Behörighetskrav

För tillträde till ny termin krävs att samtliga obligatoriska moment och tentamensprov skall vara godkända från samtliga terminer som föregår den som studenten läser (är registrerad på) eller senast har läst. För tillträde till ny termin medges dock att tre (3) obligatoriska moment och en (1) tentamen kan kvarstå som ej godkänd(a) från närmast föregående termin.

Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning

Mål

Syfte

Kursen syftar till att förmedla kunskap om sjukdomars etiologi, patogenetiska mekanismer, typiska patologiska vävnadsförändringar och symptom. Kursen skall vidare ge studenten kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion, både vid normala förhållanden och vid olika typer av sjukliga tillstånd, samt kunskap gällande diagnostik av sjukdomar, olika klassifikationssystem och begrepp/terminologi inom patologi och immunologi.

Lärandemål:

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• förklara patogenetiska mekanismer vid olika typer av sjukdomstillstånd. Integrera denna kunskap för att beskriva påverkan på molekylär, mikro- och makroskopisk nivå
• förklara immunsystemets grundläggande uppbyggnad och funktion
• redogöra för hur celler påverkas vid olika typer av stress, inflammation, skadliga agens, samt åldrande
• beskriva grundläggande patogenetiska mekanismer vid benigna tumörer och cancer, inkluderande dess förstadier; kunna redogöra för tumörprogression och förändringar på molekylär-, mikro- och makroskopisk nivå, prognos samt principer för tumörklassifikation
• redogöra för immunsystemets roll vid cancerprogression, samt redogöra för immunterapi av cancer
• redogöra för etiologi, förlopp, morfologisk och klinisk bild vid vanliga sjukdomar i vissa organsystem, såsom hjärta-kärl, respiration, gastrointestinal, urogenital, hematolymfoid, neuromuskulär och hud
• redogöra för etiologi, förlopp, morfologi, och diagnostik vid autoimmuna sjukdomar och organtransplantation
• beskriva olika diagnostiska tekniker inom klinisk patologi och immunologi, samt kunna beskriva möjligheter och begränsningar med teknikerna. Veta varför och vid vilka tillfällen vävnadsbunden diagnostik och klinisk obduktion utförs
• redogöra för normal hematopoes och morfologi, samt de perifera blodcellernas morfologi och utifrån detta kunna förklara de symptom som uppkommer vid hematologiska sjukdomar.

Innehåll

• Allmän patologi.
• Organpatologi.
• Klinisk patologi.
• Blodbildning.
• Immunförsvarets delar och reglering.
• Klinisk immunologi.

Undervisning

Kursen ges i form av föreläsningar, fallarbeten, gruppundervisning/seminarier och demonstrationer. Närvaro är obligatorisk vid all gruppundervisning och praktiska moment om inte annat meddelas av kursledaren i samband med kursstart.

Examination

Kursen avslutas med skriftlig tentamen som innehåller frågor av typen MCQ (Multiple Choice Question) och essäfrågor (Essay Question). Dessutom krävs aktivt deltagande vid seminarier och annan obligatorisk gruppundervisning. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare. För regelverk angående deltagande vid tentamen, antal tentamensprov och frånvaro från obligatoriska moment, se utbildningsplanen i studiehandboken.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.