Utbildning

Utbildningsplan för Högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik

Bachelor Programme in Nuclear Engineering

  • 60 högskolepoäng
  • Programkod: TKK1Y
  • Fastställd: 2015-01-27
  • Beslutad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2015-11-10
  • Reviderad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Diarienr: TEKNAT 2015/47
  • Utbildningsplanen gäller från: HT 2016
  • Ansvarig fakultet: Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Behörighet

Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8) alternativt Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8). Därutöver 110 hp godkända kurser inom ett högskoleingenjörsprogram med inriktning elektroteknik, maskinteknik eller motsvarande

Beslut och riktlinjer

TEKNAT 2008/375 Riktlinjer tillgodoräknande har utgått. Motsvarande information finns i detta dokument.

Beslut om att anordna utbildningsprogrammet
Högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik finns inrättat vid universitetet med start hösten 2010 enligt beslut 2 juni 2009 (UFV 2009/647).

Högskoleingenjörsexamen har den engelska översättningen Degree of Bachelor of Science in Engineering.
Programmet anges på examensbeviset som inriktning, den engelska översättningen som används är:
Specialisation: Nuclear Engineering

Syfte

Programmets syfte
Utbildningen inom högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik är utformad så att en student
med kunskaper motsvarande två års studier på ett svenskt högskoleingenjörsprogram med inriktning
mot maskin- eller elektroteknik ska kunna tillägna sig ett ingenjörsmässigt arbetssätt inom det
kärntekniska området och vara väl förberedda för en yrkeskarriär inom svensk kärnkraftindustri, i
första hand för arbetsuppgifter som driftingenjörer, underhållsingenjörer, konstruktörer och ingenjörer
som arbetar med teknisk utveckling.

Mål

Mål för högskoleingenjörsexamen
Högskolelagen
1 kap. 9 § högskolelagen; Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå.

Högskoleförordningen
Högskoleingenjörsexamen

Omfattning
Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål
För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.

Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
– visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
– visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.

Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
– visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
– visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
– visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
– visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
– visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
– visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
– visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt
För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Lokala mål för högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik vid Uppsala universitet
De lokala målen för programmet hittar du på http://www.teknat.uu.se/student/ i samband med utbildningsplanerna.

Programmets uppläggning

Beskrivning av utbildningen
Upplägg, allmänt
Högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik är ett ettårigt program som bygger på två års studier inom något annat högskoleingenjörsprogram i elektroteknik, maskinteknik eller motsvarande. Yrkesrollen kvalitetssäkras med obligatoriska kurser som i studieplanen markeras med fet stil. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.

Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen.

Progression i utbildningen
Progression inom programmet innebär en successivt bättre kompetens i relation till ingenjörsrollen, parallellt med fördjupning i fråga om vetenskapligt förhållningssätt och traditionella ämneskunskaper. Kurserna inom programmets studieplaner medför att progression uppnås i utbildningen på en väl avvägd nivå mellan ämnesdjup och nödvändig ingenjörsbredd.

Programmets kurser
Studieplaner
Huvudområden förkortas som F = fysik och T = teknik.

Med beteckningen nivå/djup i studieplanerna anges kursens fördjupningsnivå i förhållande till examenskrav. Följande beteckningar används
G1N Grundnivå, kursen kräver inte tidigare högskolestudier.
G1F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier mindre än 60 hp.
G2F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier minst 60 hp.
G2E Grundnivå, examensarbete för högskoleingenjörsexamen och kandidatexamen

Huvudområdet teknik
En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Teknik om den till största delen behandlar minst ett av följande områden:
• Metoder för utveckling, konstruktion, driftsättning, verifiering, användning eller underhåll av fysiska system som har praktisk användning för att tillfredsställa människans önskan att förbättra sina livsvillkor, eller motsvarande för komponenter i sådana system. Komponenter behöver inte vara fysiska utan kan utgöras av algoritmer eller programvara.
• Metoder för effektiv organisation av de processer som är involverade i förverkligandet av momenten enligt ovanstående punkt. Exempel på kurser som faller inom denna kategori är kvalitetsteknik, produktionsledning och teknikbaserad affärsutveckling.

En kurs som uppfyller ovanstående kan dubbelklassas i ett annat huvudområde under förutsättning att även detta huvudområdes kriterier är uppfyllda.
En kurs som till största delen behandlar ett annat huvudområde kan och ska dubbelklassas i Teknik om den innefattar moment som behandlar hur kursens huvudinnehåll praktiskt kan tillämpas i ett tekniskt sammanhang (definierat enligt ovanstående kriterier). Dessa moment ska utgöra en signifikant del av kursen, de ska tydligt framgå av kursplanen, undervisas på en nivå motsvarande kursens nivå, samt ingå i examinationen. En beslutad dubbelklassning i Teknik ska omprövas om kursen avviker från dessa kriterier.

Examen

Examensbestämmelser
Preciserade krav (examenskriterier) vid Uppsala universitet

Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar
om 180 högskolepoäng
- varav minst 150 högskolepoäng och alla obligatoriska kurser inom högskoleingenjörsprogrammets studieplan.
- minst 90 högskolepoäng inom huvudområdet teknik varav ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng

För högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik krävs samtliga kurser, 60 högskolepoäng, utöver fullgjorda två år enligt den studieplan som studenten tidigare följt inom ett högskoleingenjörsprogram med inriktning elektroteknik, maskinteknik eller motsvarande.

Möjlighet att utfärda mer än en högskoleingenjörsexamen
Två eller flera högskoleingenjörsexamina kan utfärdas om examenskraven är uppfyllda och ett separat examensarbete utförts för var och en av de båda examina eller att ingående kurser skiljer sig med minst 60 högskolepoäng programkurser.

Övriga föreskrifter

Särskild behörighet
För att kunna antas till högskoleingenjörsprogram vid Uppsala universitet gäller grundläggande behörighet för högskolestudier samt Ma D, Fy B och Ke A (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Kravet på kunskaper i matematik, fysik och kemi kan uppfyllas även av den som har kunskaper från annan nuvarande eller tidigare svensk eller utländsk skola eller läroanstalt. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

För antagning till högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik, 60 hp, krävs därutöver 110 hp godkända kurser inom ett högskoleingenjörsprogram med inriktning elektroteknik, maskinteknik eller motsvarande.
Svenskspråkiga studenter med medborgarskap i länder som inte har undertecknat Icke spridningsavtalet kommer att få problem både att genomföra programmet och med framtida anställning inom kärnkraftindustrin i Sverige. Sådana studenter kommer att erbjudas utbildning i särskild ordning.

Antagning till senare del av utbildningsprogram
Studenter som utanför program förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning till senare del av utbildningsprogram. Dessa studerande skall kontakta studievägledaren som också tillhandahåller ansökningsblankett. Ansökan behandlas av programansvarig. Om den som antas till senare del är registrerad på ett annat program inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet registreras studieavbrott på detta program.

• För att kunna antas till studier på programmets andra termin ska studenten, förutom behörigheten till programmet, ha klarat minst 20 hp kurser av relevans för utbildningen.
• Dessutom krävs att studenten har tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till.
• För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan upprättas av programmets
studievägledare.
Blanketter hittar du på http://www.teknat.uu.se/student/

Betyg och examination
Rättning av prov
En student har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att få prov rättat och betygsatt inom högst 25 dagar, dock minst 14 kalenderdagar före omprov. Student som underkänts i visst prov två gånger skall, om studenten önskar, erbjudas annan examinator eller annan examinationsform. Rätten till nytt prov för att uppnå godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. (Enligt ” Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor vid Uppsala universitet” UFV 2009/902).

Förnyat prov för högre betyg (plussning)
Genom beslut av rektor 1996-04-26 ges möjlighet till förnyat prov för högre betyg. Beslutet gäller endast kurser som har betygsskala 3, 4 och 5 för godkända betyg och ingår i tekniskt yrkesprogram. För vissa kurser med stort laborativt innehåll är ”plussning” inte tillåten. Detta skall framgå av aktuella kursplaner.

Förnyat prov för högre betyg får ske senast ett år efter det att kursen/delkursen för första gången registrerats med godkänt betyg i UPPDOK. I de fall det förnyade provet avser delkurs måste detta ske innan slutbetyg sätts på hela kursen. Det åligger den enskilde studenten att själv ta kontakt med berörd lärare och meddela att omprov kommer att utföras och att slutbetyg därför ej skall rapporteras. Om studenten misslyckas med att höja sitt betyg, gäller det tidigare betyget. Förnyade prov får endast ske vid schemalagt tentamenstillfälle. Dokumentation av först erhållet betyg finns även efter höjning i UPPDOK-registret som kompletterande kursuppgift. Alla studenter måste registrera sig för tentamen minst 14 dagar i förväg.

Tillgodoräknande av kurser i högskoleingenjörsexamen
Tillgodoräknande av kurs
Enligt föreskrifter i högskoleförordningen har studerande rätt till att tillgodoräkna sig viss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Beslut om tillgodoräknande av svensk utbildning fattas av programansvarig eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden.
Beslut om tillgodoräknande av utländsk utbildning fattas på delegation från Rektor av Examensenheten inom Studentavdelningen. Studenten ansöker hos Examensenheten men handlingar inlämnas på Studentservice Ångström. Examensenheten tar, efter diarieföring och värdering av studiernas äkthet samt översättning till svenskt högskolepoängsystem, kontakt med programmets studievägledare som bereder ärendet vidare genom kontakt med berörd programansvarig. Riktlinjer för tillgodoräknanden är fastställda av tekniska utbildningsnämnden 11 november 2008 och finns tillgängliga på www.teknat.uu.se/student. Blankett finns tillgängliga på www.teknat.uu.se/student.

Införande av kurs
Införande av kurs i teknisk yrkesexamen skall göras individuellt utifrån kursens relevans för utbildningen. Beslut om införande av kurs i teknisk yrkesexamen fattas av programansvarig eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden. Riktlinjer och blankett för införande av kurs hittar du på http://www.teknat.uu.se/student.

Studieuppehåll och studieavbrott
Den som önskar göra uppehåll i studierna skall skriftligen ansöka om studieuppehåll eller anmäla studieavbrott till studievägledaren. Den som gjort studieavbrott och vill börja läsa igen kan ansöka om detta. Om alla som önskar återuppta studierna vid ett visst tillfälle inte kan beredas plats, sker ett urval enligt följande prioritering:

  • Studieuppehåll på grund av tvingande skäl (sjukdom, graviditet, vård av barn, annat omvårdnadsansvar).
  • Studieuppehåll på grund av tekniska studier eller yrkesverksamhet inom det tekniska området, inklusive praktik och forskning.
  • Övriga studieuppehåll



Utbildningsplan(er)