Kursplan för Programvaruteknisk baskurs

Software Engineering Fundamentals

Kursplan

  • 7,5 högskolepoäng
  • Kurskod: 2IS232
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Programvaruteknik G1N, Informationssystem G1N

    Huvudområde(n) och successiv fördjupning

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå
    G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

    Avancerad nivå
    A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2017-11-03
  • Inrättad av: Institutionsstyrelsen
  • Reviderad: 2018-10-25
  • Reviderad av: Institutionsstyrelsen
  • Gäller från: vecka 27, 2019
  • Behörighet: Grundläggande behörighet och Engelska 6, Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Engelska B, Matematik C, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A4/4)
  • Ansvarig institution: Institutionen för informatik och media

Beslut och riktlinjer

Kursen ingår i följande utbildningsprogram:

  • Kandidatprogram i systemvetenskap, inriktning programvaruteknik 180 hp
  • Kandidatprogram i digital affärsutveckling
Ges även som fristående kurs

Mål

Vad gäller kunskap och förståelse förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

  • principiellt förklara datorsystems arkitektur och funktion,
  • redogöra för digital representation av text, bild, ljud och dokument,
  • redogöra för olika typer av programvara och förklara deras roll i en dators funktion. 
Vad gäller färdighet och förmåga förväntas studenten efter genomgången kurs kunna
  • utföra vanliga aritmetiska och logiska operationer på binära, oktala och hexadecimala tal,
  • tillämpa problemlösningsmetodik systematiskt,
  • utveckla strukturerade problembeskrivningar och modellera algoritmer.  
Vad gäller värderingsförmåga och förhållningssätt förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:
  • relatera konceptuella modeller av algoritmer till deras implementationer.

Innehåll

Kursen behandlar översiktligt hur en dator fungerar som ett system av samverkande komponenter, samt ger inblick i mikroprocessorns funktion. Olika typer av programvara diskuteras och begreppen högnivåspråk, kompilering och maskinkod ingår för att illustrera kopplingen mellan programvara, programvaruutveckling och exekvering av maskinkod i mikroprocessorn.

Vidare behandlas hur text, bild, ljud och dokument representeras i datorns minne. Utgångspunkten är träning i det binära talsystemet, inklusive grundläggande aritmetiska och logiska operationer på binära tal. Även hexadecimala och oktala tal behandlas för att ge en mer generell förståelse för positionssystem. Vidare behandlas begreppet datatyp, samt olika datatyper och relaterade operatorer.

Med utgångspunkt i mikroprocessorns arbetssätt och representation av data behandlas olika metoder för att tolka och modellera algoritmer. Här ingår också en reflektion över förhållandet mellan konceptuell representation av algoritmer och relaterade implementationer i högnivåspråk. Arbetet med algoritmer behandlas som en del i en övergripande problemlösningsmetodik, som består av att utifrån en beskrivning i naturligt språk skapa en strukturerad problemformulering, följt av att modellera en algoritm för att lösa problemet.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och laborationer.

Examination

Kursen examineras genom laborationer, inlämningsuppgifter och tentamen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare eller beslut om undantag som fattats av institutionens arbetsgrupp för studieärenden.

Versioner av kursplanen

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: vecka 27, 2019

  • Petzold, Charles Code : the hidden language of computer hardware and software

    Paperback edition.: Redmond, Washington: Microsoft Press, [2000]

    Se bibliotekets söktjänst

  • Lunell, Hans Datorn i världen, världen i datorn : en introduktion till data- och informationsteknik

    1. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2011

    Se bibliotekets söktjänst