Beslut och riktlinjer

Läkarutbildningen är en akademisk professionsutbildning på avancerad nivå. Läkarutbildningen är grunden för att tillgodose samhällets behov av läkarkompetens, i första hand inom hälso- och sjukvård men även med avseende på internationellt arbete, utbildning, forskning och utveckling inom områden som biomedicin, bioteknik och hållbar samhällsutveckling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, främja ett vetenskapligt och professionellt förhållningssätt samt förbereda för en kommande yrkesutövning och för fortsatt professionell utveckling. Det innebär att utbildningen ska ge de studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det yrkesområde och de ämnesområden utbildningen avser.

Läkarutbildningen ska präglas av de studerandes medinflytande och medansvar. Utbildningen ska bidra till att göra de studerande medvetna om sina egna ställningstaganden i värdegrundsfrågor och stimulera till att kontinuerligt bearbeta dessa som ett led i den professionella utvecklingen. Utbildningens mål ska konkretiseras i kursplanerna för de kurser som ingår i Läkarprogrammet och relateras till något eller några av de mål som föreskrivs i examensordningen. I enlighet med examensordningens föreskrifter ingår verksamhetsförlagd utbildning, där läkarstudentens lärande är integrerat i den kliniska verksamheten. Utbildningen ska därvid präglas av ett nära samarbete mellan Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, samt primärvård och sjukhus i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och Region Gotland, och därmed åstadkomma nära och stark anknytning mellan medicinsk forskning och hälso- och sjukvård

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4/Matematik D

Syfte

Läkarutbildningen ska i enhetlighet med högskoleförordningen förbereda de studerande för ett yrkesliv som innebär krav på goda medicinska kunskaper och färdigheter, förmåga till fortgående utveckling av den egna professionella kompetensen och förhållningssättet, samt förmåga att i samverkan med andra analysera, planera, utveckla och utvärdera verksamheten.

Mål

Mål enligt högskolelagen

Enligt Högskolelagen 1 kap. 8§ och 9§ gäller följande allmänna mål:

"Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga at självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och

- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå.

- följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.(Lag 2006:173)

Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,

- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,

- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och

- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (Lag 2006:173)."

Mål enligt examensordningen

Enligt examensordningen bilaga 2 i Högskoleförordningen uppnås läkarexamen efter fullgjorda kursfordringar om 330 högskolepoäng:

"För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare".

Kunskap och förståelse

För läkarexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män,

- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer,

- visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För läkarexamen skall studenten

- visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa,

- visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

- visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och

- visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För läkarexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För läkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För läkarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning".

Lokala preciserade mål

Inom ramen för målen i examensordningen ovan har följande mål preciserats för läkarprogrammet i Uppsala:

Efter genomgången utbildning skall studenten kunna:

- visa och tillämpa en sådan förståelse för andra länder och kulturer och för internationella förhållanden, som är av betydelse för den framtida yrkesfunktionen,

- utöva ett professionellt förhållningssätt med en humanistisk grundsyn, självständigt ställningstagande i etiska frågor och färdigheter i patientkommunikation,

- tillämpa en vetenskaplig grundsyn och en förmåga till kritisk granskning samt en

fördjupad förmåga till kontinuerligt kunskapsinhämtande som förbereder för ett livslångt lärande.

Programmets uppläggning

I läkarprogrammet ingår de kurser som framgår av nedanstående sammanställning. Kursernas mål, progression och innehåll framgår av respektive kursplan vilken fastställs av programkommittén för läkarprogrammet. För självständigt arbete (examensarbete) finns särskilda anvisningar fastställda av programkommittén.

Tillämpning av teoretiska ämnesaspekter sker i form av praktiska demonstrationer och övningar, till exempel laborationer, dissektioner, obduktioner, mikroskopering, bilddiagnostik, auskultationer, patientsituationer samt kliniska ingrepp.

Återkommande integreringsperioder ingår från termin 5 vars syfte är att återkoppla den kliniska utbildningen till basvetenskapliga ämnen som ligger till grund för det kliniska arbetet.

De kliniska placeringarna karakteriseras av delaktighet i det dagliga kliniska arbetet med successivt ökande grad av självständighet under utbildningens gång.

Ämnet professionell utveckling (PU) ges som ett spår genom utbildningen. PU är uppbyggd kring medicinsk etik och rätt, ledarskap och kommunikationsfärdigheter, statusundersökning och ett vetenskapligt förhållningssätt. Målet är att studenterna ska uppnå de komplexa färdigheter som ett professionellt förhållningssätt i läkaryrket kräver.

Kurserna är i allmänhet uppdelade i obligatoriska moment (praktiska moment och delförhör) och tentamensprov.

Studenter inom läkarprogrammet kan endast läsa och tentera obligatoriska kurser som ingår i läkarprogrammet inom ramen för kurserna i programmet. Undantag utgörs av student som läst och tenterat kurs som ingår i läkarprogrammet, innan studenten antogs till läkarprogrammet. I detta fall kan den tenterade kursen tillgodoräknas om studenten så önskar.

Kurserna på terminerna 1-7 utgör grundnivå och kurserna på terminerna 7-11 avancerad nivå.

(Med reservation för ändringar).

Termin 1 (ges t.o.m. vt 2021)

Medicinsk introduktionskurs

Cirkulation och respiration

Kommunikation, nerver och psyke

Energi- och näringsbalans

Professionell utveckling 1

Termin 2 (ges t.o.m. ht 2021)

Tillväxt och degeneration

Homeostas och endokrin reglering

Professionell utveckling 2

Termin 3 (ges t.o.m. vt 2022)

Klinisk anatomi och rörelselära

Neurobiologi, homeostas och intervention

Professionell utveckling 3

Termin 4 (ges t.o.m. ht 2022)

Patologi och immunologi

Medicinsk mikrobiologi

Professionell utveckling 4

Integration 1

Termin 5  (ges t.o.m. vt 2023)

Klinisk medicin I:  Propedeutik / Akutsjukvård / Hjärta/kärl I / Lungmedicin / Geriatrik

Integration 2

Ledarskapsutbildning I: Ledarskap och kommunikation

Termin 6 (ges t.o.m. ht 2023)

Klinisk medicin II: Integrering III / Mage-tarm / Anestesi / Hjärta/kärl II / Klinisk fysiologi / Patologi / Endokrinologi

Termin 7 (ges t.o.m. vt 2024)

Klinisk medicin III:  Integrering IV  / Rörelse-Ortopedi / Urinvägarnas sjukdomar / Klinisk kemi / Tumörsjukdomar / Hud/reumatologi

Termin 8 (ges t.o.m. ht 2024)

Klinisk medicin IV:  Radiologi / Integrering V / Neurologi / Psykiatri / Oftalmiatrik / Oto-rhino-laryngologi / Samtalsfärdigheter / Barn och ungdomspsykiatri

Integrering VI barn - utvecklingsbiologi

Termin 9 (ges t.o.m. vt 2025)

Klinisk medicin V: Infektion / Integrering VII: Mikrobiologi / Obstetrik och gynekologi / Pediatrik

Termin 10 (ges t.o.m. ht 2025)

Självständigt arbete

Interprofessionellt teamarbete/Klinisk utbildningsavdelning (KUA)

Termin 11 (ges t.o.m. vt 2026)

Självständigt arbete, examination

Klinisk patologi

Klinisk praktik - läkarrollen (inklusive patologi)

Integration (VIII) neuroendokrinologi - kön och genus

Ledarskapsutbildning II: Hälso- och sjukvårdens styrning och organisation.

Arbets- och miljömedicin

Valbar kurs

Akutsjukvård II

Allmänmedicin

Professionell utveckling 11

Undervisning

Undervisningen inom programmet är kompetensbaserad, det vill säga inriktad mot förmågan att tillämpa kunskaper och färdigheter i konkreta situationer. Undervisningen vilar på studentdriven pedagogik, såsom problem-, fall- och teambaserat arbete, seminarier, laborationer och gruppövningar, jämte handledd klinisk tjänstgöring. Detta kompletteras med återkommande föreläsningar. Den övergripande principen är att det ska finnas en ökande grad av integrering av basvetenskaper, kliniska vetenskaper och klinisk färdighet

.

Obligatorisk närvaro kan krävas vid följande typ av undervisning

a) Basgruppsmöten

b) Föreläsningar, gruppundervisning och demonstrationer (där studenten inte med rimlig arbetsinsats kan förväntas nå lärmålen på annat sätt)

c) Seminarier

d) Laborationer, dissektioner och obduktioner

e) Färdighetsträning

f) Bedömnings- och beslutsträning

g) Klinisk tjänstgöring

h) Studiebesök och konferenser 

r.

Läkarprogrammets regelverk för frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande i tentamen.

Obligatoriskt moment (allmänt):

Läkarprogrammet innehåller moment med obligatorisk närvaro. Detta innebär att en student på en kurs skall ha godkänt på dessa undervisningsmoment för att erhålla godkänd kurs.

• För att ett moment skall vara obligatoriskt skall det vara av examinerande karaktär, alternativt skall kunskapen ej vara möjligt att med rimlig arbetsinsats inhämta eller utveckla på annat vis.
• Kurs-/blockledning skall vid kursstart tydligt informera om vilka undervisningsmoment som är obligatoriska.
• Vissa obligatoriska moment kan ej kompletteras under pågående termin. Komplettering kan endast ske vid senare termin. Kursledningen skall vid kursstart informera om vilka dessa undervisningsmoment är.
• Studenten skall omedelbart kontakta kursledning/kursadministration när frånvaro från obligatoriska moment uppstått eller kommer att uppstå. Kursledningen ansvarar för information om hur sjukanmälan/annan frånvaro skall ske.
• .

• Obligatoriskt moment kan utgöra del av examination. Däremot bör ett sådant moment endast undantagsvis utgöra enda examinationstillfälle eller -form för kursmål av typen kunskap och förståelse eller färdighet och förmåga. Däremot kan exempelvis basgruppsarbete vara examinerande för kunskap av slaget värderingsförmåga och förhållningssätt, såsom förmågan att kritiskt diskutera eller att ta ansvar för eget och andras lärande. Basgruppsarbete bör å andra sidan inte examinera kunskap och förståelse, då sådant riskerar hämma det fria utforskande som bör prägla exempelvis seminarier.

  Kunskapstest som är av slaget formativ bedömning, dvs. inte summativt examinerande, kan vara obligatoriska. Generellt är det då deltagandet och inte resultatet som är grund för godkänt moment. 

Regler för komplettering av ej godkänt obligatoriskt moment:

Generellt gäller att student som underkänns eller uteblir från obligatoriskt moment får genomföra momentet vid ett senare tillfälle under terminen eller om det inte är praktiskt möjligt att ordna ett ersättningstillfälle med en rimlig arbetsinsats, nästföljande termin. Alternativt kan, där examinator bedömer så är förenligt med målet med det obligatoriska momentet, studenten göra en ersättningsuppgift som ska godkännas av examinator.

Termin 1 - 4

• Frånvaro från obligatoriska teoretiska moment (t.ex. PBL- och seminarieundervisning) skall kompletteras genom godkänd genomförd kompletteringsuppgift, alternativt närvaro vid extrainsatt undervisningsmoment. Kursledningen avgör vilket alternativ som används.
• Varje kursledning avgör formerna för kompletteringsuppgift. Vid frånvaro från PBL-seminarier bör kompletteringsuppgiften i första hand vara en muntlig presentation, och i andra hand ett PM. För korta kurser kan PM vara det bästa alternativet.
• Kompletteringsuppgift bör erbjudas inom kursens ram. För studenter med omfattande frånvaro (mer än 20 % av de obligatoriska momenten) måste varje enskilt fall bedömas individuellt av kursledningen, då läkarintyg eller lik­nande beaktas. Om frånvaron är omotiverad och/eller alltför stor kan kursledningen välja att ej ordna kompletteringsuppgifter, utan studenten får komplettera momenten/kursen vid senare termin/tillfälle.

Termin 5 - 11

Teoretiskt undervisningsmoment

Frånvaro från obligatoriska teoretiska moment (t.ex. PBL- och seminarieundervisning) skall kompletteras genom godkänd genomförd kompletterings­uppgift, i likhet med regelverket för de prekliniska terminerna (se ovan). Vid omfattande frånvaro gäller samma regler som för de prekliniska terminerna.

Klinisk praktisk undervisning/Klinisk placering

För kliniska placeringar och annan praktiskt inriktad undervisning under termin 5-11 bedömer kursledningen varje fall individuellt och ordnar i görligaste mån ersättningsplacering/uppgift. Vid kortare planerad frånvaro från klinisk placering, till exempel vid tandläkarbesök, kan om den i förväg planeras tillsammans med block/kursledning ej behöva kompletteras. Kursledningen avgör om enstaka sjukdagar som anmälts inom rimlig tid behöver kompletteras eller ej.

I enlighet med gällande regelverk för Uppsala universitet skall översiktliga scheman, där obligatoriska moment ingår, föreligga senast fem (5) veckor före kursstart. Ett detaljerat och definitivt schema ska föreligga senast 1 vecka före kursstart. I de fall hela terminskurser eller andra längre kurser är aktuella kan dock 5/1-veckorsreglerna gälla separat för integreringsperiod och de kliniska placeringarna. Översiktligt schema för integreringsperiod skall då föreligga senast fem veckor innan kursstart medan schema för kliniska placeringar skall föreligga senast fem veckor innan första kliniska placering. Om en schemaändring strax före eller under pågående kurs sker, t.ex. p.g.a. sjukdom hos lärare, skall detta snarast meddelas från kursledningens sida. Om denna ändring inkluderar ett obligatoriskt moment ska kursledningen ordna ett ersättningstillfälle/ kompensationsuppgift för de studenter som inte kunnat närvara p.g.a. schemaändringen. I de fall en student ej har fullgjort alla obligatoriska moment under en termin har studenten ändå möjlighet att skriftligt tentera kursen. Vid examinationer där tredje part involveras (t.ex. patienter) eller det av säkerhetsskäl är nödvändigt, kan dock krävas att relevanta undervisningsmoment är fullgjorda innan studenten tillåts delta i prov.

Läkarutbildningen innehåller moment som hos vissa personer kan leda till samvetsbetänkligheter av etisk eller religiös natur, t.ex. djurförsök, abort, förskrivning och utprovning av preventivmedel, blodtransfusion, genterapi samt transplantation av stamceller och organ. Den som vill genomgå läkarutbildning har skyldighet att inhämta kunskaper och färdigheter även inom sådana områden.

Under kursen ingår obligatoriska moment där studenterna förväntas delta i övningar där man tränar på varandra. Dessa moment är nödvändiga för att uppnå praktiska färdigheter enligt kursmålen och för att få en ökad förståelse för hur det upplevs att bli undersökt och utfrågad. Önskan om särskild anpassning eller undantag från att bli undersökt av medstudent ska påkallas av den enskilde studenten till kursledaren i god tid innan det aktuella undervisningsmomentet. Studenten ska kunna ange synnerliga skäl. Undantag får inte påverka möjligheterna att uppfylla kursmålen.

Förkunskapskrav för tillträde till ny termin:

Tillträde till termin 2

För tillträde till termin 2 krävs att samtliga obligatoriska moment och tentamensprov skall vara godkända från termin 1. För tillträde medges dock att tre (3) obligatoriska moment och en (1) tentamen kan kvarstå som ej godkänd(a) från termin 1.

Tillträde till termin 3

Alla högskolepoäng från termin 1.

Tillträde till termin 4

Alla högskolepoäng från termin 1 och 2.

Tillträde till termin 5

Alla högskolepoäng från termin 1-3.

Tillträde till termin 6

Alla högskolepoäng från termin 1-4.

Tillträde till termin 7

Alla högskolepoäng från termin 1-5.

Tillträde till termin 8

Alla högskolepoäng från termin 1-6.

Tillträde till termin 9

Alla högskolepoäng från termin 1-7.

Tillträde till termin 10

Alla högskolepoäng från termin 1-8.

Tillträde till termin 11

Alla högskolepoäng från termin 1-9.

Generell dispens från behörighetskravet ges till studenter vid övergång från termin 9 till 11 och innebär att alla högskolepoäng från termin 1-8 ska vara avklarade.

Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Förläggning av klinisk utbildning och praktik:

Klinisk utbildning och praktik genomförs i sina huvuddelar inom Region Uppsalas sjukvårdsinrättningar. Obligatorisk praktik genomförs också vid andra sjukvårdsinrättningar i Sverige.

Valbara perioder:

Ett självständigt fördjupningsarbete om 30 högskolepoäng ingår samt en period med valbara kurser om tillsammans 7,5 högskolepoäng.

Prov anordnas antingen fortlöpande i samband med undervisningen eller i slutet av kursen eller gemensamt för flera kurser. Betyg sätts för kurs, del av kurs eller för flera kurser gemensamt. Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd.

Angående regler för examination, se "Riktlinjer för studentens arbetsvillkor vid Uppsala universitet".

Examination

Examination sker fortlöpande under kursen och vid dess slut. Betyg sätts för kurs eller del av kurs. Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd.

 Teoretisk tentamen sker vanligen med frågor av typen Essay Questions, Modified Essay Questions (MEQ) och Multiple Choice Questions (MCQ), men även andra former av skriftliga, liksom muntliga, examinationsformer förekommer. Praktisk examination sker vanligen i form av så kallad stationstentamen/Objective Structured Clinical Examination (OSCE), men även andra typer av praktiska prov förekommer. Portföljexamination används på programmet, vilket innebär att studenterna skall dokumentera och spara genomförda moment, uppgifter och tester i en elektronisk portfölj, och det totala insamlade materialet utgör i slutet av en kurs underlag för betygsbeslutet godkänt eller underkänt. I portföljen dokumenteras särskilt sådant som kräver observationer över tid och i olika sammanhang, som t.ex. värderingsförmåga samt vetenskapligt och professionellt förhållningssätt. Det mest omfattande materialet i portföljen utgörs av genomförd verksamhetsförlagd undervisning (VFU). Andra exempel på uppgifter är utförande av praktiska moment till exempel enligt "Entrustable Professional Activities" (EPA; se ovan) och Mini CEX (Clinical Evaluation Exercise), liksom bedömningar av muntliga och skriftliga redovisningar, vetenskapliga texter eller skriftliga reflektioner över etiska och juridiska aspekter i kliniska situationer. Dessutom bedöms det insamlade materialet i den elektroniska portföljen i sin helhet vid vissa specificerade tillfällen under programmet och då värderas bl.a. progression och förmåga att ta till sig återkoppling och utvecklas. .

