Religionsvetenskap A

30 hp

Kursplan, Grundnivå, 5RT011

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
5RT011
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Bibelvetenskap G1N, Kyrko- och missionsstudier G1N, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap G1N, Tros- och livsåskådningsvetenskap G1N
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
Fastställd av
Teologiska fakultetsnämnden, 2 mars 2018
Ansvarig institution
Teologiska institutionen

Allmänt

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap 180 hp.

Kursen kan ingå i Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 270 hp.

Kursen kan ingå i Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 330 hp.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten ha tillägnat sig grundläggande kunskaper om religioner och livsåskådningar samt deras roll i historia och nutid i så väl svensk som global kontext. Studenten ska ha utvecklat ett kritiskt förhållningssätt till olika framställningar av religion och livsåskådning och dessutom ha förvärvat grundläggande färdigheter för att använda religionsvetenskapliga metoder.

Samma eller motsvarande förväntade studieresultat gäller för både campus- och IT-distans-kursalternativen av kursen. När de förväntade studieresultaten inbegriper muntliga färdigheter används på IT-distanskursalternativet om möjligt IT-baserat kommunikationsverktyg för att uppnå målen. Om detta inte är möjligt kommer muntliga färdighetsmål att omvandlas till motsvarande skriftliga.

Allmänna färdighetstränande mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

  • använda grundläggande religionsvetenskaplig terminologi på ett adekvat sätt,
  • uppvisa förmåga till kritiskt tänkande genom såväl skriftligt som muntligt deltagande i akademiska diskussioner,
  • uppvisa metodologisk medvetenhet,
  • utföra sökningar i bibliotekets kataloger och databaser, tillämpa grundläggande källkritiska metoder vid informationssökning samt problematisera tillförlitligheten hos de informationskällor som används i religionsvetenskapliga studier,
  • följa normerna för akademiskt skrivande i skriftliga uppgifter och uppvisa grundläggande förmåga till korrekt referenshantering,
  • kritiskt diskutera hur kunskap om religion kommuniceras i yrkes- eller samhällsrelaterade sammanhang.

Delkursspecifika lärandemål

Delkurs 1: Religioner i historia och nutid, 15 hp

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

  • uppvisa kännedom om vad ett vetenskapligt förhållningssätt till religion, teologi och livsåskådning innebär,
  • uppvisa förmåga att kritiskt diskutera olika sätt att förstå religion,
  • redogöra för och jämföra huvuddragen i judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism och dessa traditioners historiska framväxt,
  • exemplifiera respektive traditioners olika uttryck i såväl teori som praktik i historien och i samtiden,
  • uppvisa grundläggande förmåga att använda historiska, antropologiska, sociologiska och psykologiska metoder och teorier för att förstå religioners roll för individ, grupp och samhälle.

Delkurs 2: Texter, traditioner och tolkningar, 7,5 hp

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

  • visa kännedom om grundläggande teorier och begrepp inom texttolkningen,
  • redogöra översiktligt för tillkomst, innehåll och reception av valda delar av Den hebreiska bibeln, Nya Testamentet, Koranen och Bhagavad-Gita,
  • diskutera texttolkningens skilda förutsättningar, jämföra texttolkningar från olika religiösa traditioner och i samtidskulturen samt genomföra egna tolkningar av texter och textbruk.

Delkurs 3: Livsåskådningar och värderingar i konflikt och dialog, 7, 5 hp

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

  • redogöra för några centrala frågor, begrepp och teorier inom empirisk livsåskådningsforskning, systematisk teologi och etik,
  • redogöra för konkreta erfarenheter av religionsmöten i konflikt och dialog, globalt och lokalt,
  • redogöra för hur religionsfilosofiska förhållningsätt till religiös mångfald kan utformas,
  • analysera ett urval av livsåskådningsrelevanta och samtida problem samt argumentera för en egen position i relation till dessa med hjälp av vetenskapliga begrepp och teorier,analysera och diskutera uttolkningar av kristen, judisk och muslimsk teologi och etik i dag.

Innehåll

Vilken roll har religioner och livsåskådningar spelat genom historien? Vilken funktion har religioner och livsåskådningar för hur människor tänker och agerar i vår samtid? Hur relaterar människor till varandra i ett mångreligiöst och pluralistiskt samhälle? Sådana och liknande frågor är utgångspunkter för vetenskapliga samtal som förs inom religionsvetenskap/teologi. Kursen ger en introduktion i religionsvetenskapliga förhållningssätt genom en översiktlig orientering om olika problemområden, teorier och metoder inom religionsvetenskapen. Detta sker genom tre på varandra följande delkurser där undervisningen relaterar till aktuell forskning inom ämnesområdena religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, bibelvetenskap, kyrko- och missionsstudier och tros- och livsåskådningsvetenskap. Kursen tar sin utgångspunkt i en svensk kontext, men ser Sverige som en del av världen och världen som en del av Sverige. För att förstå och kritiskt granska religioners och livsåskådningars historiska och samtida roll i en svensk kontext ges visst företräde för studier av de abrahamitiska religionerna, särskilt olika former av kristendom. Under kursen behandlas också frågor om hur kunskaper om religion kommuniceras i yrkes- eller samhällsrelaterade sammanhang.

Delkurs 1, 15 hp

Religioner i historia och nutid

Innehåll

Vad är religion? Vilken roll har buddhism, hinduism, islam, judendom och kristendom spelat genom historien och vilken roll spelar de i dagens svenska mångkulturella samhälle? Vad är religionsvetenskap/teologi? Vad kännetecknar ett vetenskapligt förhållningssätt till religion? Hur arbetar religionsvetare/teologer med historiska, antropologiska, sociologiska och psykologiska metoder? Delkursen ger en översikt över de komplexa religiösa traditioner som samlas inom kristendomen, judendomen, islam, hinduism och buddhism. Den ger en god inblick i dessa religioners historiska utveckling och varierande uttrycksformer, samt hur de kan studeras utifrån såväl historiska som antropologiska, sociologiska och psykologiska perspektiv.

Syfte

Att lägga en grund för ett vetenskapligt förhållningssätt. Att ge en orientering om historia och utbredning för judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Att med hjälp av konkreta exempel visa hur religionsvetare/teologer arbetar med historiska, antropologiska, sociologiska och psykologiska metoder vid studiet av religioner. Att träna upp en grundläggande färdighet att använda dessa metoder.

Examination (campus)

  • PM (bokrapport), 2 hp
  • Muntlig grupptentamen, 3 hp
  • Test med faktafrågor och nyckelbegrepp, 2 hp
  • Salskrivning, 5 hp med fokus på förståelse och komparation (Hemskrivning IT-distanskursen)
  • Obligatoriska seminarier med skrivuppgifter, 3 hp

Examination (nät)

  • PM, 2 hp
  • Seminarier, 3 hp
  • Hemskrivning I, 5 hp
  • Hemskrivning II, 5 hp

Delkurs 2, 7,5 hp

Texter, traditioner och tolkningar

Innehåll

Hur kan man tolka centrala religiösa texter med exegetiska metoder och vilka särskilda utmaningar möter man då? Vad är en religiös kanon och hur kan man förstå processen när skriftsamlingar blir normativa? Hur skiljer sig textbruket i olika religiösa traditioner och i samtidskulturen? Delkursen ger perspektiv på texttolkning som fenomen och introducerar vad det innebär att studera texter utifrån historisk-kritiska, textcentrerade, läsarorienterade och maktkritiska utgångspunkter. Delkursen ger en orientering i tillkomst, innehåll och reception av några centrala religiösa urkunder och ger redskap för egen textanalys och jämförelse av olika tolkningstraditioner samt i populärkulturen.

Syfte

Att ge en teoretisk grund för att reflektera över texttolkning. Att ge en orientering i några centrala religiösa texters framväxt, innehåll samt användning i religiösa traditioner och i samtidskultur. Att ge grundläggande metodiska färdigheter i att analysera religiösa texter samt att förstå och problematisera olika typer av texttolkning och textbruk.

Examination (campus)

  • PM (bokrapport), 1 hp
  • Quizz med faktafrågor, 1,5 hp
  • Obligatoriska seminarier, 2 hp
  • Hemskrivning med essäfrågor och exempel på egen analys, 3 hp

Examination (nät)

  • PM,1 hp
  • Hemskrivning, 3 hp
  • Test 1,5 hp
  • Seminarier, 2 hp

Delkurs 3, 7,5 hp

Livsåskådningar och värderingar i konflikt och dialog

Innehåll

Vad är en livsåskådning? Hur präglas livsåskådningar av olika kulturella sammanhang och samhälleliga förhållanden? Hur kan man på ett vetenskapligt sätt kritiskt och konstruktivt granska livsåskådningar? Vad är etik och vad har etik med religioner och livsåskådningar att göra? Hur kan etiska frågor formuleras, diskuteras och besvaras i en samtida kontext? Vad innebär religionsmöten i dag, och hur kan religionsfilosofi bidra till att förstå och förhålla sig till sådana möten? Hur kan kristna, judiska och muslimska teologiska perspektiv förstås och problematiseras i det mångkulturella samhället? Delkursen ger en orientering i hur religionsvetare/teologer med olika metoder kan analysera och förhålla sig till innehållet i skilda livsåskådningar och teologier samt möten mellan dessa.

Syfte

Att introducera och diskutera begreppet livsåskådning och skapa förståelse för hur föreställningar och värderingar i människors livsåskådningar kan granskas kritiskt och konstruktivt. Att ge studenten grundläggande färdigheter i argumentationsanalys och eget ställningstagande i samtida debatter kring religion och etik i ett mångkulturellt samhälle.

Examination (campus)

  • Salsskrivning, med fokus på central terminologi och dess användning, 3,5 hp.
  • PM: Analys med självständig reflektion, 2 hp.
  • Obligatoriska seminarier med muntligt och skriftligt deltagande, 2 hp.

Examination (nät)

  • PM, 2 hp.
  • Hemskrivning, 3,5 hp
  • Seminarier, 2 hp

Undervisning

Undervisningen på campuskursen består av föreläsningar och seminarier samt icke lärarlett arbete i smågrupper. Seminarierna är obligatoriska. Även föreläsningen om informationssökning är obligatorisk. Deltagande i föreläsningarna är i allra högsta grad önskvärt eftersom föreläsningarna underlättar inläsningen och bearbetning av kurslitteraturen avsevärt.

IT-distanskursen är i huvudsak nätbaserad och genomförs i lärplattformen IT-distans. Studenten fullgör, inom angiven tid, uppgifter och obligatoriska seminarier enligt lärarens instruktioner. Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen, på campuskursen så väl som IT-distanskursen.

Examination

Examinationen på campuskursen genomförs i form av: salsskrivning (8,5 hp), obligatoriska seminarier (7 hp), PM och bokrapporter (5 hp), begreppsprov (test/quizz) (3,5 hp), muntlig grupptentamen (3 hp) och hemskrivning (3 hp).

På IT-distanskursen ersätts salsskrivning och begreppsprov i datasal med hemtentamina; muntliga moment ersätts med likvärdiga skriftliga alternativ.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

God färdighet i att läsa engelska förutsätts. Viss undervisning på engelska kan förekomma. Studenten förutsätts under hela kursen arbeta självständigt i de studiegrupper som studenten delas in i.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin