Utbildning

Förnybart – och ekologiskt hållbart?

Hur påverkar vågkraftsutrustningen livet i vattnet? Det är en av de frågor som undersöks av Jan Sundbergs doktorander.

Sverige måste fasa ut fossila energikällor, så långt är de flesta överens. Men vilka former av energiproduktion samhället ska satsa på, där går åsikterna isär. – Vi kommer att behöva en massa förnybar energi som tyvärr också kommer ha sin miljökostnad, säger professor Jan Sundberg vid institutionen för teknikvetenskaper.

Världen över växer behovet av energi som alstrar mindre mängd koldioxid och begränsar belastningarna på miljön. Men hur ekologiskt hållbara är dagens förnybara energikällor? Och går det att hitta en minsta gemensam acceptansnivå för potentiella negativa sidoeffekter?

Enligt Jan Sundberg ligger svaren inom tvärvetenskapen. Han har sin arbetsplats på Ångströmlaboratoriets avdelning för elektricitetslära, närmare bestämt Centrum för förnybar elenergiomvandling. En udda fågel i sammanhanget då han i grunden är ekolog. Å andra sidan ligger hans forskningsfokus på just natur- och miljöfrågor inom förnybar energiproduktion.

– Jag var en av få biologer och ekologer som på 90-talet började titta lite djupare på effekter av förnybar energi. På den tiden handlade det framförallt om vindkraft, och jag jobbade bland annat med bedömning av miljökonsekvenser för områden som ansökte om tillstånd för vindbruk.

Intresserad av förnybar energiutvinning

I början av 2000-talet väcktes hans intresse av en nystartad avdelning för förnybar energiutvinning på Ångströmlaboratoriet. Kort därefter började han jobba hos Mats Leijon, uppfinnare och utvecklare av revolutionerande tekniska lösningar för energiomvandling.

– Dels var jag intresserad av ämnet, dels såg jag bättre möjligheter med ny teknik än konventionell teknik, säger Jan Sundberg.

Under åren kom hans arbete att fokuseras till avdelningens marina verksamhet, främst de stora vågkraftprojekten i Lysekil och Sotenäs på västkusten. Men han har även arbetat med riskminimering av vertikalaxlad vindkraftsteknik, ett annat forskningsområde inom Centrum för förnybar elenergiomvandling. Där har han ansvarat för myndighetskontakter om tillstånd och uppföljning. Utvärderingarna av projekten har han gjort om till forskningsprogram för doktorander.

– Vi har jättemycket vindkraft på gång, men de uppföljningar som görs har sina brister. Vi vet väldigt lite om de framtida effekterna av vindkraftparkerna som ökar i antal och storlek – regionalt, nationellt och globalt.

Människans påverkan på naturen

Jan Sundberg pekar på ett oräkneligt antal pappershögar med artiklar på skrivbordet. Alla ingår i samma metastudie om utvärdering av förnybar energi ur ett naturvårdsperspektiv.

Fast när det gäller påverkan på natur och miljö står vi människor redan för en avsevärd sådan i form av skogsbruk, jordbruk, byggnation av städer och liknande markanvändning, påpekar Jan Sundberg.

– Det krävs perspektiv. Dessutom kommer det att vara liknande diskussioner och kritik kring varje stor energiomvandling. När våg- och tidvattenkraft blir lika stora som vindkraft, kommer det att bli problem kring dem. Det är vad man ofta kallar kumulativa effekter, det vill säga effekter alltefter nya projekt och anläggningar tillkommer.

I Lysekil studerar forskarna hur fisk och marina däggdjur som knubbsäl och tumlare påverkas av vågkraftsutrustningen. Foto: Jan Sundberg

Positiv kontakt med lokalinnevånarna

Nyckeln är kommunikation – att informera och föra en välkommen dialog med det lokala samhället. Inför vågkraftprojekten höll Jan Sundberg och hans kollegor många informationsmöten i småorterna på västkusten, vilket gav positiv kontakt med lokalinnevånarna.

Satsningen i Sotenäs ledde till etableringen av bolaget Seabased, ett delvis kommersiellt projekt, medan Lysekils-projektet är en ren forskningsanläggning. Där studerar för närvarande hans två doktorander, en marinbiolog och en oceanograf, hur fisk och marina däggdjur som knubbsäl och tumlare påverkas av vågkraftsutrustningen.

– Fördelen med vågkraft är att det inte finns några rörliga delar, inga roterande turbiner som kan orsaka skada. I princip är det någon form av byggnation som antingen flyter, ligger i vattenmassan eller som hos oss, på botten med en boj på ytan, säger Jan Sundberg.

Undersöker hur havskräftorna mår

Doktoranderna har även undersökt tillståndet för havskräftor i vågkraftsparken i Sotenäs, där de gjort en del intressanta iakttagelser.

– Det har visat sig att när man väl bygger en park där man inte kan fiska så kan biomassan öka. Havskräftorna i Sotenäs fiskas inte bort när de är små. Bestånden blir också tätare utan fiske. När de sen blir för många inom parken lämnar havskräftorna området och kan fiskas upp. Så det finns även positiva saker med den marina verksamheten.

Men några exaktare definitioner och gränsdragningar som kan utgöra underlag när parter ska komma överens om utnyttjande av förnybara energikällor lär dröja.

– Vi behöver oerhört mycket mer forskning och utveckling. Inte bara inom teknik utan även natur- och samhällsvetenskap, för där finns kunskapen om hur förnybar energi bäst anpassas till samhälle och miljö, säger Jan Sundberg.

2018-06-01