Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

330 hp

Utbildningsplan, UGY2Y

Det finns en senare version av utbildningsplanen.
Kod
UGY2Y
Fastställd av
Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper, 13 maj 2015
Diarienummer
UTBVET 2015/75
Ansvarig fakultet
Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Ansvarig institution
Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Beslut och riktlinjer

Ämneslärarprogrammet 300/330 högskolepoäng (hp) är ett utbildningsprogram som inrättats av rektor vid Uppsala universitet 2011-02-01. Programmet består av ämnesstudier, utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning.

Lärarutbildningen är en akademisk professionsutbildning. Den är också ett av statens medel för att uppnå målen för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, främja ett vetenskapligt förhållningssätt samt förbereda för en kommande yrkesutövning och för fortsatt professionell utveckling. Det innebär att utbildningen ska ge de studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det yrkesområde och de ämnen/ämnesområden utbildningen avser.

De ingående kurserna ska alla ha en tydlig inriktning mot något eller några av de mål som föreskrivs i examensordningen för ämneslärarexamen. Innehållet ska vidare relateras till de olika skolformernas/verksamhetsområdenas styrdokument.

Utbildningen ska präglas av ett nära samarbete mellan Uppsala universitet och regionens förskolor, fritidshem och skolor så att en nära koppling till relevant forskning, verksamhet i förskola, fritidshem, skola samt samhällets krav kännetecknar utbildningen.

Ämneslärarprogrammets uppläggning och innehåll syftar till att möta de krav och uppnå de mål som anges i högskoleförordningen:

Mål

"För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska studenten

- visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,

- visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning.

Färdigheter och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,

- visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.”

Utbildningen innehåller studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning.

Lärarutbildningen ska förbereda de studerande för ett yrkesliv som innebär krav på fortgående professionell utveckling av den egna kompetensen liksom krav på pedagogisk utveckling av verksamheten. Lärarutbildningen ska dessutom utveckla de studerandes ledar- och samarbetsförmåga, både i arbetslag och tillsammans med barn och ungdomar. Under utbildningen ska de studerande tillägna sig kunskaper om styrdokument och verksamhetsmål samt förmåga att, i en målstyrd verksamhet och i samverkan med andra, analysera, planera och utvärdera verksamheten.

All undervisning i lärarutbildningen ska präglas av de studerandes medinflytande och medansvar. Utbildningen ska bidra till att göra de studerande medvetna om sina egna ställningstaganden i värdegrundsfrågor och stimulera de studerande till att kontinuerligt bearbeta dessa som ett led i den professionella utvecklingen.

Utbildningens mål ska konkretiseras i kursplanerna för de kurser som ingår i lärarprogrammet. Målbeskrivningen ska relateras till något eller några av de mål som föreskrivs i examensordningen.

I enlighet med examensordningens föreskrifter ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i Ämneslärarprogrammet. För målen med de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen hänvisas till de riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning som beslutats av fakultetsnämnden. De utgör en bilaga till utbildningsplanen.

Behörighetskrav

Arabiska (modersmål)

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Modersmål 2 eller motsvarande kunskaper eller Engelska B, Samhällskunskap A, Modersmål B eller motsvarande kunskaper (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Biologi

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4, Biologi 2, Kemi 2, Fysik 1a/1b1+1b2 eller Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D, Biologi B, Kemi B, Fysik A (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Engelska

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Franska

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Franska 3 eller Engelska B, Samhällskunskap A, Franska steg 3 (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Fysik och matematik

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Fysik 2, Matematik 4 eller Engelska B, Samhällskunskap A, Fysik B, Matematik E (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Geografi

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 2a/2b/2c eller Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik B (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Historia

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Historia 1b/1a1+1a2 eller Engelska B, Samhällskunskap A, Historia A (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Kemi

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Biologi 1, Kemi 2, Matematik 4, Fysik 1a/1b1+1b2 eller Engelska B, Samhällskunskap A, Biologi A, Kemi B, Matematik D, Fysik A (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Matematik

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 eller Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Naturkunskap

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Biologi 2, Kemi 2, Matematik 4, Fysik 1a/1b1+1b2 eller Engelska B, Samhällskunskap A, Biologi B, Kemi B, Matematik D, Fysik A (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Naturkunskap, biologi och kemi

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Biologi 2, Kemi 2, Matematik 4, Fysik 1a/1b1+1b2 eller Engelska B, Samhällskunskap A, Biologi B, Kemi B, Matematik D, Fysik A (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Religionskunskap

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Historia 1b/1a1+1a2 eller Engelska B, Samhällskunskap A, Historia A (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Samhällskunskap

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c eller Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Spanska

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Spanska 3 eller Engelska B, Samhällskunskap A, Spanska steg 3 (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Svenska

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Teknik med inriktning mot datateknik (digitala informationssystem)

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 3b/3c eller Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik C (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Teknik med inriktning mot digitala medier för blivande medialärare

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Turkiska (modersmål)

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Modersmål 2 eller motsvarande kunskaper eller Engelska B, Samhällskunskap A, Modersmål B eller motsvarande kunskaper (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Tyska

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Tyska 3 eller Engelska B, Samhällskunskap A, Tyska steg 3 (områdesbehörighet A6 c/6 c)

Programmets uppläggning

Upplägg på programmet

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om 300 eller 330 hp består av utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning samt ämnes- och ämnesdidaktiska studier. Ämnesstudierna utgörs av ett huvudämne om 120 hp och ett biämne om 90 hp. I ämnena svenska, samhällskunskap eller musik krävs 120 hp vardera. I ämnesstudierna ingår två självständiga arbeten om 15 hp vardera eller ett om 30 hp och minst 15 hp ämnesdidaktik. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

I utbildningen i engelska, franska, spanska och tyska ingår studier förlagda till ett lärosäte inom respektive språkområde.

Det av nämnden fastställda utbudet av kurser inom programmets inriktningar framgår av studieplanen för respektive inriktning. Universitetet erbjuder studieinformation och studievägledning inför och under utbildningen.

UTBILDNINGSVETENSKAPLIG KÄRNA

Samtliga lärarstudenter läser en utbildningsvetenskaplig kärna som omfattar kurser om sammanlagt 60 hp. Kurserna behandlar dels för läraryrket centrala kunskapsområden, dels kunskapsområden som är specifika för det verksamhetsområde/skolform lärarexamen är inriktad mot.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

• skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,

• läroplansteori och didaktik,

• vetenskapsteori och forskningsmetodik,

• utveckling, lärande och specialpedagogik,

• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

• uppföljning och analys av: lärande och utveckling, utvärdering och utvecklingsarbete.

ÄMNESSTUDIER

Ämnesstudierna är relaterade till det ämnesområde/verksamhetsområde/ åldersspann studenterna examen omfattar.

VERKSAMHETSFÖRLAGDA DELAR AV UTBILDNINGEN

Av totalt 30 hp verksamhetsförlagd utbildning ska 15 hp riktas mot innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan och 15 hp mot ämnesstudierna.

För övrig information om den verksamhetsförlagda utbildningen hänvisas till Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämndens riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE

Det självständiga arbetet omfattar minst 30 hp (eller två om 15 hp vardera) för lärarexamen om 270, 300 och 330 hp. De självständiga arbetena kan också förbereda för eventuell utbildning på forskarnivå. Självständiga arbeten ska genomföras inom ämnesstudierna. Minst ett av arbetena ska ha en ämnesdidaktisk prägel.

Undervisning

Undervisningsformerna framgår av kursplanerna för de kurser som ges inom Ämneslärarprogrammet.

Examen

I examensordningen för ämneslärarexamen redovisas kraven på utbildningens omfattning, mål som ska uppnås samt övriga villkor för utfärdande av examen. Utbildningen ska omfatta en utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning och ämnesstudier till en omfattning som regleras av respektive examen.

Studerande som med godkänt resultat genomgått ett lärarprogram och därmed uppnått examensbesordningens mål får på begäran ett examensbevis för ämneslärarexamen (Master of Arts/Science in Secondary Education).

I examensbeviset ska anges vilka ämnesstudier som ingått i utbildningen, betyg och poängtal på de kurser som fullgjorts. Av examensbeviset ska också framgå för vilken undervisning eller verksamhet utbildningen är avsedd. Nedanstående benämningar får då användas utifrån angivna kriterier.

EXAMENSFORDRINGAR

Ämneslärarexamen avläggs på avancerad nivå och uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 eller 330 hp. Minst 45 hp ska läsas på avancerad nivå.

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (ej yrkesämnen).

Kriterier: fullgjorda kursfordringar om 300/330 hp, varav en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng i ett annat relevant ämne eller ämnesområde. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng. Utbildningen ska dessutom innehålla 30 hp verksamhetsförlagd utbildning och 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna. För examen krävs två självständiga arbeten omfattande 15 hp vardera eller ett självständigt arbete om 30 hp.

Om franska, spanska, engelska eller tyska ingår i utbildningen ska studier om minst 7,5 hp vara förlagda till lärosäten i respektive språkområde.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

Övriga föreskrifter

Antagning till programmet sker via Verket för högskoleservice (VHS). Sista datum för ansökan är 15 april respektive 15 oktober.

Antagning till kurser inom programmet sker terminsvis efter ansökan. Den särskilda behörigheten för dessa kurser prövas i samband med att ansökan behandlas. Behörighetskrav framgår av kursplaner och fakultetens anvisningar för ansökan till kurser inom programmet.

Vid byte av studieort/antagning till senare del av programmet gäller att sökande får antas om ledig plats finns som inte behövs för ordinarie antagna studerande eller för dem som återkommer efter studieuppehåll. För en sådan antagning krävs att den sökande uppfyller programmets behörighetskrav samt de särskilda behörighetskrav som gäller för den kurs/de kurser som den sökande önskar bli antagen till den aktuella terminen. Vidare krävs också att den sökande har genomgått annan högskoleutbildning/motsvarande som kan tillgodoräknas inom programmet.

Studerande som avser att göra studieuppehåll ska anmäla detta i god tid. Studieuppehåll begärs för en eller två terminer i taget och sökande med särskilda skäl (sociala, medicinska eller övriga) garanteras rätt att återkomma till utbildningen efter uppehållet. Detsamma gäller för studerande som under studietiden söker studieuppehåll för att komplettera sina gymnasiala förkunskaper.

För information om anmälan till kurser och program och om antagningsregler vid Uppsala universitet, se http://www.uu.se/ välj Utbildning/Anmälan.

För ytterligare information om programmet och studievägledning hänvisas till http://www.uu.se/node1242

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin