Masterprogram i biologi 2017/2018

Upplägg

Du läser kurser inom din valda inriktning eller så kombinerar du en individuell studieplan. Programmet avslutas med ett examensarbete på 30 alternativt 45 hp.

Inriktningar

• Cell- och molekylärbiologi

  En förståelse av de molekylära mekanismerna bakom cellernas funktion, reproduktion och kommunikation är fundamental för förståelsen av flercelliga djur och växter. Molekylärbiologi är ett basredskap i modern biologi och kombinationen med cellbiologi i denna inriktning ger dig en djup insikt i biologiska system från molekylära interaktioner på submikroskopisk nivå till komplexa system och interaktion inom celler och organeller.
  
  Den gemensamma startkursen för specialiseringarna i cell- och molekylärbiologi och immunologi och mikrobiologi heter Trender i molekylärbiologi och bioteknik och täcker moderna tillämpningar av molekylärbiologi. Kursen innehåller även en allmän introduktion till masterprogrammet. Därefter har du ett stort utbud att välja mellan, nämligen kurserna RNA - struktur, funktion och biologi, Makromolekylers struktur och funktion och Gener, hjärna och beteende. Namnen säger mycket om innehållet och du väljer efter intresse.
  
  I kursen Molekylär cellbiologi (vårens första kurs) kommer du att tränga djupare in i cellers struktur och funktion än vad du gjort på någon grundkurs och du lär dig att arbeta praktiskt med celler. Föreläsningar varvas med seminarier och laborationer så att dina kunskaper om de processer som styr cellernas liv skall bli så allsidiga som möjligt. Du väljer ett område för fördjupade studier och presenterar och diskuterar detta i ett avslutande symposium.
  
  Under andra året kan du läsa någon ytterligare valfri kurs, eller kombinera forskningspraktik och ett examensarbete på 30 eller 45 hp. Detta gör att du i din masterutbildning kan förbereda dig för såväl forskarutbildning som en karriär utanför universitetsmiljön.
  
  Yrkeslivsanknytning och arbetsmarknad
  Mastern är en bas för forskarutbildning både i Sverige och utomlands, och då är examensarbetet ditt viktigaste meritdokument. Med genomtänkta kurskombinationer och inriktning på examensarbetet skaffar du dig gedigna kunskaper med avseende på molekylära processer i celler liksom praktisk kunskap om de metoder du behöver för att kunna studera dem.
  
  Din primära arbetsmarknad är antagligen forskning och utveckling inom akademin eller industrin, till exempel läkemedelsforskning och läkemedelsindustri (hur påverkar läkemedelsprocesser våra celler?), bioteknisk industri, rättsmedicin, diagnostik och växtförädling. Utbildningens träning i att applicera dessa teoretiska kunskaper på tillämpade problem, kunna redovisa projekt och studier muntligt och skriftligt, och kunna jobba i projektform, både individuellt och i grupp är värdefull i alla dessa arbetsområden.

• Ekologi och naturvård

  Det här är valet för dig som vill utbilda dig till naturvårdare, eller vill satsa på forskning inom ekologi eller bevarandebiologi.
  
  Ekologin är en mötesplats för flera biologiska kompetensfält. Organismernas anpassning till miljön följer evolutionsbiologiska mekanismer och modernt naturvårdsarbete inkluderar ofta bevarande av genetisk variation – genetiska studier är därför centrala i många ekologiska frågeställningar. Både teoretiska och naturvårdsinriktade ekologiska frågeställningar fordrar god bakgrund i floristik och faunistik. I vissa delar av ekologi är geovetenskap (klimat och naturförhållanden) och kemi (närings- och miljöfaktorer) väsentliga hjälpdiscipliner. I den tillämpade naturvården har man användning för juridik, exempelvis miljö- och förvaltningsrätt.
  
  Den vanligaste startkursen är Ekologi D. För studenter som redan har en avancerad ekologikurs i sin kandidatexamen kan antingen Limnologi D eller Evolutionära processer väljas som startkurs. Samtliga innehåller en introduktion till masterstudierna.
  
  I den andra kursen, Populations- och samhällsekologi, kommer du att tränga betydligt djupare in i de ekologiska mönster och processer som du mött på grundnivå. Ett genomgående arbetssätt är att olika teman introduceras i avancerade föreläsningar och sedan diskuteras i seminarier. Viktigast är dock att du får jobba igenom varje tema i projekt som redovisas innan nästa tema introduceras. Du får djupa och tillämpbara kunskaper i naturens dynamik; allt från enskilda individer till interaktioner på samhällsnivå. Exempel hämtas såväl från växt- som från djurvärlden.
  
  Vårens kurser: Bevarandebiologi har både praktiska och teoretiska delar och kursen Ekologisk metodik ges speciellt för dig som tänker jobba med naturvård. Tänker du dig en framtida forskarutbildning ger masterprogrammet en gedigen bakgrund, då alla kurser har stark koppling till aktuell och världsledande forskning. Beteendeekologi bygger till exempel på forskning som under lång tid varit framstående vid EBC.
  
  Under andra året kan man läsa ytterligare valfria kurser, eller kombinera forskningspraktik och ett examensarbete på 30 eller 45 hp. Examensarbetet kan du göra i nära samarbete med exempelvis ekologer på en länsstyrelse.
  
  Yrkeslivsanknytning och arbetsmarknad
  Med genomtänkta kurskombinationer och inriktning på examensarbetet skaffar du dig en god bas för modernt naturvårdsarbete, och blir väl insatt i hur man jobbar med de nya programmen för monitoring (EU:s Natura 2000) och miljöövervakning (Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige).
  
  Arbetsplatsen kan vara kommuner, länsstyrelser eller statliga verk, och det finns även olika företag som utför naturvårdsarbete (till exempel inventeringar) åt myndigheter och företag. Vi satsar hårt på att du ska kunna använda gedigna teoretiska kunskaper i tillämpade problem, kunna redovisa projekt och studier muntligt och skriftligt, och kunna jobba i projektform, både individuellt och i grupp.
  
  Mastern är också en bas för forskning som doktorand både i Sverige och utomlands, och då är examensarbetet ditt viktigaste meritdokument.

• Erasmus Mundus-master i evolutionsbiologi (MEME)

  MEME är ett tvåårigt forskningsinriktat masterprogram för talangfulla och motiverade studenter som är intresserade av att förstå evolutionen i alla dess aspekter. Det är ett gemensamt projekt mellan fyra europeiska universitet (University of Groningen, Nederländerna; Ludwig Maximilians University of Munich, Tyskland; University of Montpellier 2, Frankrike; Uppsala universitet, (Sverige) och Harvard University (USA).
  
  Som student på programmet börjar du dina studier i antingen Groningen eller Uppsala. Andra terminen fortsätter sedan i antingen Montpellier eller München. Under den tredje och fjärde terminen väljer du vid vilket universitetet du vill göra ditt enskilda forskningsprojekt. Programmet leder till en dubbelexamen från två universitet. Läs mer på www.evobio.eu.

• Evolutionsbiologi

  Det här är valet för dig som vill utbilda dig till forskare inom evolutionsbiologi. Med evolutionsbiologi ska förstås all form av biologi där evolution är viktigt för förståelsen av olika fenomen. Den kan gälla allt ifrån evolutionär ekologi till genomevolution.
  
  Alla livsformer är sammanbundna bakåt i tiden och har en gemensam historia. Hur de har utvecklats, hur de är släkt med varandra och vilka processer som påverkat och påverkar uppkomsten av livets mångfald är fokus för denna inriktning. Utbildningen är inriktad mot avancerad forskarnivå och genomförs delvis i samarbete med en liknande specialisering vid universitetet i Groningen, Nederländerna. Vissa moment, till exempel Human Evolution, är gemensamma. Det finns även möjlighet till forskningspraktik i Groningen.
  
  Ämnesinnehållet i den första kursen, Evolutionära processer, är brett upplagt med tonvikt på processer som genetiskt drift, migration och naturligt urval och ekologiska faktorer som populationstillväxt och reglering. Du kommer att efter avslutad kurs ha kunskap om den senaste forskningen i gränslandet ekologi - evolution - genetik.
  
  I den andra kursen, Evolutionära mönster, tittar vi från andra hållet och du kommer att studera hur processerna satt sina avtryck i form av mönster som vi i dag kan observera på olika nivåer (samhällen, populationer, genom och gener). Du kommer efter avslutad kurs ha förståelse för vad mönstren har för samband genom nivåerna från hela organismsamhällen till de enskilda baserna i DNA-molekylerna.
  
  Efter den första terminen kan du välja ett antal kurser inom masterprogrammet i biologi. Eftersom specialiseringen är ämnad för dig med planer på en framtida forskarutbildning ger masterprogrammet en gedigen bakgrund, då alla kurser involverar forskare med världsrykte.
  
  Under andra året kan man läsa ytterligare valfria kurser, eller kombinera forskningspraktik och ett examensarbete på 30 eller 45 hp.
  
  Yrkeslivsanknytning och arbetsmarknad
  Masterprogrammets inriktning mot evolutionsbiologi utgör en bas för vidare forskning som doktorand både i Sverige och utomlands.

• Genetisk och molekylär växtbiologi

  Genetisk och molekylär växtbiologi är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholms universitet. Samarbetet erbjuder ett kvalitativt starkt program med tydlig forskningsanknytning där varje lärosäte bidrar med sin starka profil inom ämnesområdet. Du kan också arbeta som växtförädlare eller naturvårdare.
  
  Målet med inriktningen är att du ska förstå växternas livsprocesser, tillväxt och utveckling samt växternas interaktioner med omgivningen (till exempel symbios) – förståelse som är nödvändig för praktiska och forskningsmässiga tillämpningar inom växtförädling, bioteknik eller naturvårdsfrågor. Kunskap om växter och deras interaktioner är fundamental för arbetet med en hållbar utveckling.
  
  Första kursen, Växternas tillväxt och utveckling, ges vid Uppsala universitet och fokuserar på de mekanismer på molekylär-, cell- och organismnivå som styr olika faser av växtens utveckling. Växters tillväxt och utveckling är genetiskt programmerad men styrs också i hög grad av externa signaler – till exempel blommar många arter inte förrän de utsatts för en period av kyla. Förutom hormoner och genetiska funktioner studerar vi därför också hur faktorer som ljus och temperatur påverkar växternas utveckling. Kursen innehåller även en introduktion till masterstudierna.
  
  Nästa kurs, Genetic diversity and plant breeding ges av SLU och handlar om biodiversitet och selektion, växtförädling, jämförande genetik samt biotekniska frågeställningar och bioinformatiska verktyg inom området växtförädling.
  
  Vårterminen inleds med kursen Molekylära växt-mikrobinteraktioner (Stockholms universitet), som fokuserar på växternas interaktioner med sin omgivning, bland annat fenomenet symbios, samt effekter av angrepp från insekter och mikroorganismer. I denna kurs ingår också ett fem veckors projektarbete.
  
  I den avslutande perioden under det första året rekommenderas kursen Genomfunktion. Den ger fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper om de storskaliga och teknik-drivna strategier som idag tillämpas inom det molekylärbiologiska fältet.
  
  Under andra året kan man läsa ytterligare valfria kurser, eller kombinera forskningspraktik och ett examensarbete på 30 eller 45 hp.
  
  Vid alla tre lärosätena som gemensamt organiserar utbildningen bedrivs högklassig forskning inom växtbiologi. Kurserna under första året organiseras gemensamt av framstående och engagerade forskare vid de tre lärosätena. Forskningen vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet samlas inom det gemensamma Linnean Centre for Plant Science.
  
  Yrkeslivsanknytning och arbetsmarknad
  Du förbereder dig för forskarstudier och forskning inom växtbiologi och närliggande biologiska och molekylära vetenskaper och för kvalificerade uppgifter inom privata företag, offentlig förvaltning och andra organisationer. Programmet ger kontakter inom tre svenska universitet och via lärarnas kontaktnät med den internationella forskarvärlden.
  
  Inriktningen ger kunskaper och färdigheter för yrkeskarriär som forskare eller kvalificerad handläggare eller utredare inom högre utbildning och forskning, myndigheter eller näringsliv med inriktning mot till exempel växtförädling, bioteknik eller farmakognosi.

• Immunologi och mikrobiologi

  Det här är valet för dig som vill utbilda dig till immunolog eller till mikrobiolog för att arbeta med infektionsbiologiska frågeställningar, samt för dig som vill satsa på forskning inom immunologi eller infektionsbiologi.
  
  Kärnan i denna inriktning är immunsystemet och hur de olika komponenterna i detta komplexa försvarssystem samspelar för att upptäcka och avlägsna infektiösa organismer. En central frågeställning inom ämnesområdet är hur immunsystemet hos människa och andra djurarter bekämpar bakteriella, virala och parasitära infektioner samt hur dessa mikroorganismer kan undkomma våra försvarssystem. Miljöförändringar och andra faktorer som påverkar spridning av sjukdomar med djur som vektorer analyseras.
  
  Flera av de största human- och veterinärmedicinska frågeställningarna idag är sjukdomar som inte är direkt orsakade av infektiösa organismer utan av att immunsystemet överreagerar, brister i tolerans mot kroppens egna vävnader eller har svårt att upptäcka skillnader mellan normal och tumörförändrad vävnad. Immunologiska sjukdomar har kommit att bli en av vårt århundrades största vetenskapliga utmaningar. Denna inriktning innefattar också studiet av dessa sjukdomar, deras underliggande orsaker samt existerande och möjliga framtida behandlingsstrategier.
  
  Denna inriktning kan även ges en profilering mot epidemiologi, med kurser inom limnologi och/eller ekologi vilket i ett framtida perspektiv ses som ytterst relevant då bekämpning av de globala infektionssjukdomarna numera omfattas av internationella biståndsprogram.
  
  Den gemensamma startkursen för specialiseringarna i cell- och molekylärbiologi och immunologi och mikrobiologi heter Trender i molekylärbiologi och bioteknik och täcker moderna tillämpningar av molekylärbiologi. Kursen innehåller även en allmän introduktion till masterprogrammet. Därefter rekommenderas kursen Mikrobiologi, men andra kurser som till exempel RNA - struktur, funktion och biologi eller Makromolekylers struktur och funktion kan också väljas.
  
  Under kursen Immunologi får du kunskap om de olika cellulära och molekylära komponenterna i vårt immunsystem och hur de olika cellerna utvecklas från blodstamceller i vår benmärg (stamcellsforskning). Du får också kunskap i hur dessa celler kommunicerar med varandra till exempel med hjälp av cytokin. Du lär känna de molekylära och genetiska mekanismer som styr den enorma variabilitet vi ser hos immunglobulinerna och T-cellsreceptorerna, de antigen-igenkännande molekyler som är ett av de mest karaktäristiska kännetecknen för immunsystemet hos högre vertebrater. Kursen behandlar även hur mikroorganismer försöker undvika igenkänning och hur mikroorganismer och immunförsvar samevolverar. Kursen ger även en detaljerad bild av olika immunologiska sjukdomar och andra förlopp som inte direkt orsakas av mikroorganismer, som till exempel allergier, autoimmunitet, transplantationsavstötning och immundefekter samt deras underliggande orsaker.
  
  Under kursen Molekylärmedicinsk infektionsbiologi får du mer kunskap kring kampen mellan patogener och vårt immunförsvar och nu primärt ur patogenens perspektiv. Kursen omfattar de olika virulensfaktorer som olika mikroorganismer förfogar över och hur dessa påverkar immunförsvarets möjlighet att bekämpa infektionen. Du får även en inblick i hur virulensfaktorer sprider sig i olika populationer av mikroorganismer och hur kraftig antibiotikaanvändning påverkar spridningen av multiresistenta bakteriestammar – ett av de största framtida hoten mot vår sjukvård.
  
  Andra året kan man läsa ytterligare valfria kurser, eller kombinera forskningspraktik och ett examensarbete på 30 eller 45 hp.
  
  Alla de lärare du har på dina ingående delkurser forskar inom sitt respektive fält, vilket medför att du får undervisning som når fram till den absoluta forskningsfronten.
  
  Yrkeslivsanknytning och arbetsmarknad
  Med genomtänkta kurskombinationer och inriktning på examensarbetet skaffar du dig en god bas för arbete inom Biotech-industri, läkemedelsindustri samt som forskare inom akademin. Vi satsar hårt på att du ska kunna använda gedigna teoretiska kunskaper i tillämpade problem, kunna redovisa projekt och studier muntligt och skriftligt, och kunna jobba i projektform, både individuellt och i grupp. Självklart är mastern en bas för forskning som doktorand både i Sverige och utomlands, och då är examensarbetet ditt viktigaste meritdokument.

• Limnologi - inlandsvattnens ekologi och miljö

  Det här är valet för dig som vill utbilda dig till systemekolog med inriktning mot akvatiska system, antingen för att satsa på forskning inom området eller för att arbeta med vattenfrågor inom exempelvis kommuner, länsstyrelser och konsultverksamhet.
  
  Limnologi är en mötesplats för flera olika kompetensfält. För att få ett grepp om struktur och funktion hos olika typer av akvatiska system och om de vattenlevande organismernas relation till varandra och till sin miljö fordras en god kunskap om de växt- och djurarter som lever i och påverkar systemen. Synen på akvatiska system baseras på EU:s vattendirektiv, vilket innebär att avrinningsområdet utgör utgångspunkten för studierna. Detta innebär att geovetenskap (vattenomsättning, klimat och naturförhållanden) och kemi (omsättning av näringsämnen i mark och vatten) är väsentliga hjälpdiscipliner. Inom den tillämpade limnologin finns också en stark koppling till naturvård, ekotoxikologi, vattenvård och vattenhantering.
  
  Oavsett vilken limnisk yrkeskarriär du tänker dig, så är basen en gedigen förståelse av strukturen och funktionen av olika typer av akvatiska system. Därför börjar limnologimastern med kursen Limnologi D där viktiga processer inom och mellan olika delar av det akvatiska ekosystemet penetreras. Du lär känna kvantitativt viktiga arter och karaktärsarter i olika typer av akvatiska system. Olika sjötyper, såsom näringsrika slättlandssjöar och näringsfattiga skogssjöar, samt rinnande vatten studeras. I slutet av kursen görs en syntes av innehållet, dels genom diskussionsseminarier och dels genom en avslutande fältkurs vid Norr Malma fältstation (Erkenlaboratoriet).
  
  I den andra kursen, Tillämpad ekosystemekologi, vill vi förmedla ett arbetssätt där avrinningsområden utgör basen för planering av naturvård och miljöskydd. Du lär dig identifiera avrinningsområden, du skaffar dig en översikt av olika terrestra och akvatiska ekosystem och de hydrologiska och biogeokemiska kretsloppen samt hur transport av olika substanser sker i vatten. Studierna bedrivs delvis i fält och vi använder oss av GPS-utrustning samt geografiska informationssystem (GIS). Antropogen påverkan på akvatiska system i form av fysiska ingrepp, föroreningar, introduktion av främmande arter och exploatering av artpopulationer behandlas utförligt. Ett genomgående arbetssätt är att olika teman introduceras i avancerade föreläsningar av expertlärare. De diskuteras sedan i seminarier, men viktigast är att du får jobba igenom varje tema i projekt som redovisas innan man kommer till nästa tema.
  
  Nästa kurs, Akvatiska ekosystem, som ges med nära anknytning till forskargruppernas verksamhet vid avdelningen för limnologi, fokuserar på tre ämnesområden: akvatiska födovävar, biodiversitet och dess betydelse för ekosystemfunktion och ekosystemtjänster, samt biogeokemiska kretslopp. Ett laboratorieexperiment, där frågeställningar relaterade till det teoretiska innehållet testas med modellekosystem, pågår under hela kursen. Ett avsnitt med vetenskapsteori, inklusive frågor kring experimentdesign och forskningsetik, ingår också.
  
  Vårterminens avslutande kurs fokuserar på Östersjöns speciella miljö och innefattar bland annat en djup förståelse kring dess miljömässiga förutsättningar för liv, sjöfartens påverkan, ekologiska konsekvenser av exploateringen av dess naturresurser och förvaltningsmodeller. Du får själv planera, genomföra och analysera en experimentell undersökning.
  
  Under andra året kan man läsa ytterligare valfria kurser, eller kombinera forskningspraktik och ett examensarbete på 30 eller 45 hp.
  
  Yrkeslivsanknytning och arbetsmarknad
  Med genomtänkta kurskombinationer och inriktning på examensarbetet skaffar du dig gedigna kunskaper om struktur och funktion hos akvatiska system. Du får en god bas för att arbeta med vattenfrågor inom natur- och miljövård. Du blir väl insatt i hur man jobbar med de svenska miljömålen för vatten, EU:s vattendirektiv och med programmet för monitoring (EU:s Natura 2000). Arbetsplatsen kan vara kommuner, länsstyrelser och statliga verk, och det finns även olika företag som utför vattenrelaterade undersökningar (till exempel miljökonsekvensbeskrivningar) åt myndigheter och företag.
  
  Efter masterutbildningen skall du kunna använda dina teoretiska kunskaper i tillämpade problem. Du skall kunna redovisa projekt och studier muntligt och skriftligt, och kunna jobba i projektform, både individuellt och samarbeta i grupp. Inriktningen är också en bas för forskning som doktorand både i Sverige och utomlands, och då är examensarbetet ditt viktigaste meritdokument.

• Miljötoxikologi

  I dag finns mer än 100 000 kemikalier på den europeiska marknaden. Är du intresserad av hur kemikalier påverkar människa och miljö och hur faror och risker med kemikalier bedöms? I så fall är det här den rätta inriktningen för dig. Efter utbildningen kan du antingen jobba som miljötoxikolog – till exempel på något konsultföretag, på någon statlig myndighet, inom miljöförvaltningar på kommuner och landsting – eller satsa på forskning inom toxikologi eller ekotoxikologi.
  
  Goda kunskaper i kemi och djurfysiologi är väsentliga. Den första terminens studier inleds vanligen med startkursen Toxikologi D, men studenter med goda toxikologiska kunskaper från tidigare studier kan lämpligen läsa någon annan startkurs, som Limnologi D eller Ekologi D. Alla dessa startkurser innehåller en allmän introduktion till masterprogrammet i biologi.
  
  Den andra kursen under första terminen är Ekotoxikologi och den tar bland annat upp kemikaliers förekomst, spridning och negativa effekter i miljön. Under den kursen får du genomföra några självständiga projekt för att bekanta dig med de arbetsuppgifter och frågeställningar du kommer att jobba med som yrkesverksam miljötoxikolog. Ett par av dessa projekt handlar om så kallad miljöriskbedömning.
  
  Svenskspråkiga studenter har möjlighet att som första kurs under den andra terminen läsa Miljö- och förvaltningsrätt för naturvetare. För dig som ser fram emot att jobba som miljötoxikolog inom offentlig förvaltning (kommun eller länsstyrelse) eller på ett privat miljökonsultföretag är kunskaper inom såväl miljörätt som miljökonsekvensbeskrivning (MKB) mycket viktiga och i en del fall en förutsättning för en anställning. Studenter som vill ha fördjupad förståelse för molekylära och fysiologiska samband och de som siktar mot doktorandstudier kan med fördel läsa någon kurs inom molekylär biologi, neurovetenskap eller immunologi. Under de avslutande tio veckorna på det första året läser du kursen Toxikologi och riskbedömning. Den kommer förutom att ge dig fördjupade kunskaper inom väsentliga delar av toxikologin även ge en stabil grund vad gäller hälsoriskbedömning. Sådana kunskaper kommer du att ha stor nytta av om du till exempel tänker dig jobb på någon myndighet eller inom kemi- och läkemedelsindustrin.
  
