, enligt examinators bedömning motsvarar det högre betyget.

Disciplinära åtgärder vid fusk

Det är inte tillåtet att försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Detta innebär t.ex. att det inte får finnas otillåtna hjälpmedel med under salsskrivningar. Vid hemtentamen eller motsvarande ska tentanden helt på egen hand besvara tentamensfrågorna. Det är även fusk att vid PM-skrivande utge annans text för att vara ens egen. Se vidare instruktioner om hänvisningar m.m. som lämnas under kursen! Den som på dessa eller annat sätt fuskar anmäls. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader.