Utbildningsplan för Kandidatprogram i miljövetenskap

Bachelor's Programme in Environmental Science

Senare revision av utbildningsplanen finns.

Behörighet

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet A11/14)

Beslut och riktlinjer

1. Beslut om att anordna utbildningsprogram
Enligt beslut av konsistoriet 2013-06-14 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2014-07-01 finnas kandidatprogram i biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik och miljövetenskap

2. Mål för kandidatexamen
Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en kandidatexamen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
– visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
– visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Programmets uppläggning

4.1 Beskrivning av programmet
En kandidatexamen i huvudområdet miljövetenskap innehåller kurser om minst 90 högskolepoäng (hp) i miljövetenskap och minst 30 hp i ett biområde (t.ex. biologi eller geovetenskap). Kurserna inom huvudområdet täcker ett brett kunskapsfält och bygger på lärarnas omfattande forsknings- och utbildningserfarenhet. I och med att kravet för en kandidatexamen är 90 hp fördjupning genom progression finns möjlighet att välja kurser inom andra relevanta ämnesområden vid Uppsala universitet eller vid andra lärosäten, inom eller utom landet. Programmet som helhet innehåller ett väl avvägt utbud av teoretiska och praktiska kurser.

4.2 Övergripande mål för utbildningen
En utbildning i miljövetenskap på grundnivå vid Uppsala universitet ska ge studenten kunskaper inom huvudområdet och därtill stödkunskaper inom angränsande ämnesområden. Utbildningen ska förbereda för fortsatta studier på avancerad nivå och yrkesverksamhet inom näringsliv och myndighet.

4.3 Mål som förväntade studieresultat
Inom ramen för de mål som anges i högskoleförordningen (se kap 2) skall studenten inom området för programmet

  • ha kunskap och insikt inom huvudområdet för att kunna redogöra för miljötillstånd utifrån grundläggande naturvetenskapliga principer,
  • ha grundläggande kunskaper om organismer och livsmiljöer i landskapet och påverkan på dessa av mänskliga aktiviteter,
  • ha kunskap om samhällets beroende av samt påverkan på naturresurser och ekosystemtjänster,
  • ha kunskap om planering, lagar och förordningar som reglerar användandet av naturen och landskapets kulturmiljöer, samt hanteringen av de organismer och värden som ingår i dessa miljöer,
  • kunna tillämpa kunskaper om samhälleliga relationer och processer som gäller naturresursutnyttjande samt miljö- och naturvård,
  • kunna formulera ekonomiska och sociala förklaringar till, samt åtgärder och lösningar på, miljöproblem,
  • visa färdighet i olika metoder för miljöövervakning,
  • ha förmåga att söka, sammanställa och vidareförmedla vetenskaplig information om miljöfrågor i tal och skrift,
  • ha förmåga att kommunicera inom sin framtida yrkesroll med andra aktörer inom andra ämnes- och intresseområden,
  • ha kunskap om och praktisk erfarenhet av yrkesarbete inom miljövetarområdet,
  • ha förmåga att planera och leda vetenskapligt, yrkesmässigt och praktiskt gränsöverskridande projekt.
4.4 Programmets struktur
Kursutbudet är strukturerat för progression i form av breddning och fördjupning inom huvudområdet miljövetenskap. Det första läsåret inleds med grundläggande tematiska kurser i miljövetenskap och fortsätter med miljöinriktade kurser i biologi och geovetenskap. Under andra läsåret utvecklas färdigheter att förstå, analysera och hantera miljövetenskapliga problemställningar genom kurser och moment inom både naturvetenskap (biologi och geovetenskap) och samhällsvetenskap (juridik, miljöekonomi, samhällsgeografi). Den fjärde terminen innehåller valbara kurser med inriktning mot tillämpningar inom t.ex. miljöövervakning, miljökommunikation och projektledning. Tredje läsåret består av fördjupningskurser i miljövetenskap med inriktning mot kustzonens miljö och förvaltning av biodiversitet och ekosystemtjänster. Den sjätte och sista terminen innehåller valbara kurser inom t.ex. miljörättvisa, miljökommunikation och projektledning och ett självständigt arbete. Under termin fyra och sex finns det också möjlighet att praktisera och ha verksamhetsförlagd utbildning.
Genom hela programmet löper en serie möten och aktiviteter (seminarier, workshops, studiebesök, gästföreläsningar mm) med representanter från forskning, myndigheter, näringsliv och organisationer. Denna serie ska bidra till kontaktskapande och till utbyte runt kursinnehåll och aktuella frågor inom det miljövetenskapliga området i samhället.
Programmet är upplagt för att förbereda studenten väl både för en utgång till arbetslivet och för en fortsättning på vissa natur- eller samhällsvetenskapliga masterprogram, exempelvis miljövetenskap och hållbar utveckling.

4.5 Programmets kurser
Studiegången inom programmet anges i studieplanen.

Kursen Självständigt arbete i miljövetenskap är obligatorisk att läsa vid något av kurstillfällena under år 3. Studenten kan också välja kurser från avancerad nivå (max 60 hp), förutsatt att förkunskapskraven är uppfyllda och att studenten uppnått 120 hp. Kurser om maximalt 30 hp kan dessutom väljas från andra områden, inom och utom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Examen

3.1 Beslut enligt högskoleförordningen
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet.

3.2 Lokala beslut
Förutom 90 högskolepoäng inom huvudområdet ska det finnas ett biområde om minst 30 högskolepoäng. Huvudområden, tillika biområden, inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är: biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik, miljövetenskap och teknik.

En kandidatexamen får, förutom kurser på grundnivå, bestå av kurser på avancerad nivå omfattande högst 60 högskolepoäng.

Övriga föreskrifter

För antagning till senare del av programmet fordras normalt att minst 30 hp programrelevanta kurser skall vara godkända vid ansökningstillfället. Ansökan till senare del av programmet bör vara inlämnad senast 15 mars inför höstterminen och senast 15 september inför vårterminen.

I kursplaner gäller följande beträffande ”förkunskapskrav” respektive ”rekommenderade förkunskaper”. Förkunskapskrav: Dessa krav skall vara uppfyllda för att studenten skall antas till kursen. Rekommenderade förkunskaper: De förkunskaper som här redovisas behöver ej uppfyllas för att bli antagen till kursen. Studenten får vara beredd på att vissa moment kräver en extra arbetsinsats om de rekommenderade förkunskaperna saknas.

4.7 Betyg och examination
Föreskrifter om betyg framgår av kursplan.

Studerande som har underkänts två gånger i prov för en viss kurs eller del av en kurs, har rätt att hos fakultetsnämnden begära, att annan lärare utses för att bestämma betyg. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

4.8 Samtidigt tillgodoräknande av kurser i examen
Vissa kurser kan inte samtidigt tillgodoräknas i examen. Vilka kurser detta är framgår av respektive kursplan.

4.9 Examen och examensbevis
Rektor utfärdar på begäran examensbevis eller kursbevis över godkända kurser.
Enligt examensordningen för högre utbildning på grundnivå, uppnås kandidatexamen efter att studenten fullgjort kursfordringar om minst 180 högskolepoäng med av universitetet fastställd inriktning, varav minst 90 högskolepoäng skall avse fördjupning inom huvudområdet matematik.

För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Detta skall ingå i huvudområdet. I huvudområdet får 60 högskolepoäng från avancerad nivå tillgodoräknas.

Dessutom ska ett biområde på minst 30 hp ingå.

4.10 Uppflyttning till högre årskurs och studieavbrott
För att en student skall få påbörja studierna i sitt andra studieår fordras att han eller hon kla­rat minst 35 av de 60 högskolepoängen i första årskursen. För att få börja det tredje årets stu­dier skall studenten ha klarat minst 45 högskolepoäng av första årskursen och minst 35 högskolepoäng av andra årskursen.

En student som inte uppfyller kraven för att få börja i andra eller tredje årskursen skall i samråd med studievägledare lägga upp en individuell studieplan. Denna fast­ställs av stu­dievägledaren.

För studenter som inte uppfyller givna programkrav registreras studieavbrott. Detta beslut tas av programsamordnaren efter beredning av studievägledaren. Studenten har rätt att yttra sig före beslutet. Studieavbrott registreras på följande grunder:

- studenten har avbrutit studierna utan att själv anmäla studieavbrott eller studieuppehåll
- studenten har inte följt sin individuella studieplan enligt ovan
- studenten har, trots anmaning, inte lagt upp individuell studieplan och prestationerna understiger tröskelvärdet för uppflyttning till högre årskurs.

Den som själv avbrutit eller enligt ovan angivna regler konstateras ha gjort studie­avbrott har rätt att tentera inom påbörjade kurser och möjlighet att ansöka om att fortsätta studi­erna inom programmet när givna programkrav uppfyllts och om plats finns.

4.11 Återkommande utbildning, studieuppehåll och studieavbrott
Kandidatprogrammet kan genomgås i etapper. Studerande som önskar göra uppehåll i utbildningen kan antingen anmäla studieuppehåll för viss tid eller anmäla studieavbrott. Sådan anmälan ställs till teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och inlämnas till berörd studievägledare senast 15 april inför höstterminen och senast 15 oktober inför vårterminen.

Var och en som anmält studieuppehåll för viss tid har rätt att återuppta studierna vid den tidpunkt då studieuppehållet upphör. Den som gjort studieavbrott och vill börja läsa igen kan ansöka om detta.