  Under andra året kan man läsa ytterligare valfria kurser, eller kombinera forskningspraktik och ett examensarbete på 30 eller 45 hp.
  
  Yrkeslivsanknytning och arbetsmarknad
  Specialiseringen i miljötoxikologi leder fram till en spetskompetens som blivit starkt efterfrågad till följd av EU:s nya kemikalielagstiftning (REACH) som trädde i kraft under 2007. Även EU:s vattendirektiv (Water frame work directive, WFD) har skapat en ökad efterfrågan på miljötoxikologisk kompetens. Kemikalieriskbedömare och miljötoxikologer är företrädda inom stora delar av samhället; olika myndigheter och offentliga förvaltningar (till exempel Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket, miljöenheter på kommuner och länsstyrelser) och privata företag inom miljöområdet (till exempel IVL Svenska Miljöinstitutet, SWECO, Golder Associates).

• NABiS - samnordisk inr. mot biodiversitet och systematik

  Biologisk mångfald och systematik handlar om den rikedom av organismer som lever på vår planet och de evolutionära sambanden mellan dem. Långt ifrån alla nu levande organismer har upptäckts och beskrivits, och bland de som är kända är släktskapet fortfarande oklart. Med molekylära verktyg och morfologiska och anatomiska observationer, identifieras nya arter kontinuerligt och deras förhållande till andra organismer reds ut. Molekylära data ger också vetenskapen en chans att få svar på grundläggande frågor om evolutionen. NABiS utbildar studenter för att få den systematiska och taxonomiska expertis som behövs i vårt samhälle för att kunna vidta åtgärder mot minskande biologisk mångfald.
  
  Programmet vänder sig till studenter som är intresserade av en karriär inom naturvårdsförvaltning (offentlig förvaltning eller som privat konsult), handläggare på statliga myndigheter (till exempel Naturvårdsverket) eller privata organisationer (till exempel WWF, Naturskyddsföreningen), handläggare inom biodiversitetsinfrastrukturer (till exempel GBIF) eller vill göra akademisk karriär som museiintendent eller forskare.
  
  Inriktningen är ett samarbete mellan universitet i Sverige, Norge och Danmark. Varje universitet erbjuder kurser för organismgrupper där man har specialistkompetens. Genom att ta kurser (till stor del nätbaserade) vid olika universitet får man en spetsutbildning inom systematik. Under din utbildning kommer du att vara på en forskningsinstitution och där delta i verksamheten, förutom att läsa kurs.
  
  Samarbetsuniversitet:
  Göteborgs universitet, Universitetet i Bergen, Københavns Universitet, Lunds universitet, Universitetet i Oslo, Stockholms universitet, Universitetet i Tromsø, Uppsala universitet, Aarhus Universitet.
  
  Besök programmets gemensamma webbsida för mer information: http://nabismaster.org

Om undervisningen

Biologiutbildningen sker i nära anslutning till aktuell forskning. Alla lärare är aktiva forskare med djupa ämneskun­skaper. Vi fäster stor vikt vid att träna dig som är student i ett vetenskapligt arbetssätt och du får inblick i den senaste forskningen. Lärarna på programmet är diskussions­villiga och vi förväntar oss att du som student är aktiv under föreläsningar och laborationer.

Under masterprogrammet i biologi skaffar du dig omfattande faktakunskaper och du ges ofta tillfälle till p­raktisk träning i form av laborationer och ex­kursioner. Du får också kompetens att lösa problem, tänka analytiskt och arbeta vetenskapligt både enskilt och i grupp.

Som biologistudent får du också sys­tem­atisk kommunikationsträning – något som alltmer efterfrågas ute i arbetslivet. Övningar i muntlig och skriftlig framställning är en starkt integrerad del av undervisningen liksom övningar i diskussioner och debatter.

Programmet har en stark internationell prägel och ges på engelska.