Utbildning

Utbildningsplan för Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik

Bachelor Programme in Construction Engineering

Senare revision av utbildningsplanen finns.

  • 180 högskolepoäng
  • Programkod: TBY1Y
  • Fastställd: 2015-01-16
  • Beslutad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2015-11-10
  • Reviderad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Diarienr: TEKNAT 2015/47
  • Utbildningsplanen gäller från: HT 2016
  • Ansvarig fakultet: Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Behörighet

Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8) alternativt Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8)

Beslut och riktlinjer

TEKNAT 2008/375 Riktlinjer tillgodoräknande har utgått. Motsvarande information finns i detta dokument.

Beslut om att anordna utbildningsprogrammen
Enligt beslut 1991-04-22 av konsistoriet vid Uppsala universitet skall försöksverksamhet med byggnadsingenjörslinjen bedrivas vid Uppsala universitet fr.o.m. 1992-07-01. Enligt beslut av konsistoriet 1995-08-30 skall övergång till treåriga ingenjörsprogram, med möjlighet till avgång efter 80 poäng, ske med början ht 1996.

Efter beslut 1996-10-11 [1] ändras benämningen på programmet till högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, 80/120 poäng för att an­passas till nationell samordning av beteckningar på ingenjörsutbildningar.

Vid övergången till ny högskoleförordning 2007-07-01 fortsatte de treåriga programmen och konverterades till 180 högskolepoäng.

Högskoleingenjörsexamen har den engelska översättningen Degree of Bachelor of Science in Engineering.
Programmet anges på examensbeviset som inriktning, den engelska översättningen som används är:
Specialisation: Construction Engineering

[1] PM från Studentavdelningen, Uppsala universitet.

Syfte

Programmet är utformat så att teknologen kan tillägna sig ett ingenjörsmässigt arbetssätt inom byggsektorn. Utbildningen omfattar en bred kunskapsbas inom byggsektorns olika områden. Under utbildningen behandlas byggnaders och anläggningars hela livscykel, från projektering till rivning och återanvändning.

Mål

Mål för högskoleingenjörsexamen
Högskolelagen
1 kap. 9 § högskolelagen; Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå.

Högskoleförordningen
Högskoleingenjörsexamen


Omfattning
Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål
För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.

Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
– visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
– visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.

Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
– visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
– visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
– visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
– visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
– visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
– visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
– visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt
För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.


Lokala mål för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Uppsala universitet
De lokala målen för programmet hittar du på http://www.teknat.uu.se/student/ i samband med utbildningsplanerna.

Programmets uppläggning

Beskrivning av utbildningen
Upplägg, allmänt
Högskoleingenjörsprogrammen är sammanhållna 3-åriga yrkesprogram på grundnivå. Programmen innehåller en stor andel obligatoriska kurser. Anledningen är att kvalitetssäkra yrkesrollen genom en lämplig grund inom traditionella ämnen och ingenjörsvetenskap. Under det sista året ökar andelen valbara kurser i form av rekommenderade studiegångar som ger möjlighet till en specialisering. Det finns möjlighet att byta ut någon/några av de inom programmet valbara kurserna mot antingen kurser från annat civil- eller högskoleingenjörsprogram för att bredda profilen eller att välja icke-tekniska kurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.

Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen.

Progression i utbildningen
Progression inom programmen innebär en successivt bättre kompetens i relation till ingenjörsrollen, parallellt med fördjupning i fråga om vetenskapligt förhållningssätt och traditionella ämneskunskaper. Kurserna inom programmets studieplaner medför att progression uppnås i utbildningen på en väl avvägd nivå mellan ämnesdjup och nödvändig ingenjörsbredd.

Programmets kurser
Studieplaner
Huvudområde anges med förkortningarna D = datavetenskap, F = fysik, M = matematik, T = teknik, FEK = Företagsekonomi, FE = Förnybar elproduktion samt INT = Industriell teknik. Med beteckningen nivå/djup i studieplanerna anges kursens nivå och djup i förhållande till examenskrav.

Följande beteckningar används
G1N Grundnivå, kursen kräver inte tidigare högskolestudier
G1F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier mindre än 60 hp
G2F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier minst 60 hp
G2E Grundnivå, examensarbete för högskoleingenjörsexamen och kandidatexamen

A1N Avancerad nivå, kursen kräver endast kurser på grundnivå, minst 120 hp
A1F Avancerad nivå, kursen kräver tidigare kurser på avancerad nivå
A1E Examensarbete för magisterexamen
A2E Examensarbete för civilingenjörsexamen och masterexamen

I studieplanen används olika text för att markera kursernas betydelse:
Obligatoriska kurser – betyder att kursen är obligatorisk inom examenskravet. I studieplanerna markeras de obligatoriska kurserna genom att kursens kod och namn skrivs med fet text.
Icke obligatoriska kurser – en icke obligatorisk kurs är markerad med vanlig text i kursnamnet. Kursen krävs ej inom examenskravet. Dock gäller att alla icke obligatoriska kurser inom en rekommenderad studiegång får medräknas i en examen utan särskilt beslut. Kurserna ingår i programmen och ligger under respektive programs ansvarsområde.
Tillvalskurser – det finns kurser som erbjuds utöver den rekommenderade studiegången. Kurserna kan medräknas i en examen utan särskilt beslut. En tillvalskurs är markerad med vanlig text i kursnamnet.

För kurser med få studenter (fem eller färre) kan kursansvarig lärare ändra kursens undervisningsformer efter samråd med berörda studenter.

Huvudområdet teknik
En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Teknik om den till största delen behandlar minst ett av följande områden:
• Metoder för utveckling, konstruktion, driftsättning, verifiering, användning eller underhåll av fysiska system som har praktisk användning för att tillfredsställa människans önskan att förbättra sina livsvillkor, eller motsvarande för komponenter i sådana system. Komponenter behöver inte vara fysiska utan kan utgöras av algoritmer eller programvara.
• Metoder för effektiv organisation av de processer som är involverade i förverkligandet av momenten enligt ovanstående punkt. Exempel på kurser som faller inom denna kategori är kvalitetsteknik, produktionsledning och teknikbaserad affärsutveckling.

En kurs som uppfyller ovanstående kan dubbelklassas i ett annat huvudområde under förutsättning att även detta huvudområdes kriterier är uppfyllda.
En kurs som till största delen behandlar ett annat huvudområde kan och ska dubbelklassas i Teknik om den innefattar moment som behandlar hur kursens huvudinnehåll praktiskt kan tillämpas i ett tekniskt sammanhang (definierat enligt ovanstående kriterier). Dessa moment ska utgöra en signifikant del av kursen, de ska tydligt framgå av kursplanen, undervisas på en nivå motsvarande kursens nivå, samt ingå i examinationen. En beslutad dubbelklassning i Teknik ska omprövas om kursen avviker från dessa kriterier.

Examensarbete
Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas för samtliga tekniska yrkesprogram vid Uppsala universitet och identiska kursplaner används för samtliga högskoleingenjörsprogram. Blanketter och anvisningar för studenter finns tillgängliga på fakultetens hemsida http://www.teknat.uu.se/student.

Examen

Examensbestämmelser
Preciserade krav (examenskriterier) vid Uppsala universitet
För studenter som antas till program från Ht 2007:
Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar
om 180 högskolepoäng
- varav minst 150 högskolepoäng och alla obligatoriska kurser inom högskoleingenjörsprogrammets studieplan.
- minst 90 högskolepoäng inom huvudområdet teknik varav ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng

För studenter som är antagna till program före 1 juli 2007:
Högskoleingenjörsexamen 120 poäng uppnås efter att ha fullgjort kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng varav minst 100 poäng och alla obligatoriska kurser inom något av högskoleingenjörsprogrammen. Inom huvudämnet teknik krävs minst 60 poäng varav ett examensarbete om minst 10 poäng. Examensarbetet skall utföras lägst på C-nivåP3P.

Högskoleingenjörsexamen 80 poäng uppnås efter att ha fullgjort kursfordringar om sammanlagt minst 80 poäng, inklusive examensarbete, inom något högskoleingenjörsprogram.

Studenter som antagits till studier enligt den gamla förordningen har rätt att avlägga examen enligt denna förordning fram till 30 juni år 2015.

Övergångsregler
Vid övergång till ny högskoleförordning 2007-07-01 fortsätter de treåriga programmen och konverteras till 180 högskolepoäng. Studenter som antagits till studier enligt den gamla förordningen har rätt att avlägga examen enligt denna förordning fram till 30 juni år 2015.

Preciserade krav för programmet
Av de icke-obligatoriska kurserna i studieplanen i årskurs 3 är det obligatoriskt att vara godkänd på minst 25 hp. För examen med inriktning krävs minst 10 hp avklarade inom inriktningen. Inriktningarna är konstruktion, anläggning och projektering.

Möjlighet att utfärda mer än en högskoleingenjörsexamen
Två eller flera högskoleingenjörsexamina kan utfärdas om examenskraven är uppfyllda och ett separat examensarbete utförts för var och en av de båda examina eller att ingående kurser skiljer sig med minst 60 högskolepoäng programkurser.

Övriga föreskrifter

Föreskrifter om behörighet
Särskild behörighet
För att kunna antas till högskoleingenjörsprogram vid Uppsala universitet gäller grundläggande behörighet för högskolestudier samt Ma D, Fy B och Ke A (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Kravet på kunskaper i matematik, fysik och kemi kan uppfyllas även av den som har kunskaper från annan nuvarande eller tidigare svensk eller utländsk skola eller läroanstalt. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

Antagning till senare del av utbildningsprogram
Studenter som utanför program förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning till senare del av utbildningsprogram. Dessa studerande ska kontakta studievägledaren som också tillhandahåller ansökningsblankett. Ansökan behandlas av programansvarig. Antagning till senare del sker både till vår- och hösttermin. Om den som antas till senare del är registrerad på ett annat program inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet registreras studieavbrott på detta program.
För att kunna antas till studier på programmets andra termin ska studenten ha klarat minst 20 hp kurser av relevans för utbildningen.
För att en studerande ska antas till studier i andra årskursen skall studenten ha klarat minst 40 hp kurser av relevans för utbildningen.
För att antas till tredje året gäller att studenten ska ha klarat minst 80 hp i kurser av relevans för utbildningen.
Dessutom krävs att studenten har tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till.
För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan upprättas av programmets
studievägledare.
Blanketter hittar du på http://www.teknat.uu.se/student/

Betyg och examination
Examinationsform och betygsskala framgår av kursplanen. Angående tentamensanmälan http://www.studentportalen.uu.se (gäller ej tentor vid andra universitet).

En student har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att få prov rättat och betygsatt inom högst 25 dagar, dock minst 14 kalenderdagar före omprov. Student som underkänts i visst prov två gånger skall, om studenten önskar, erbjudas annan examinator eller annan examinationsform. Rätten till nytt prov för att uppnå godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. (Enligt ”Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor vid Uppsala universitet” UFV 2009/902).

Förnyat prov för högre betyg (plussning)
Genom beslut av rektor vid Uppsala universitet 1996-04-26 ges möjlighet till förnyat prov för högre betyg. Beslutet gäller endast kurser som har betygsskala 3, 4 och 5 för godkända betyg och ingår i tekniskt yrkesprogram. För vissa kurser med stort laborativt innehåll är ”plussning” inte tillåten. Detta skall framgå av aktuella kursplaner.

Förnyat prov för högre betyg får ske senast ett år efter det att kursen/delkursen för första gången registrerats med godkänt betyg i UPPDOK. I de fall det förnyade provet avser delkurs måste detta ske innan slutbetyg sätts på hela kursen. Det åligger den enskilde studenten att själv ta kontakt med berörd lärare och meddela att omprov kommer att utföras och att slutbetyg därför ej skall rapporteras. Om studenten misslyckas med att höja sitt betyg, gäller det tidigare betyget. Förnyade prov får endast ske vid schemalagt tentamenstillfälle. Dokumentation av först erhållet betyg finns även efter höjning i UPPDOK-registret som kompletterande kursuppgift. Alla studenter måste registrera sig för tentamen minst 14 dagar i förväg.

Tillgodoräknande och införande av kurser i civilingenjörsexamen
Generositet eftersträvas vid bedömningar av tillgodoräknanden och införanden av kurser i ingenjörsexamen. Kurser från olika högskolor/ utbildningar behöver inte överensstämma i detalj för att kunna tillgodoräknas. Det som skall vara avgörande vid bedömningen är om studenten förväntas ha tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig kommande kurser, dvs. om den lästa kursen kan ersätta den ordinarie (tillgodo-räknade) kursen som särskild behörighet för efterkommande kurser inom programmet. För kurser som ej anses uppfylla kraven skall kompletteringar krävas av studenterna. I dessa fall behandlas ärendet av kursens examinator som tillgodoräknande av del av kurs.

Vid prövning av tillgodoräknande/införande av kurs skall skälig hänsyn tas till syftet med utbildningen som helhet enligt vad som sägs i utbildningsplan och studieplan. Tillkommande kurser skall inom examenskravet räknas med sitt eget högskolepoängtal eller för stora kurser med minst det högskolepoängtal som motsvarande kurs (dvs. den tillgodoräknade) har inom utbildningsprogrammet. Utbildningens balans i fråga om bredd och djup ska behållas.

Tillgodoräknande av kurser
Enligt föreskrifter i högskoleförordningen (6 kap 6-8§) har studerande rätt att tillgodoräkna sig viss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Ett tillgodoräknande ger underlag för särskild behörighet och urval till fortsättningskurser, det ger även underlag för examensavdelningen vid ansökan om examen.
Vid ett tillgodoräknande av en hel kurs får studenten alltid den redan lästa och godkända kursen inskriven i sitt examensdokument. Ett tekniskt yrkesprogram har en avvägning av såväl innehåll som bredd och djup på det samlade kursutbudet (studieplanen). Detta är till för att såväl student som arbetsmarknad skall kunna känna trygghet i att en examen från utbildningen motsvarar programmets målsättning. Studieplanernas innehåll är utbildningens kvalitetsstämpel. En obligatorisk kurs bör inte ersättas med en kurs som inte motsvarar den ordinarie kursens ämnesinnehåll och nivå. Vissa poängskillnader och smärre avvikelser i innehåll skall tillåtas även för obligatoriska kurser vid tillgodoräknande. I undantagsfall kan synnerliga skäl motivera att obligatoriekravet tillåts utgå för en enstaka kurs för en enskild student. Beslutshandlingen skall då vara väl motiverad.
Beslut om tillgodoräknande av svensk utbildning fattas av programansvarig eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden när det gäller utbildning som motsvarar hel kurs. När det gäller del av kurs eller tillgodoräknande av prov fattas beslutet av examinator för kursen.

Beslut om tillgodoräknande av utländsk utbildning fattas på delegation från Rektor av Examensenheten. Studenten ansöker hos Examensenheten men handlingar inlämnas på Studentservice Ångström. Examensenheten tar, efter diarieföring och värdering av studiernas äkthet samt översättning till svenskt högskolepoängsystem, kontakt med programmets studievägledare som bereder ärendet vidare genom kontakt med berörd programansvarig. Denna beredning kan leda till att studierna skall betraktas som införande av kurs i teknisk yrkesexamen snarare än tillgodoräknande av obligatorisk kurs inom program. Blanketter för ansökan hittar du på http://www.teknat.uu.se/student.

Tillgodoräknande av grupp av obligatoriska kurser (kursblock) inom tekniska yrkesprogram
Vid övergång mellan högskolor och likvärdiga utbildningsprogram, t.ex. från ett högskoleingenjörsprogram i maskinteknik (oberoende av namn) till Uppsala universitets högskoleingenjörsprogram i maskinteknik eller mellan civilingenjörsprogram i teknisk fysik (motsvarande), kan alla avslutade kurser tillgodoräknas med sin fulla Högskolepoäng inom examenskravet. Detta även om vissa avvikelser finns från den studieplan som gäller vid Uppsala universitet. Efter antagning till senare del av program kan kurser som inhämtats inom något annat program
(d.v.s. övergång mellan olika civilingenjörsprogram, olika högskoleingenjörsprogram eller från högskole- till civilingenjörsprogram) vid Uppsala universitet eller inom eller utom landet tillgodoräknas som kursblock. Dessa kurser kommer att anges i studentens examensbevis. Hur många högskolepoäng av totalsumman som tillåts medräknas inom examenskravet avgörs individuellt för varje student (för vissa övergångar kan generella beslut fattas) och baseras på kursernas relevans inom utbildningsprogrammet. Det antal högskolepoäng som får medräknas inom examenskravet skall tydligt framgå av beslutshandlingen. För att ett tillgodoräknande skall kunna hanteras som kursblock krävs att minst 60 högskolepoäng godkända kurser ingår i beslutet (ett avslutat studieår).

Tillgodoräknande av examensarbeten
Bra former för examensarbeten är en kvalitetsaspekt av stor vikt och är dessutom en kvalitetssäkring för examen. Ur denna synvinkel bör tillgodoräknanden av examensarbeten ägnas extra omtanke.

Examensarbeten utförda vid annat lärosäte
Generellt gäller att examen utfärdas vid det lärosäte där studenten avslutar sina studier. Det kan inträffa att examensarbeten utförda vid annat lärosäte ändå av olika skäl är aktuella för tillgodoräknande. I det fall
detta sker bör examensarbetet tilldelas ett nummer i gällande rapportserie och förses med UU:s framsida.

Införande av kurs
Beslut om införande av kurs i teknisk yrkesexamen fattas av programansvarig eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden.
Beslut om införande av kurs inom teknisk yrkesexamen används när någon icke obligatorisk kurs
tillåts utgå till förmån för kurs/kurser lästa vid annan utbildning, inom eller utanför universitetet.
Beslut om införande av kurs kan även skrivas utan att det direkt pekas ut vilken kurs som ersätts.
Införande av kurs inom tekniskt yrkesprogram ska göras individuellt utifrån kursens relevans för utbildningen. Anses kursen som till fullo relevant skall ingen reducering ske av högskolepoäng inom examenskravet, även om kursen är "icke-teknisk". Relevansen skall bedömas ur ett helhetsperspektiv på utbildningen så att gällande krav på bredd och djup inte åsidosätts. Det betyder att kurser lästa utanför civilingenjörsprogrammen inte alltid kan medräknas med full högskolepoäng inom givet examenskrav. Om inte hela den lästa kursens poängtal får medräknas inom examenskravet skall detta tydligt framgå av beslutshandlingen. Motivering bör anges i beslutet och antalet högskolepoäng som avräknas från examenskravet ska vara angivet i beslutet. Innehållet i den kurs som införs får inte sammanfalla med innehållet i någon annan kurs som ska ingå i examen.
Blankett för införande av kurs hittar du på http://www.teknat.uu.se/student.

Studieuppehåll och studieavbrott
Den som önskar göra uppehåll i studierna skall skriftligen ansöka om studieuppehåll eller anmäla studieavbrott till studievägledaren. Den som gjort studieavbrott och vill börja läsa igen kan ansöka om detta. Om alla som önskar återuppta studierna vid ett visst tillfälle inte kan beredas plats, sker ett urval enligt följande prioritering:

  • Studieuppehåll på grund av tvingande skäl (sjukdom, graviditet, vård av barn, annat omvårdnadsansvar).
  • Studieuppehåll på grund av tekniska studier eller yrkesverksamhet inom det tekniska området, inklusive praktik och forskning.
  • Övriga studieuppehåll.



Övergångsbestämmelser

Övergångsregler
Vid övergång till ny högskoleförordning 2007-07-01 fortsätter de treåriga programmen och konverteras till 180 högskolepoäng. Studenter som antagits till studier enligt den gamla förordningen har rätt att avlägga examen enligt denna förordning fram till 30 juni år 2015.