Utbildning

Kursplan för Arkivvetenskap, år 1

Archival Science, Year 1

  • 60 högskolepoäng
  • Kurskod: 5KK034
  • Utbildningsnivå: Avancerad nivå
  • Huvudområd(en) och successiv fördjupning: ABM A1N
  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG).
  • Inrättad: 2012-05-29
  • Inrättad av: Institutionsstyrelsen vid institutionen för ABM
  • Reviderad: 2017-02-16
  • Reviderad av: Institutionsstyrelsen
  • Gäller från: vecka 30, 2017
  • Behörighet: Kursen är öppen endast för dem som är antagna till masterprogrammet i ABM, inriktning Arkivvetenskap.
  • Ansvarig institution: Institutionen för ABM

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten ha uppnått följande kunskaper och färdigheter:
Kursblocket ABM-fältets uppdrag och utmaningar
Moment 1: ABM-fältets uppdrag och utmaningar, 7,5 hp
Kunskaper om ABM-institutionernas historiska utveckling samt deras nutida ansvarsområden.
Kunskaper om de vetenskapliga discipliner som ingår i ABM-fältet samt praxis och teorier inom nämnda fält.
Kunskaper om centrala och etablerade begrepp inom de discipliner som ingår i ABM-fältet.
Förmåga att söka vetenskaplig information.
Kunskaper om vetenskapliga publikationsformer med särskild inriktning mot de discipliner som ingår i ABM-fältet.

Kursblocket Samla, bevara och organisera
Moment 2: Klassifikation och kategorisering, 7,5 hp
Kunskaper om historiska och teoretiska förutsättningar för kunskapsorganisation.
Kunskaper om såväl den vetenskapliga som den lekmannamässiga klassifikationens och ordnandets problem i olika sociala och kulturella kontexter. 
Moment 3: Digital organisering, 7,5 hp
Kunskaper om metadata - teorier kring standarder och metoder för hanteringen samt färdigheter i att bestämma och strukturera olika metadata.
Kunskaper och färdigheter i databashantering och frågespråk samt strukturering och uppmärkning av dokument. 
Moment 4, Arkivbildning och arkivredovisning, 7,5 hp
Kunskaper om traditionell arkivredovisning och färdighet i att ordna och förteckna arkiv med analoga handlingar.
Kunskaper om hur övergången till digital informationshantering påverkar arkivverksamheten.
Kunskaper om principerna för verksamhetsbaserad arkivredovisning och färdighet att upprätta klassificeringsstruktur samt processbeskrivning.
Kunskaper om grunderna för långtidsbevarande av ursprungsdigitala handlingar.

Kursblocket Samhället och ABM-institutionerna
Moment 5: Samhället och ABM-institutionerna, 10 hp
Kunskaper om kulturpolitik och den samhälleliga kontext som omger verksamheterna inom ABM-sektorn.
Kunskaper om centrala teorier om hur vi bör förstå vår samtid, med fokus på informationens och kunskapernas roll för samhället som helhet.
Förmåga att analysera aktuella etiska och juridiska aspekter av informations- och kulturarvsförmedling.
Fördjupade kunskaper om lagar, förordningar och policydokument, liksom tillämpningen av sådana, med relevans för arkivhantering.
Fördjupade kunskaper om arkivverksamhetens organisationsstruktur och roll i samhället, t.ex. vad gäller frågor om demokrati, offentlighet och personlig integritet.
Förmåga att analysera politiska, teknologiska och juridiska processer av betydelse för arkivens verksamheter.

