Behörighetskrav

Kandidatexamen

Mål

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

• Överblicka och sammanfatta rådande svenskt och internationellt forskningsläge rörande politisk extremism i ett historiskt perspektiv
• Kritiskt förklara hur och varför olika rörelser definierats som politiskt extrema i olika historiska kontexter
• Redogöra för och förklara rörelsernas ideologiska grunder och valda strategier med hänsyn till den historiska kontexten, särskilt samtida maktförhållanden och olika sätt att se på våldsanvändning och på politiskt styrelseskick
• Förklara de strategier som aktörer i det omgivande samhället använde sig av för att definiera och bemöta dessa rörelser
• Redogöra för och värdera olika typer av primärt källmaterial och utifrån olika metodiska ansatser sammanställa information och dra relevanta slutsatser

Innehåll

Syftet med kursen är att utifrån litteratur och praktiska övningar med primärt källmaterial ge studenterna kunskap om hur olika politiska ytterlighetsinriktningar betraktats och vuxit fram från slutet av 1880–talet och framåt. Kursen behandlar orsakerna till rörelsernas framväxt och utveckling utifrån deras ideologiska grunder och valda strategier. Vidare behandlas hur, varför och av vem vissa rörelser definierats som politiskt extrema vid olika tidpunkter och särskild vikt läggs vid att diskutera på vilka grunder och i vilka kontexter vissa rörelser betraktats som politiskt extrema och hur detta förändrats över tid. Kursen syftar även till att ge studenterna kunskap om hur det omgivande samhället, utifrån samtida uppfattningar av vad som definieras vara en politisk ytterlighetsrörelse, bemött dessa rörelser. Kursens huvudfokus är Sverige och den svenska utvecklingen, men denna kommer att sättas i relation till den internationella utvecklingen, huvudsakligen i Europa och USA.

Undervisning

Undervisningen sker i form av seminarier.

Examination

Studenternas examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.