Beslut och riktlinjer

Enligt beslut av konsistoriet 2006-09-22 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01 finnas kandidatprogram i geovetenskap (UFV 2006/1535).

Behörighetskrav

Se de olika inriktningarna för aktuell behörighet.

Ingång för samhällsvetare

Grundläggande behörighet och Matematik 3b eller 3c/Matematik C, Naturkunskap 2

Geovetenskap

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4/Matematik D

Syfte

Utbildningen ska ge den studerande goda kunskaper i huvudområdet geovetenskap och därtill stödkunskaper inom minst ett angränsande ämnesområde (biområde). Efter utbildningen ska studenten ha de kunskaper och färdigheter, och den kompetens som krävs för yrkesverksamhet inom ett brett verksamhetsfält vid företag och myndigheter eller för fortsatta studier på avancerad nivå (mot masterexamen). Den studerande skall kunna medverka i och tillföra relevanta kunskaper och metoder till forsknings-, utvecklings- och/eller utredningsarbete inom skilda områden.

Mål

Enligt högskolelagen gäller följande för utbildning på grundnivå:

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en kandidatexamen:

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

För kandidatprogrammet i geovetenskap inbegriper detta att

• visa kunskap om vår planet och de processer inom jorden, på jordytan och i atmosfären som kontinuerligt förändrar jorden,
• visa kunskap om de olika geosystemens komplexitet och hur de samverkar, allt satt i ett tidsperspektiv som innefattar jordens och livets utveckling,
• visa kunskap och förståelse för geovetenskapliga begrepp, metoder och modeller,
• visa kunskap och förståelse för förändringar i miljö och klimat, naturkatastrofer, hållbar naturresursanvändning, och människans roll och påverkan på vår planet, och
• visa kunskap om hur geosystemen utformar och påverkar våra livsvillkor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

För kandidatprogrammet i geovetenskap inbegriper detta att

• planera och utföra fältmoment och tolka fältobservationer,
• inom fackområdet kunna skilja mellan naturliga och av människan orsakade miljöbelastningar,
• tillämpa sin geovetenskapliga kompetens inom naturresurs- och miljöområdena för att hitta lösningar för hållbar samhällsutveckling,
• kommunicera utifrån geovetenskapligt och naturvetenskapligt perspektiv, inom vetenskapsområdet och utåtriktat mot allmänhet, beslutsfattare, organisationer och media,
• tillämpa geovetenskaplig teori på områden utanför geovetenskapliga området,
• organisera sig och samarbeta mot gemensamma mål, och
• använda olika geovetenskapliga mät- och analysmetoder samt statistiskt behandla data från dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

För kandidatprogrammet i geovetenskap inbegriper detta att

• inhämta de ytterligare kunskaper som behövs för att behandla och lösa problem genom informationssökning, datainsamling och experiment,
• tillägna sig ett vetenskapligt arbetssätt samt ett svenskt och ett engelskt fackspråk,
• kritiskt granska geovetenskapliga modeller och lösningar och deras tillämplighet,
• värdera händelser och nyheter med geovetenskaplig koppling inom olika mediala flöden, och
• förhålla sig till samhälleliga och etiska frågeställningar i samband med naturresursutnyttjande och samhällsutveckling.

Programmets uppläggning

Utbildningen inleds med en bred introduktion om planeten jorden, alternativt biovetenskap (sökalternativ för samhällsvetare). Under vårterminen årskurs ett ges kurser i matematik och avslutas med en kurs i landskapsutveckling, alternativt bred introduktion om planeten jorden (samhällsvetare). Från år två ges gemensamt för samtliga programstudenter teoretiska och praktiska kurser om sedimentologi och paleobiologi, grundläggande kurs i geofysiska metoder och tillämpningar och avslutningsvis en introduktionskurs i GIS och fjärranalys. Vårterminen år två är avsatt för biområdet, där kemi föreslås som rekommenderat biområde i utbildningsplanen. Under år tre sker en progression genom fördjupning med kurser inom mineralogi och petrologi, och hydrologi, samt valbara kurser om geovetenskapens tillämpningar inom naturresurs-, energi- och miljöområdena, alternativt en kurs om geoteknik och byggnadsgeologi. Vårterminen år tre inleds med en kurs i strukturgeologi, och fortsätter med ett självständigt arbete (examensarbete) samt avslutas med två alternativa fältkurser med inriktning mot berggrundsgeologi eller sedimentologi, paleobiologi och hydrologi. I samband med det självständiga arbetet öppnas många möjligheter till eget projekt i anslutning till forskningsprojekt, hos företag eller myndigheter.

Det finns stora möjligheter att förlägga delar av utbildningen utomlands. Det går även att på egen hand utveckla mer praktiska färdigheter, exempelvis genom praktik på företag, eller att fördjupa specifika ämneskunskaper i skräddarsydda kurser. Det finns även möjligheter att använda olika metoder för kandidatarbetet som laborativa eller digitala (GIS, MATLAB), genom fältstudier eller litteraturstudier.

Undervisning

Kurserna i programmet ges på svenska eller engelska och kurslitteraturen är normalt på engelska. Teoretisk undervisning varvas med praktiska moment och utveckling av professionella kompetenser. Det förekommer många obligatoriska moment inom undervisningen, som fältarbete, exkursion, laborationer och olika typer av praktiska övningar. Övningarna kan vara laborativa, datorbaserade, mikroskopering och andra övningar för praktiska färdigheter inom berg, jord, vatten och fossil. Genom hela utbildningen ges en systematisk och progressiv färdighetsträning i muntlig och skriftlig kommunikation. Det ges olika typer av examinationer, där inlämningsuppgifter och avklarade obligatoriska moment kan vara del av betyget. Ett vetenskapligt förhållningssätt är en viktig del i både den teoretiska och den praktiska undervisningen. Undervisningen är nära kopplat till aktuell forskning, vilket ger god inblick i vetenskaplig metod och arbetssätt.

Programmets undervisning bygger på studentaktiva metoder, där studenter inte enbart tar ansvar för sitt eget lärande, utan också bidrar till medstudenters inlärning. Lärare har huvudansvar för att skapa goda förutsättningar för aktivt enskilt och gemensamt lärande. För att undervisningen ska utformas optimalt för den aktuella studentgruppen och utvecklas vidare för kommande studenter behövs en respektfull dialog mellan lärare och studenter där alla bidrar till förnyelsen och det ömsesidiga lärandet.

Examen

Rektor utfärdar på begäran examensbevis för naturvetenskaplig kandidatexamen med geovetenskap som huvudområde.

Kandidatexamen är en så kallad generell examen, vilket innebär att studenten tar examen i huvudområdet, enligt kriterierna nedan, oavsett om kurserna ingår i programmet eller inte. Det finns därmed möjlighet att inkludera även fristående kurser i examen.

Beslut enligt högskoleförordningen

Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Självständigt arbete (examensarbete)

För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet.

Lokala beslut

Förutom 90 högskolepoäng inom huvudområdet ska finnas ett biområde om minst 30 högskolepoäng. Huvudområden, tillika biområden, inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är: biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik, miljövetenskap och teknik.

En kandidatexamen får, förutom kurser på grundnivå, bestå av kurs eller kurser på avancerad nivå omfattande högst 60 högskolepoäng.

Förordningens krav på successiv fördjupning i huvudområdet tolkas vid Uppsala universitet som ett krav på minst 30 högskolepoäng på lägst nivå G2.

Övriga föreskrifter

För att kunna antas till senare del av programmet (eller en inriktning inom detta) ska studenten:

• uppfylla kraven om grundläggande och särskild behörighet.
• ha tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till, vilket innebär att studenten kan läsa minst 15 hp på den termin och program studenten antas till. Övriga 15 hp specificeras också i den individuella studieplanen.
• för antagning till vårterminen i årskurs ett ha 20 hp programrelevanta kurser.
• för antagning till höstterminen i årskurs två ha 40 hp programrelevanta kurser.
• för antagning till vårterminen i årskurs två ha 60 hp programrelevanta kurser.
• för antagning till höstterminen i årskurs tre ha 80 hp programrelevanta kurser.

Samtliga punkter ovan måste vara avklarade, och kurserna avslutade (delkurser räknas inte), senast vid sista kompletteringsdag (se nedan). Studenter kan endast antas till senare del av program om det finns plats på programmet den aktuella terminen.

För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan för första terminen upprättas av programmets studievägledare.

För studiestart hösttermin är ansökningsperioden 15 mars - 15 april. Underlag för ansökan  kan kompletteras fram till och med den 1 juni (inför höstterminen). För studiestart vårtermin är ansökningsperioden 15 september - 15 oktober. Underlag för ansökan kompletteras fram till och med den 1 december (inför vårterminen). Om angivna datum för sista ansökningsdag eller kompletteringsdag infaller på helgdag förskjuts deadline till närmast påföljande vardag. Efter sista ansökningsdag finns möjlighet till sen anmälan fram till och med 1 juni (inför höstterminen) och 1 december (inför vårterminen). Sena anmälningar hanteras i den ordning de kommer in. 

Om antalet behöriga sökanden är fler än antalet möjliga platser enligt gällande dimensionering används urvalskriteriet medelbetyg på behörighetsgivande kurser från högskola eller universitet (programrelevanta kurser).