Allmänt

Kursen kan ingå i masterprogrammet i mänskliga rättigheter, 120 hp.

Behörighetskrav

180 hp där huvudområdet utgörs av minst 90 hp i mänskliga rättigheter eller något juridiskt, historisk-filosofiskt, samhällsvetenskapligt eller religionsvetenskapligt ämnesområde, eller motsvarande, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 hp. Dessutom krävs kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Mål

Kursen är tvärvetenskaplig och behandlar både folkrättsliga, statsrättsliga och statsvetenskapliga aspekter på rättigheter och relevanta demokratifrågor. Dess syfte är att studenten skall inhämta fördjupade kunskaper om hur de mänskliga rättigheterna skyddas i svensk och europeisk lag liksom hur de aktualiseras i den politiska processen. Av särskild betydelse är samspelet mellan rättighetssystemet i Sverige och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Dessutom uppmärksammas förhållandet mellan svensk lag och EU-rätten. Kursen analyserar även förhållandet mellan mänskliga rättigheter och relevanta demokratiteorier, särskilt frågan om proceduriell demokrati och implementering av rättigheter.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• med hög grad av självständighet identifiera och formulera sådana problem som gäller skyddet av mänskliga rättigheter i svensk och europeisk lag (både EU-rätten och Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna)
• med hög grad av självständighet kritisk analysera skilda uppfattningar om hur rättighetssystemet i Sverige skall relateras till europeisk reglering, särskilt EU-rätten
• självständigt formulera och argumentera för ett ställningstagande i frågan om vilka demokratiformer som behövs för att säkerställa ett skydd för de mänskliga rättigheterna i Sverige och Europa
• presentera analyser och teorier kring skyddet av rättigheter i svensk och europeisk lag för en akademisk såväl som en icke-akademisk målgrupp både i tal och i skrift
• medvetet och kritiskt diskutera och analysera diskursen kring mänskliga rättigheter både från ett rättsvetenskapligt och ett statsvetenskapligt perspektiv.

Innehåll

I kursen ställs ett antal grundläggande frågor som behandlar skyddet för mänskliga rättigheter i svensk och europeisk lag. Hur skall rättighetssystemet i Sverige relateras till Europakonventionen och EU? Föreligger skillnader mellan skyddet för rättigheter i svensk lagstiftning och skyddet för rättigheter i andra europeiska länder? Hur kan diskursen om mänskliga rättigheter kopplas till demokratifrågor? Hur är det svenska systemet för implementering av mänskliga rättigheter utformat och hur kan det förbättras?

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska seminarier och föreläsningar som behandlar aktuell forskning kring skyddet av mänskliga rättigheter i svensk och europeisk lagstiftning.

För fullgjord kurs krävs minst 75 % närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro från seminarier kompenseras genom kompletteringsuppgift som beslutas av kursansvarig lärare. Vid frånvaro på mer än 25 % krävs synnerliga skäl, som också bedöms av kursansvarig lärare, för att slutbetyg på kursen ska kunna ges.

Examination

Kursen examineras genom ett skriftligt PM (PM 2 hp) och en hemskrivning (Hemskrivning 5,5 hp). Vid seminarierna fordras aktivt deltagande och muntlig presentation och diskussion av instuderingsuppgifter.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.