Allmänt

Kursen ges endast under vårterminen.

Behörighetskrav

Filosofie kandidatexamen med minst 90 hp i freds- och konfliktkunskap, alternativt 90 hp i näraliggande relevant ämne och minst 30 hp i huvudämnet eller motsvarenade erfarenhet; samt kurserna Orsaker till krig (15 hp), Metod I (7,5 hp) och Metod II (7,5 hp) eller Avancerad kurs i kvantitativ metod (7,5 hp) inom Masterprogrammet i freds- och konfliktstudier.

Mål

För att bli godkänd på kursen skall studenten i uppsatsen självständigt ta ställning till forskningslitteraturens riktlinjer med avseende på följande centrala frågor vid genomförandet av ett vetenskapligt arbete:

1. Problem: varför är problemet viktigt att studera; vilket är uppsatsens syfte i förhållande till tidigare forskning, med särskild tonvikt vid det egna bidraget till forskningslitteraturen
2. Teoretisk referensram: vilken är den självständigt utformade teoretisk referensramen; hur definieras de centrala begreppen i denna ram; på vilka grunder härleds från denna ram studiens prövbara frågeställningar eller hypoteser.
3. Uppläggning av den empiriska undersökningen: hur utformas en självständig, professionellt förankrad, undersökningsdesign i vilken val av fall, tidsperiod, material och metoder främjar en systematisk empirisk prövning av uppsatsens frågeställningar eller hypoteser.
4. Analys: vilka är uppsatsens viktigaste resultat; vilka egenskaper i undersökningens design kan på förhand ha gynnat vissa utfall; vilka variationer finns i resultatens mönster som är relevanta i förhållande till tidigare forskning; i vad mån ger analysen av resultaten anledning att ompröva eller förfina den ursprungliga teoretiska referensramen.
5. Sammanfattning och slutsatser: vad var syftet med uppsatsen och i vilken utsträckning har syftet uppnåtts; hur är uppsatsens övergripande resultat relaterade den tidigare forskningen på området; på vilka, väl specificerade, sätt har studiens resultat implikationer för framtida forskning; vilka är studiens policyimplikationer.

Innehåll

Kursen inleds med föreläsningar och workshops kring det vetenskapliga hantverket. Huvuddelen av undervisningen sker i form av individuell eller gruppvis handledning samt parallellt härmed workshops som behandlar de centrala komponenterna i forskningsprocessen. Vid mitten av uppsatsperioden redovisas och diskuteras uppsatsarbetet i ”mid-term seminars”. Kursen avslutas med framläggande och försvar av uppsatsen vid ”final seminars”.

Undervisning

Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier, workshops och individuell eller grupphandledning.

Examination

Examinationen innehåller tre delar:

1. Framläggande av uppsats,
2. Opposition på uppsats på ”Final seminar”, samt
3. Aktiv närvaro vid alla föreläsningar, seminarier, workshops samt genomförande av kursuppgifter.

Störst vikt vid betygssättningen läggs vid kvalitet i den framlagda uppsatsen. Vid bedömning av uppsatsen tas hänsyn till i vilken utsträckning följande kriterier är uppfyllda: självständig identifikation av forskningslucka; självständigt utformad teoretisk referensram; självständigt utformad undersökningsdesign med specificeringar av hur val av fall, tidsperiod, material och metoder främjar en systematisk empirisk prövning av uppsatsens frågeställningar eller hypoteser; självständig analys av hur resultaten förhåller sig till tidigare forskning.

Två examinationstillfällen ges vid varje kurstillfälle. Om uppsatsen inlämnas senare än angivet inlämningsdatum utan att lärare underrättats och därefter godkänt skälet till förseningen kan detta komma att påverka betyget.

Betyg: Väl godkänd (VG); Godkänd (G); Underkänd (U)