Kursblocket Pedagogik och förmedling i ABM-verksamheter
Moment 6: Pedagogik och förmedling i ABM-verksamheter, 10 hp
Kunskaper om olika pedagogiska synsätt och teorier i allmänhet samt dessas relevans för ABM-verksamheter i synnerhet.
Förmåga att beskriva, analysera och tillämpa metoder och arbetssätt som kan användas vid förmedling och tillgängliggörande i ABM-verksamheter i både digitala och fysiska miljöer.
Förmåga att värdera och tillämpa aktuell forskning om användargruppers behov, sökning och användning av information.
Färdighet i att tillämpa pedagogiska metoder i samverkan med aktörer utanför utbildningen. 
Moment 7: Pedagogik och förmedling i arkiv, 10 hp
Fördjupade kunskaper om pedagogiska metoder för att förmedla arkivinformation och öka tillgängligheten till arkivinformation för olika användargrupper.
Förmåga att analysera och bedöma komplexa situationer i samband med tillhandahållande av arkivmaterial.
Förmåga att analysera och bedöma metoder för tillgängliggörande av arkivmaterial.

Innehåll

ABM-fältets uppdrag och utmaningar
Under momentet behandlas de olika ABM-institutionernas historiska utveckling och nutida ansvarsområden. Detta görs utifrån deras nuvarande roller och förutsättningar ur ett såväl organisatoriskt som juridiskt och politiskt perspektiv. Med institutionernas olika verksamheter som utgångspunkt diskuteras centrala och etablerade begrepp, med kopplingar till aktuell samhällsdebatt, inom arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och musei- och kulturarvsvetenskap. Detta görs delvis genom föreläsningar men även seminarier.  
Vidare behandlas framväxten av vetenskapliga discipliner inom arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och musei- och kulturarvsvetenskap; hur de kan beskrivas idag; deras centrala problemställningar och vilka olika delområden och inriktningar som finns. I sammanhanget diskuteras praxis och teorier inom nämnda fält. Under momentet introduceras studenterna även till vetenskaplig informationssökning inom respektive område. Kunskaper om vetenskapliga publikationsformer och vetenskapligt skrivande ingår också.
 
Samla, bevara och organisera
Syftet med kursblocket är att studenterna ska utveckla insikt i och förmåga till kritisk granskning av samlande, bevarande, beskrivande och organiserande aktiviteter i historisk och nutida kontext, samt dessa aktiviteters specifika yttringar inom A-, B- och M-områdena. Blocket utgörs av de två ABM-gemensamma momenten Klassifikation och kategorisering och Digital organisering (7,5 hp vardera) samt det ämnesspecifika momentet Arkivbildning och arkivredovisning (7,5 hp). Undervisningen genomförs med utgångspunkt i centrala begrepp, teorier och forskning och består av exempelvis föreläsningar, praktiska övningar och seminarier med relevans för respektive moment.
 
Den ABM-gemensamma delen av undervisningen har som målsättning att ge studenterna möjlighet att utveckla kunskaper och kritiska insikter i klassificerandets och kategoriserandets historia och generella samhälleliga och kulturella betydelse, samt praktiska och analytiska färdigheter i centrala verktyg för organiserandet av information i den digitala samtiden – såsom metadata, märkspråk och databaser. Under denna del förekommer gemensamma undervisningsinslag för momenten Klassifikation och kategorisering och Digital organisering. Blocket avslutas med ett samlande undervisningsinslag där olika metoder för organiserandet av kunskap och information som tagits upp under kursblockets gång sätts i samband med varandra och med teoretiska infallsvinklar.
 
I det arkivvetenskapliga momentet Arkivbildning och arkivredovisning utgörs kärnan av de två system för arkivbildning och arkivredovisning som har störst betydelse inom samtida svensk arkivsektor: det allmänna arkivschemat och den verksamhetsbaserade arkivredovisningen. Undervisningen innefattar introduktion av systemens beståndsdelar och kontexter, övningar i ordnande och förtecknande, samt diskussion rörande systemens implikationer och konsekvenser. E-arkiv och hantering av elektroniska handlingar, internationella standarder för arkivredovisning samt den digitala utvecklingens teoretiska och praktiska följder för arkivhanteringen utgör likaså viktiga undervisningsteman. Under detta moment uppmärksammas också hur myndigheter och andra organisationer, i Sverige och internationellt, i dag organiserar information i arkivbildningens tidigare faser genom olika strategier för dokumenthantering och registrering. Dessutom behandlas grunderna för informationsvärdering, gallring och bevarande i ett svenskt sammanhang.
 
Samhället och ABM-institutionerna
Momentet ger studenterna insyn i ABM-institutionernas verksamheter samt metoder för att analysera deras roll i ett vidare samhälleligt perspektiv. I den ämnesöverskridande delen behandlas de politiska, ekonomiska och juridiska ramverk som påverkar arkivens, bibliotekens och museernas uppdrag, identitet och förhållande till det omgivande samhället, exempelvis frågor om kultur- och utbildningspolitik på både nationell och lokal nivå, hur styrdokument fungerar, liksom aktuella rättsliga tvistefrågor såsom upphovsrätt och personlig integritet i digitala miljöer. Studenterna förväntas också att sätta informationshanteringen inom ABM-institutionerna i relation till inflytelserika samtidsteorier, som ofta betonar informationens betydelse för samhället som helhet, exempelvis i talet om ”informationssamhälle” och ”kunskapsekonomi”. Studenternas arkivjuridiska kunskaper fördjupas genom studier av exempelvis arkivlagen och offentlighets- och sekretesslagen. Arkivväsendets organisationsstruktur på såväl offentlig och privat nivå tas upp, liksom politiska och idémässiga strukturer; vilka är de politiska och ekonomiska ramarna, och hur anknyts arkivväsendet till samtidens debatter om individens rätt till ansvarsutkrävande och identitetsfrågor.
 
Pedagogik och förmedling i ABM-verksamheter
Blockets två moment, Pedagogik och förmedling i ABM-verksamheter respektive Pedagogik och förmedling i arkiv (10 hp vardera), baseras teoretiskt på en översikt över forskningen om pedagogiska synsätt, bemötande och etik samt teorier om olika besökare och användargruppers informationsbehov och informationspraktiker. Med utgångspunkt i praktiska ABM-verksamheter och med förankring i den teoretiska litteraturen utvecklar studenterna konkreta förslag till hur en pedagogisk verksamhet för en uttalad målgrupp kan utformas. Förslagen prövas även genom ett praktiskt genomförande och utvärderas vid seminarium. Med koppling till undervisningen om pedagogiska perspektiv diskuteras teoretiska och praktiska aspekter av digitalisering samt digital förmedling och digitalt tillgängliggörande. Särskilt fokuseras, genom studier av aktuell forskning och praktiska övningar, pedagogiska metoder för att förmedla arkivinformation och arkivmaterial.
 

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, datalaborationer, studiebesök, gruppövningar, workshops samt enskild handledning. Alla undervisningsinslag som innehåller någon form av examination är obligatoriska och utebliven medverkan ska kompenseras med en kompletteringsuppgift.
 

Examination

Examination sker genom skriftlig individuell tentamen, skriftliga individuella eller gruppbaserade PM samt muntlig eller skriftlig seminarieredovisning av uppgifter och övningar gjorda individuellt eller i grupp. På kursens olika moment förekommer dessa examinationsformer i olika kombinationer.
 
För att uppfylla kursfordringarna krävs aktivt deltagande i de examinerande seminarierna. En student som missar ett enstaka obligatoriskt undervisningstillfälle ska lämna in en kompletteringsuppgift, vars omfattning ska motsvara den arbetsinsats som skulle krävts för förberedelser och aktivt deltagande vid undervisningstillfället.
 
På varje kursmoment ges under ett läsår regelmässigt ett ordinarie tentamenstillfälle och ett omtentamenstillfälle. Omtentamenstillfället är även sista dag för inlämning av kompletteringsuppgifter. Därefter hänvisas studenten till nästa gång kursmomentet ges, som regel nästföljande läsår.
 
Student som önskar slutföra kompletteringsuppgifter från ett tidigare kurstillfälle kommer företrädesvis att ges uppgifter som ingår i ett aktuellt kursinnehåll.
 
Samtliga moment på kursen bedöms med något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget VG på minst 30 hp.
 

Litteratur

Uppgift om kurslitteratur saknas. Ta kontakt med ansvarig institution för mer information.