Behörighetskrav

52,5 hp informationssystem eller motsvarande.

Mål

Vad gäller kunskap och förståelse förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

- med utgångspunkt från olika kunskapsteoretiska begrepp och paradigm återge centrala problemställningar inom informationssystems kunskapsbildning,

- redogöra för olika kunskapsprodukter som kan utgöra resultatet av en vetenskaplig undersökning eller kunskapsutveckling,

- redogöra för vetenskapliga metoder för datainsamling och analys,

- beskriva hur en vetenskaplig undersökning kan läggas upp med utgångspunkt från problemställning, forskningsfrågor, kunskapsbidrag, kunskapsprodukter, val av forskningsansats, val av datainsamlingsmetoder, analysmetoder, genomförande samt redovisning av resultat.

Vad gäller färdigheter och förmåga förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

- genomföra en kunskapsprojektering, dvs. planlägga en vetenskaplig undersökning eller annan kunskapsutveckling inom ämnesområdet.

- redogöra för val av forskningsansats, t.ex. kvalitativ, kvantitativ, eller experimentell ansats, i relation till mål, kunskapsbidrag och kunskapsprodukter,

Vad gäller värderingsförmåga och förhållningssätt förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

- reflektera över egna ställningstaganden i samband med kunskapsprojektering,

- kritiskt granska planer för kunskapsutveckling med utgångspunkt från generella vetenskapliga kriterier,

- kritiskt förhålla sig till teorier, litteratur och kunskapskällor.

Innehåll

Kursen ger en introduktion och fördjupning till centrala begrepp och perspektiv inom området. Studenten introduceras till grundbegrepp inom kunskapsteori, såsom ontologi, epistemologi och paradigm. Nya kunskapsprodukter av forskningsprocesser (ny eller förbättrad IT-artefakt eller IT-relaterad praktik, ny eller omtolkad/vidareutvecklad befintlig teori, ny eller vidareutvecklad utvecklingsteknik/metod, djupförståelse baserad på fallstudier, förklaringar av företeelser, beteenden och deras samband, kunskap om nya företeelser, eller kunskap baserad på kritisk analys) förklaras. Olika forskningsansatser (kvantitativ, experimentell, designorienterad, kvalitativ), datainsamlingsmetoder (intervjuer, observationer, enkäter, dokumentstudier, fokusgrupper), samt metoder för dataanalys (kvalitativ dataanalys, kvantitativ dataanalys) presenteras och diskuteras ingående.

Undervisning

Föreläsningar, seminarier, laborationer och handledning.

Examination

Kursen examineras genom inlämningsuppgifter, seminarier och laborationer. Obligatorisk närvaro krävs på vissa moment i kursen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.