 Angående regler för examination, se "Riktlinjer för studentens arbetsvillkor vid Uppsala universitet".

Examen

Läkarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt

330 högskolepoäng. Examensbeviset utfärdas på begäran av studenten.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande

Enligt högskoleförordningen gäller följande:

"12 § Om en student vid en högskola inom landet har gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.

Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat

1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen, eller

2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2004:219).

13 § Student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 12 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet.

14 § Högskolan skall pröva om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Endast den som är student och den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 §§ förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande. Förordning (2002:761)"

Antal provtillfällen:

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som tentamenstillfälle.

Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina.

Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger, vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas. 

Studerande som ej blivit godkänd vid verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk tjänstgöring en gång.

Praktik avbruten i förtid:

Examinator kan med omedelbar verkan underkänna och avbryta en students VFU om studenten visar sådana brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt att det finns påtaglig risk att studenten vid fortsatt VFU kan komma att skada sig själv eller annan person, värdefull egendom och/eller patients förtroende för sjukvården. I sådana fall skall en plan upprättas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av PK, skall anges vilka brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt som föreligger, vilket stöd studenten kan få från institutionen i att åtgärda dessa, samt hur och när kontrollen av detta kan äga rum liksom hur denna skall gå till. En student har i sådana fall rätt till maximalt två (2) kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i någon VFU innan PK har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för fortsatt klinisk tjänstgöring. Beslut om den individuella studieplanen kan av PK delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation

Nytt skiljekriterium för antagning till läkarprogrammet används sedan vårterminen 2007. Sökande med samma betygsvärde (jämförelsetal/studieomdöme) rangordnas med sitt högskoleprovsresultat. Lottning kommer att användas i sista hand.

Hälsodeklaration

Inför verksamhetsförlagd utbildning (VFU/klinisk praktik) ska alla studerande ha fyllt i en hälsodeklaration enligt de riktlinjer som gäller. Utifrån hälsodeklaration och eventuell hälsoundersökning utfärdas ett hälsointyg. För att få påbörja VFU/klinisk praktik kan vissa VFU-anordnare som tillhandahåller VFU för medicinska fakultetens studenter kräva att studenten kan uppvisa ett godkänt hälsointyg.

Vid starten av utbildningsprogrammet erbjuds kostnadsfria vaccinationer till alla de studenter som saknar fullgott vaccinationsskydd. Med fullgott vaccinationsskydd avses de vaccinationer som GRUNK har beslutat om att varje student bör ha. En del av vaccinationerna krävs för att få ett godkänt hälsointyg. Ett godkänt hälsointyg krävs för att få göra klinisk praktik/VFU.

Belastningsregistret

För att få göra VFU kan vissa VFU-anordnare kräva att studenten uppvisar ett utdrag från belastningsregistret avseende vissa grova brott. Utdrag från belastningsregistret kan beställas kostnadsfritt via polisens e-tjänst.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser i samband med avveckling av innevarande Läkarprogram (MME2Y)

Sista tillfället för antagning till Läkarprogram om 330 hp (MME2Y) vid Uppsala universitet sker till vårterminen 2021. Från och med höstterminen 2021 sker all antagning till det 6-åriga Läkarprogrammet (MLA2Y). Som en konsekvens av att Läkarprogram 330 hp avvecklas kommer detta att avslutas i och med utgången av vårterminen 2026. Möjligheter att tentera resterande kurser och obligatoriska moment i detta program kommer att vara möjligt under tre terminer efter det att den aktuella kursen givits för sista gången. Studenter i läkarprogram om 330 hp som vid denna tidpunkt inte avslutat sina studier måste ansöka om plats på det 6-åriga läkarprogrammet för att kunna erhålla läkarexamen. I samband med ansökan om att inträda i det 6-åriga programmet kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att påbörja det 6-åriga programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats.