Utbildningsplan för Masterprogram i kemi

Master's Programme in Chemistry

Senare revision av utbildningsplanen finns.

Behörighet

Analytisk kemi

Kandidatexamen om 180 hp med minst 90 hp inom området kemi.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande En B. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Biokemi

Kandidatexamen om 180 hp med minst 90 hp kemi och biologi, varav minst 60 hp kemi.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande En B. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Bio- och nanomaterial

Kandidatexamen om 180 hp med minst 90 hp kemi, biologi och fysik, varav minst 60 hp kemi.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande En B. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Erasmus Mundus-master i analytisk kemi (EACH)

Kandidatexamen om 180 hp med minst 60 hp inom området kemi eller kemiteknik samt 20 hp inom matematik och/eller fysik.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande En B. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Fysikalisk kemi

Kandidatexamen om 180 hp med minst 90 hp kemi och fysik, varav minst 60 hp kemi.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande En B. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Kemisk biologi

Kandidatexamen om 180 hp med minst 90 hp kemi och biologi, varav minst 60 hp kemi.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande En B. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Kemi för förnybar energi

Kandidatexamen om 180 hp med minst 90 hp inom området kemi.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande En B. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Organisk kemi

Kandidatexamen om 180 hp med minst 90 hp inom området kemi.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande En B. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Teoretisk kemi

Kandidatexamen om 180 hp med minst 90 hp kemi och fysik, varav minst 60 hp kemi.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande En B. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Beslut och riktlinjer

1. Beslut om att anordna utbildningsprogram
Enligt beslut av rektor 2006-09-26 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01 finnas masterprogram i biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, hållbar utveckling, kemi, matematik, tillämpad beräkningsvetenskap och tillämpad bioteknik samt enligt beslut av rektor 2008-06-17 fr.o.m. 2009-07-01 finnas ett masterprogram i bioinformatik.

2. Mål för examen

2.1 Mål för magisterexamen
Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en magisterexamen

Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten
– visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
– visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

2.2 Mål för masterexamen
Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en masterexamen

Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och
– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten
– visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
– visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Programmets uppläggning

4.6.1 Beskrivning av programmet
Efter genomgånget program kan den studerande avlägga masterexamen inom huvudområdet kemi. Programmet är upplagt så att den studerande efter ett års studier skall kunna avlägga en magisterexamen inom samma huvudområde.

En kemiutbildning på avancerad nivå bygger på kunskaper från grundnivån och innebär en kunskapsfördjupning inom valt ämnesområde samt en vidareutveckling av studentens färdigheter och allmänna kompetens. Kursutbudet på avancerad nivå är främst baserat på de ämnesområden som har stark forskningsrepresentation vid universitetet. Kurserna inom programmet har som mål att ge ökad anställningsbarhet genom att ge ökad teoretisk kunskap och praktisk färdighet att kunna tillämpas inom olika typer av näringsliv och offentlig verksamhet.

Programmet inleds med en gemensam kurs om 5 hp oberoende av inriktning, vilken följs av två kurser om sammanlagt 20 hp. Även dessa senare kurser är gemensamma för de olika inriktningarna utom för biokemi och kemisk biologi vilka har ett speciellt kurspaket mer inriktat mot dessa ämnesområden. För inriktningen bio- och nanomaterial väljer studenten ett av dessa kurspaket beroende på bakgrund. Dessutom ges i slutet av terminen en kurs om 5 hp som är utformad efter vilken inriktning som valts. Förkunskapskraven för första terminens kurser är baserade på kandidatexamen i kemi eller motsvarande. För examen på avancerad nivå krävs minst 60 hp på avancerad nivå inom huvudområdet kemi. Kurser efter första terminen väljs beroende på vald inriktning och avslutas med ett examensarbete. För masterexamen finns alternativen 30 hp eller 45 hp för examensarbetet. För magisterexamen krävs ett arbete om 15 hp.

4.6.2 Övergripande mål för utbildningen
Utbildningen på avancerade nivå i kemi skall ge en bas för kvalificerad yrkesverksamhet med specialiserade och avancerade arbetsuppgifter inom näringsliv, myndigheter, eget företagande eller för en fortsatt forskarutbildning. Efter avslutad utbildning skall studenten ha tillgodogjort sig väsentligt fördjupade kunskaper i kemi utöver det som inhämtats på grundnivå. Studenten skall kunna ansvara för forsknings-, utvecklings- och/eller utredningsarbete inom skilda områden relevanta för utbildningen.

4.6.3 Mål som förväntade studieresultat
Inom ramen för de mål som anges i högskoleförordningen (se kap 2) skall studenten inom kemiområdet

  • självständigt kunna formulera och analysera problem med kemisk relevans samt genom informationssökning, experiment och datoranvändning inhämta tillräcklig information som behövs för att föreslå lösningar, även när fullständig information saknas
  • ha avancerade färdigheter för att självständigt eller i samverkan med andra kunna planera och utföra experimentellt arbete och datorberäkningar på kemiska system och kritiskt kunna utvärdera resultaten
  • självständigt och i samverkan med andra på vetenskaplig grund kunna initiera, ansvara för, planera och leda utredningar och undersökningar av komplicerade frågeställningar med kemisk relevans, även genom att tillämpa kunskap inom angränsande ämnesområden såsom matematik, fysik och biologi.
  • vara orienterad om gällande lagar och bestämmelser angående kemiskt arbete, samt ha god insikt om kemins betydelse för samhället
  • självständigt kunna följa kunskapsutvecklingen och värdera nya rön genom att använda kemisk litteratur och databaser

4.6.4 Programmets struktur
Masterprogrammet i kemi har flera specialiserade inriktningar som kännetecknas av en rekommenderad kursföljd. Gemensam för alla inriktningar är den inledande kursen Moderna trender inom kemin, 5 hp. Under första terminen läses dessutom två kurser oberoende av inriktning. Den sista kursen under terminen väljs beroende på den studerandes bakgrund och senare val av kurser.

Under terminerna två och tre finns möjligheter att välja kurser från andra områden inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Kurser kan även väljas från andra fakultetsområden. För genomförande av examensarbete på magister- eller masternivå krävs att behörighetskravet för antagning till examensarbetet till vald inriktning är uppfyllt.

Programmet har följande inriktningar
  • Analytisk kemi
  • Bio- och nanomaterial
  • Biokemi
  • Erasmus Mundus-master i analytisk kemi (EACH)
  • Fysikalisk kemi
  • Kemi för förnybar energi
  • Kemisk biologi
  • Organisk kemi
  • Teoretisk kemi
Inriktningen Erasmus Mundus-master i analytisk kemi (EACH) är ett Erasmus Mundus program som ges gemensamt med universiteten i Lyon, Tartu och Åbo. År 1 läses i Tartu och år 2 vid något av de övriga i programmet ingående universiteten.

4.6.5 Programmets kurser
Studiegången anges i studieplanen. Innehållet i den inledande profilkursen bestäms tillsammans med studierektor för den aktuella inriktningen. Förutom dessa kurser kan man även välja kurser från senare delen av civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Kurser om maximalt 30 hp kan också väljas från andra områden, inom och utom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.

Examen

3.1 Beslut enligt högskoleförordningen
Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.


Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

Självständigt arbete (examensarbete)
För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.

3.2 Lokala beslut
Huvudområden för magisterexamen och masterexamen, inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är: bioinformatik, biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, hållbar utveckling, kemi, matematik, teknik, tillämpad beräkningsvetenskap och tillämpad bioteknik.

En magisterexamen får, förutom kurser på avancerad nivå, bestå av kurs eller kurser på grundnivå omfattande högst 15 högskolepoäng. En masterexamen får, förutom kurser på avancerad nivå, bestå av kurs eller kurser på grundnivå omfattande högst 30 högskolepoäng. Kursen eller kurserna bör avse sådan kompletterande kompetens som behövts för fördjupning i huvudområdet och får inte ha ingått i studentens examen på grundnivå.

Ett examensarbete för masterexamen skall omfatta minst 30 högskolepoäng.

Övriga föreskrifter

För antagning till senare del av programmet fordras normalt att minst 15 hp programrelevanta kurser på avancerad nivå utöver kandidatexamen skall vara godkända vid ansökningstillfället. Ansökan till senare del av programmet bör vara inlämnad senast 1 maj inför höstterminen och senast 1 dec inför vårterminen.

4.6.7 Betyg och examination
Föreskrifter om betyg framgår av kursplan.

Studerande som har underkänts två gånger i prov för en viss kurs eller del av en kurs, har rätt att hos fakultetsnämnden begära, att annan lärare utses för att bestämma betyg. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

4.6.8 Samtidigt tillgodoräknande av kurser i examen
Vissa kurser kan inte samtidigt tillgodoräknas i examen. Vilka kurser detta är framgår av respektive kursplan.

4.6.9 Examen och examensbevis
Rektor utfärdar på begäran av studenten masterexamen med kemi som huvudområde. Inriktningen bestäms av den valda studiegången och examensarbetets innehåll. För att erhålla masterexamen krävs 120 hp varav 60 hp fördjupning i form av progression på avancerad nivå inom huvudområdet kemi, varav minst 30 hp i form av ett examensarbete. En masterexamen får, förutom kurser på avancerad nivå, bestå av kurs eller kurser på grundnivå omfattande högst 30 hp.

Rektor utfärdar på begäran av studenten magisterexamen med kemi som huvudområde. För att erhålla magisterexamen krävs 60 hp varav 30 hp i form av progression på avancerad nivå inom huvudområdet kemi, varav minst 15 hp i form av ett examensarbete. En magisterexamen får, förutom kurser på avancerad nivå, bestå av kurs eller kurser på grundnivå omfattande högst 15 högskolepoäng.