Beslut och riktlinjer

1. Beslut om att anordna utbildningsprogram

Enligt beslut av rektor 2006-09-26 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01 finnas masterprogram i biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, hållbar utveckling, kemi, matematik, tillämpad beräkningsvetenskap och tillämpad bioteknik samt enligt beslut av rektor 2008-06-17 fr.o.m. 2009-07-01 finnas ett masterprogram i bioinformatik.

2. Mål för examen

2.1 Mål för magisterexamen

Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en magisterexamen

Kunskap och förståelse

För magisterexamen skall studenten

– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga

För magisterexamen skall studenten

– visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,

– visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,

– visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och

– visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För magisterexamen skall studenten

– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,

– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

2.2 Mål för masterexamen

Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en masterexamen

Kunskap och förståelse

För masterexamen skall studenten

– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och

– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga

För masterexamen skall studenten

– visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,

– visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och

– visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För masterexamen skall studenten

– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,

– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Behörighetskrav

Kandidatexamen om 180 hp inom något av områdena teknik/naturvetenskap, samhällsvetenskap, juridik eller historisk-filosofiska ämnesområdet.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande En B. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kraven på engelska.)

Programmets uppläggning

4.5.1 Beskrivning av programmet

Efter genomgånget program kan studenten avlägga Masterexamen i hållbar utveckling. Programmet är vidare upplagt så att den studerande efter ett års studier skall kunna avlägga magisterexamen i samma ämne. Programmet ges i samarbete med SLU.

4.5.2 Övergripande mål för utbildningen

Programmet är tänkt för dem som avser att fortsätta med yrkesverksamhet – såväl nationellt som internationellt samt inom flera sektorer av samhället och på flera nivåer. Examen ger även behörighet till forskarutbildning med inriktning mot hållbar utveckling inom ett ämnesområde som bestäms av inriktningen på studentens tidigare studier.

4.5.3 Mål som förväntade studieresultat

Inom ramen för de mål som anges i Högskoleförordningen 2006:1053 (s. 57-59), skall studenten inom området för programmet särskilt ha visat:

Kunskap och förståelse

Studenten skall särskilt ha uppvisat

- ett brett kunnande och fördjupade kunskaper inom vissa delar av hållbar utveckling samt en fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Dessa kunskaper förvärvas under de första tre terminerna och visas företrädelsevis i det slutliga examensarbetet.

- kunskaper om metoder inom hållbar utveckling.

- sakkunskaper om både de naturgivna och samhälleliga förutsättningarna och begränsningarna för hållbar utveckling.

Färdighet och förmåga

Särskilt inom ramen för examensarbetet ska studenten ha visat förmåga att:

- hantera kvalitativ och kvantitativ kunskap om jordens resurser för att kunna handha dessa i olika tids- och rumsskalor, samt

- konkretisera och hantera några specifika verktyg för att identifiera, analysera och formulera komplexa problem, samt

- föreslå metoder och lösningar i syfte att verka för en hållbar utveckling.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Studenten skall särskilt ha visat

- insikt om den internationella och långsiktiga dimensionen av hållbar utveckling

- förmåga att relatera hållbarhetsproblematiken på lokal, regional och global skala

- förmåga att förhålla sig till och värdera olika hållbarhetsdiskurser och dess grundläggande antaganden ur olika aktörers perspektiv.

4.5.4 Programmets struktur

Området "hållbar utveckling" i det aktuella sammanhanget bygger på ett tvärvetenskapligt, holistiskt synsätt av de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. Kunskap kring grundläggande biologiska och miljömässiga sammanhang och hur de möjliggör och begränsar ekonomisk och social utveckling, samt kunskap och djupare förståelse av sociala och ekonomiska systems påverkan på vår möjlighet att utnyttja naturresurser är centralt. Utbildningen spänner därför över flera discipliner.

Under första terminen tas naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga förutsättningar, möjligheter och begränsningar för hållbar utveckling upp. En introduktion till de färdigheter som ska utvecklas under de följande tre terminerna, exempelvis förmåga att samarbeta i grupp, att kommunicera muntligt och skriftligt, samt vetenskapliga metoder och teorier ingår i första terminen.

Under den andra terminen tas olika metoder och dess principer som kan användas inom hållbar utveckling upp, både i form av datormodeller och i form av interdisciplinära kollaborativa metoder.

Under hela det första året löper en seminarieserie där flera tillfällen ges till diskussion, eftertanke och kritiskt tänkande inom fältet hållbar utveckling genom högt kvalificerade föreläsare och efterföljande diskussioner.

Den tredje terminen är öppen, med valfria kurser. Studenten har här möjlighet att läsa kurser för att fördjupa sig i hållbarhetsfrågor antingen inom sitt kandidatämne eller inom annat ämnesområde. Här finns även möjlighet att göra praktik på 15 eller 30 hp. För den som vill förbereda sig för sitt examensarbete och eventuell fortsättning inom forskarutbildning finns ytterligare förslag på kurser som studenterna kan läsa denna termin (kontakta programansvarig). Den enskilde studenten tar alltså ett stort ansvar själv för innehåll och inriktning på kurserna under denna termin.

Den fjärde och sista terminen är avsatt till ett examensarbete på 30 hp.

Examen

3.1 Beslut enligt högskoleförordningen

Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

Självständigt arbete (examensarbete)

För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.

3.2 Lokala beslut

Huvudområden för magisterexamen och masterexamen, inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är: bioinformatik, biologi, datavetenskap, finansiell matematik, fysik, geovetenskap, hållbar utveckling, kemi, matematik, teknik, tillämpad beräkningsvetenskap och tillämpad bioteknik.

En magisterexamen får, förutom kurser på avancerad nivå, bestå av kurs eller kurser på grundnivå omfattande högst 15 högskolepoäng. En masterexamen får, förutom kurser på avancerad nivå, bestå av kurs eller kurser på grundnivå omfattande högst 30 högskolepoäng. Kursen eller kurserna bör avse sådan kompletterande kompetens som behövts för fördjupning i huvudområdet och får inte ha ingått i studentens examen på grundnivå.

Ett examensarbete för masterexamen skall omfatta minst 30 högskolepoäng.

Övriga föreskrifter

För antagning till senare del av programmet fordras normalt att minst 15 hp programrelevanta kurser på avancerad nivå utöver kandidatexamen skall vara godkända vid ansökningstillfället. Ansökan till senare del av programmet bör vara inlämnad senast 1 maj inför höstterminen och senast 1 dec inför vårterminen.

4.6.7 Betyg och examination

Föreskrifter om betyg samt om förnyat prov för att få godkänt betyg framgår av respektive kursplan.

Student som underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs, har rätt att hos fakultetsnämnden begära att annan lärare utses för att bestämma betyg. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

4.6.8 Samtidigt tillgodoräknande av kurser i examen

Vissa kurser kan inte samtidigt tillgodoräknas i examen. Vilka kurser detta är framgår av respektive kursplan.

4.6.9 Examen och examensbevis

Rektor utfärdar på begäran examensbevis eller kursbevis över godkända kurser.

Den som inom programmet fullgjort kurser om 120 hp, varav minst 60 hp med progression i hållbar utveckling (inkluderande examensarbete på 30 hp) kan erhålla masterexamen med Hållbar utveckling som huvudområde. Som ett alternativ kan programmet också leda till masterexamen i fördjupningsområdet för behörighetsgivande kandidatexamen förutsatt att de generella kursfordringarna för masterexamen är uppfyllda. En masterexamen får, förutom kurser på avancerad nivå, bestå av kurs eller kurser på grundnivå omfattande högst 30 högskolepoäng.

Den som inom programmet fullgjort kurser om 60 hp, varav minst 30 hp med progression i hållbar utveckling (inkluderande examensarbete på 15 hp) kan erhålla magisterexamen med Hållbar utveckling som huvudområde. En magisterexamen får, förutom kurser på avancerad nivå, bestå av kurs eller kurser på grundnivå omfattande högst 15 högskolepoäng.