Masterprogram i hållbar utveckling

120 hp

Utbildningsplan, THU2M

Kod
THU2M
Fastställd av
Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 6 november 2023
Diarienummer
TEKNAT 2023/166
Ansvarig fakultet
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Ansvarig institution
Institutionen för geovetenskaper

Beslut och riktlinjer

Enligt beslut av rektor 2006-09-26 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01 finnas naturvetenskapliga masterprogram i biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, hållbar utveckling, kemi, matematik, tillämpad beräkningsvetenskap och tillämpad bioteknik.

Behörighetskrav

Examen på grundnivå om minst 180 hp

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6 (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Syfte

Efter genomgånget program kan studenten avlägga masterexamen i hållbar utveckling. Programmet är vidare upplagt så att den studerande efter ett års studier skall kunna avlägga magisterexamen i samma ämne. Programmet ges i samarbete med SLU.

Programmet ger nödvändiga kunskaper, färdigheter och kompetens inom hållbar utveckling för ett kvalificerat yrkesliv, både nationellt och internationellt, inom näringsliv, myndigheter, organisationer och akademi. Utbildningen anknyter genomgående till aktuell forskning inom ämnesområdet. Examen ger även behörighet till forskarutbildning med inriktning mot hållbar utveckling inom ett ämnesområde som bestäms av inriktningen på studentens tidigare studier.

Mål

Enligt högskolelagen gäller följande för utbildning på avancerad nivå:

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

  • ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
  • utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
  • utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173).

Mål för masterexamen

Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en masterexamen

Kunskap och förståelse

För masterexamen skall studenten

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

För masterprogrammet i hållbar utveckling innebär detta att studenten särskilt visat

  • ett brett kunnande och fördjupade kunskaper inom vissa delar av hållbar utveckling samt en fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
  • kunskaper om metoder inom hållbar utveckling, och
  • kunskaper om både de naturgivna och samhälleliga förutsättningarna och begränsningarna för hållbar utveckling.

Färdighet och förmåga

För masterexamen skall studenten

  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

För masterprogrammet i hållbar utveckling innebär detta att studenten särskilt visat förmåga att

  • hantera kvalitativ och kvantitativ kunskap om jordens resurser för att kunna handha dessa i olika tids- och rumsskalor,
  • konkretisera och hantera några specifika verktyg för att identifiera, analysera och formulera komplexa problem, och
  • föreslå metoder och lösningar i syfte att verka för en hållbar utveckling.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För masterexamen skall studenten

  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

För masterprogrammet i hållbar utveckling innebär detta att studenten särskilt visat

  • insikt om den internationella och långsiktiga dimensionen av hållbar utveckling,
  • förmåga att relatera hållbarhetsproblematiken på lokal, regional och global skala, och
  • förmåga att förhålla sig till och värdera olika hållbarhetsdiskurser och dess grundläggande antaganden ur olika aktörers perspektiv.

Programmets uppläggning

Området "hållbar utveckling" bygger på ett tvärvetenskapligt, holistiskt synsätt av de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. Kunskap kring grundläggande biologiska och miljömässiga samband och hur de möjliggör och begränsar ekonomisk och social utveckling, samt kunskap och djupare förståelse av sociala och ekonomiska systems påverkan på vår möjlighet att utnyttja naturresurser är centralt. Utbildningen spänner därför över flera vetenskapliga discipliner.

Under första terminen studeras naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga förutsättningar, möjligheter och begränsningar för hållbar utveckling. En introduktion till de färdigheter som ska utvecklas under de följande tre terminerna, exempelvis förmåga att samarbeta i grupp, att kommunicera muntligt och skriftligt, samt vetenskapliga metoder och teorier ingår även i första terminen.

Under den andra terminen studeras interdisciplinära metoder, modeller och beslutsprocesser som kan användas inom hållbar utveckling. Under hela det första året löper även en seminarieserie med högt kvalificerade föreläsare där aktuella frågor inom hållbar utveckling diskuteras och analyseras.

Den tredje terminen har studenten möjlighet att läsa kurser för att fördjupa sig i hållbarhetsfrågor antingen inom sitt kandidatämne eller inom annat ämnesområde. Programmet erbjuder en fördjupningskurs med tematiskt fokus på energi-, vatten- och livsmedelsäkerhet och kursen är även förberedande för examensarbete inom dessa områden. Här finns även möjlighet att göra praktik på 15 hp. Den enskilde studenten tar ett stort ansvar själv för innehåll och inriktning på kurserna under denna termin.

Den fjärde och sista terminen är avsatt till ett examensarbete på 30 hp.

Undervisning

Masterprogrammets undervisning bygger vidare på de erfarenheter och kunskaper som studenterna tar med sig in i utbildningen. Studenter förväntas delta och bidra aktivt i undervisningen samt ta stort ansvar för både sitt eget och sina medstudenters lärande. Programmets lärare har huvudansvar för att skapa goda förutsättningarna för aktivt enskilt och gemensamt lärande. Undervisningen utformas och utvecklas kontinuerligt genom en respektfull dialog mellan lärare och studenter, där alla bidrar till förnyelsen och det ömsesidiga lärandet.

Examen

Rektor utfärdar på begäran examensbevis för naturvetenskaplig masterexamen med hållbar utveckling som huvudområde alternativt naturvetenskaplig magisterexamen med hållbar utveckling som huvudområde.

Masterexamen/Magisterexamen är en så kallad generell examen, vilket innebär att studenten tar examen i huvudområdet, enligt kriterierna nedan, oavsett om kurserna ingår i programmet eller inte. Det finns därmed möjlighet att inkludera även fristående kurser i examen.

Beslut enligt högskoleförordningen

Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.

Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Lokala beslut

En masterexamen får, förutom kurser på avancerad nivå, bestå av kurs eller kurser på grundnivå omfattande högst 30 högskolepoäng. En magisterexamen får, förutom kurser på avancerad nivå, bestå av kurs eller kurser på grundnivå omfattande högst 15 högskolepoäng. Kursen eller kurserna bör avse sådan kompletterande kompetens som behövts för fördjupning i huvudområdet och får inte ha ingått i studentens examen på grundnivå.

Ett examensarbete för masterexamen skall omfatta minst 30 högskolepoäng.

Övriga föreskrifter

För att kunna antas till senare del av programmet ska studenten:

  • uppfylla behörighetskraven för programmet.
  • ha 15 hp programrelevanta kurser på avancerad nivå utöver kandidatexamen.
  • ha tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till, vilket innebär att studenten kan läsa minst 15 hp inom studieplanen på den termin och program studenten antas till. Övriga 15 hp specificeras också i den individuella studieplanen.

Samtliga punkter ovan måste vara avklarade, och kurserna avslutade (delkurser räknas inte), senast vid sista kompletteringsdag (se nedan). Studenter kan endast antas till senare del av program om det finns plats på programmet den aktuella terminen.

För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan för första terminen upprättas av programmets studievägledare.

För studiestart hösttermin är ansökningsperioden 15 mars - 15 april. Underlag för ansökan  kan kompletteras fram till och med den 1 juni (inför höstterminen). För studiestart vårtermin är ansökningsperioden 15 september - 15 oktober. Underlag för ansökan kan kompletteras fram till och med den 1 december (inför vårterminen). Om angivna datum för sista ansökningsdag eller kompletteringsdag infaller på helgdag förskjuts deadline till närmast påföljande vardag. Efter sista ansökningsdag finns möjlighet till sen anmälan fram till och med terminsstart. Sena anmälningar hanteras i den ordning de kommer in. 

Om antalet behöriga sökanden är fler än antalet möjliga platser enligt gällande dimensionering används urvalskriteriet medelbetyg på behörighetsgivande kurser från högskola eller universitet (programrelevanta kurser).

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin