Beslut och riktlinjer

Enligt beslut av konsistoriet 2006-09-22 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01 finnas kandidatprogram i biologi (UFV 2006/1535).

Behörighetskrav

Se de olika inriktningarna för aktuell behörighet.

Ingång för samhällsvetare

Grundläggande behörighet och Matematik 3b eller 3c/Matematik C, Naturkunskap 2

Biologi/molekylärbiologi

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4/Matematik D

Syfte

En biologiutbildning på grundnivå vid Uppsala universitet ska ge studenten kunskaper i biologi och därtill stödkunskaper inom två angränsande ämnesområden. Utbildningen, som leder till en kandidatexamen med biologi som huvudområde, ska förbereda för yrkesverksamhet inom näringsliv och myndighet samt för fortsatt utbildning på avancerad nivå.

Mål

Enligt högskolelagen gäller följande för utbildning på grundnivå:

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en kandidatexamen:

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

För kandidatprogrammet i biologi inbegriper detta att studenten ska

• ha en förståelse för de biologiska systemens komplexitet, från de små systemen på makromolekylnivå till de största systemen på ekosystemnivå,
• kunna i stora drag förklara evolutionens påverkan på allt levande, och
• ha förmåga att i biologiska system urskilja och påvisa såväl grundläggande strukturer och samband som effekter av variation och slump.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

För kandidatprogrammet i biologi inbegriper detta att studenten ska

• ha förmåga och färdigheter för att sammanställa och analysera komplexa data, och
• ha färdigheter för att kunna utföra såväl datorbaserat arbete som laboratoriearbete och fältarbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

För kandidatprogrammet i biologi inbegriper detta att studenten ska

• kunna värdera etiska aspekter dels för att försvara och kritisera tillämpningar av biologin och dels för planering och utförande av arbete med levande organismer och biologiska system,
• ha övergripande kunskaper om gällande lagar och förordningar som reglerar experimentellt arbete med organismer och biologiskt material, och
• kunna värdera och tillämpa sina biologiska kunskaper på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling av samhället.

Programmets uppläggning

Kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi vid Uppsala universitet erbjuder ett strukturerat utbud av kurser inom biologi, kemi och matematik. Programmet är upplagt för att förbereda studenten väl, både för en utgång till arbetslivet och för en fortsättning på masterprogrammet i biologi. Kunskaper och färdigheter byggs progressivt upp i kurser som i ökande komplexitet och genom val leder till fördjupning inom något av biologins ämnesområden. Programmet inleds med ett basblock av kurser om sammanlagt 120 hp. Basblocket består av 80 hp kurser i biologi, 30 hp kurser i kemi och 10 hp i matematik/statistik. Sammantaget ger basblocket bred ämneskunskap och nödvändig insikt i biologiska system på olika organisationsnivåer.

Efter basblocket sker val till fördjupningskurser som möjliggör en profilering i något delområde av biologin. För den som ska inrikta sig mot ekologi, systematik eller naturvård finns en sommarkurs, Floristik och faunistik 10 hp, som är tillträdeskrav för en del fördjupningskurser. Denna kurs kan läsas mellan år 1 och 2 eller mellan år 2 och 3. Under programmets avslutande år ingår ett individuellt självständigt arbete om 15 hp inom det valda delområdet.

Det finns också goda möjligheter till breddning, t.ex. inom entreprenörskap eller förvaltning, samt till utbytesstudier vid många samarbetsuniversitet både inom och utom Europa.

Undervisning

Kurserna inom programmet innehåller många olika undervisningsformer, såsom föreläsningar, seminarier, laborationer, fältarbeten och exkursioner. Teori varvas med praktiska övningar och färdighetsträning. Under hela utbildningen erhåller studenten en systematisk och progressiv färdighetsträning i muntlig och skriftlig kommunikationsteknik, i etiska diskussioner och reflektioner, samt i ett självständigt och vetenskapligt grundat arbetssätt. Hållbar utveckling är starkt förknippat med programmets ämnesinnehåll och behandlas därmed integrerat i de flesta av programmets kurser.

Programmets undervisning bygger på studentaktiva metoder, där studenter inte enbart tar ansvar för sitt eget lärande, utan också bidrar till medstudenternas lärande. Lärare har huvudansvar för att skapa goda förutsättningar för aktivt enskilt och gemensamt lärande. För att undervisningen ska utformas optimalt för den aktuella studentgruppen och utvecklas vidare för kommande studenter behövs en respektfull dialog mellan lärare och studenter, där alla bidrar till förnyelsen och det ömsesidiga lärandet.

Undervisningen sker både på svenska och engelska. Kurslitteraturen är huvudsakligen på engelska, men kurserna under de två första åren (inklusive inlämningsuppgifter och examinationer) samt det självständiga arbetet genomförs i hög grad på svenska. Fördjupningskurserna under år tre ges ofta helt på engelska.

Examen

Rektor utfärdar på begäran examensbevis för naturvetenskaplig kandidatexamen med biologi som huvudområde.

Kandidatexamen är en så kallad generell examen, vilket innebär att studenten tar examen i huvudområdet, enligt kriterierna nedan, oavsett om kurserna ingår i programmet eller inte. Det finns därmed möjlighet att inkludera även fristående kurser i examen.

Beslut enligt högskoleförordningen

Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Självständigt arbete (examensarbete)

För kandidatexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet.

Lokala beslut

Förutom 90 högskolepoäng inom huvudområdet ska finnas ett biområde om minst 30 högskolepoäng. Naturvetenskapliga huvudområden, tillika biområden, inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är: biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik och miljövetenskap. Därtill finns biområdet hållbar utveckling.

En kandidatexamen får, förutom kurser på grundnivå, bestå av kurs eller kurser på avancerad nivå omfattande högst 60 högskolepoäng.

Förordningens krav på successiv fördjupning i huvudområdet tolkas vid Uppsala universitet som ett krav på minst 30 högskolepoäng på lägst nivå G2.

Övriga föreskrifter

För att kunna antas till senare del av inriktningen mot biologi/molekylärbiologi inom programmet ska studenten:

• uppfylla kraven om grundläggande och särskild behörighet.
• ha tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till, vilket innebär att studenten kan läsa minst 15 hp på den termin och program studenten antas till. Övriga 15 hp specificeras också i den individuella studieplanen.
• för antagning till höstterminen i årskurs två ha 40 hp programrelevanta kurser.
• för antagning till vårterminen i årskurs två ha 60 hp programrelevanta kurser.
• för antagning till höstterminen i årskurs tre ha 80 hp programrelevanta kurser.

Samtliga punkter ovan måste vara avklarade, och kurserna avslutade (delkurser räknas inte), senast vid sista kompletteringsdag (se nedan). Studenter kan endast antas till senare del av program om det finns plats på programmet den aktuella terminen.

För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan för första terminen upprättas av programmets studievägledare.

För studiestart hösttermin är ansökningsperioden 15 mars - 15 april. Underlag för ansökan  kan kompletteras fram till och med den 1 juni (inför höstterminen). För studiestart vårtermin är ansökningsperioden 15 september - 15 oktober. Underlag för ansökan kompletteras fram till och med den 1 december (inför vårterminen). Om angivna datum för sista ansökningsdag eller kompletteringsdag infaller på helgdag förskjuts deadline till närmast påföljande vardag. Efter sista ansökningsdag finns möjlighet till sen anmälan fram till och med 1 juni (inför höstterminen) och 1 december (inför vårterminen). Sena anmälningar hanteras i den ordning de kommer in. 

Om antalet behöriga sökanden är fler än antalet möjliga platser enligt gällande dimensionering används urvalskriteriet medelbetyg på behörighetsgivande kurser från högskola eller universitet (programrelevanta kurser).