Biblioteket – en plats för kunskap och lärande

Tradition, teknologiska framsteg, fritt kunskapssökande, säkerhet – många är de parametrar som ska tas med i beräkningen för överbibliotekarie Johanna Hansson när Uppsala universitetsbibliotek stakar ut sin plats i samtidens Uppsala. Hon är den trettiofjärde befattningshavaren sedan år 1638 med uppdraget att förvalta och förmedla de många värden biblioteket representerar.

- Bibliotek är bra platser för lärande. De ger sammanhang. Som student eller forskare kan man känna att man är en del av något större, i en akademisk kontext som ger identitet och riktning, menar Johanna Hansson. På ett gammalt bibliotek som Carolina Rediviva blir man också en länk i en lång kedja av människor. De som har suttit här och bildat sig tidigare och de som kommer att sitta här i framtiden.

Dagens universitetsbibliotek är inte bara en plats för aktiva studenter och forskare, utan lockar också alumner och andra att förkovra sig, något som ställer särskilda krav på öppenhet.

- För mig är bibliotek lärande, och att hjälpa människor i lärande. Vi finns här för alla som vill ta del av bibliotekets resurser. För mig känns det varje dag lika meningsfullt att gå till jobbet. Jag tror verkligen på biblioteket som idé. Det handlar om fria människors fria kunskapssökande och det är viktigt i ett fritt och öppet samhälle.

Johanna Hanssons ledarskap präglas av ett genuint intresse av att förstå organisationen och dess verksamhet.

- Det är viktigt att kunna ställa sig bredvid, att återfå eller hitta nya perspektiv genom den enkla frågeställningen ”vad är det egentligen vi ska hålla på med?”. Kanske är det en ledares viktigaste uppgift att kunna pendla mellan olika perspektiv, särskilt i dessa tider då kunskap och lärande ständigt ifrågasätts och utmanas formativt.

En spegel av sin tid

Johanna Hansson beskriver biblioteken som en spegel av sin tid – i varje tid – och att det inte minst i allvarliga tider är viktigt att återgå till frågan vad som är det viktigaste vi kan göra i den här tiden. Frågan om själva meningen med bibliotek är både självklar och föremål för ständigt förhandlande.

- Vi ska bevara öppenheten så mycket vi bara kan. Inte bli rädda, inte sätta upp hinder bara för att och inte börja censurera i våra samlingar eller skilja ut att ”du får komma in men inte du”. För att kunna göra det så måste vi samtidigt tänka mycket på säkerhet.

Hur biblioteket ska arbeta med öppenhetsfrågor i en framtid där AI är ett centralt verktyg får ännu vara osagt. Men digitaliseringen pågår för fullt och de större svenska universitetsbiblioteken och Kungliga biblioteket driver ett gemensamt projekt för att digitalisera hela det svenska trycket.

-Det är dock mycket kvar att göra och det behövs mer resurser för att på allvar komma vidare, betonar Johanna Hansson. Frågor om exempelvis upphovsrätt kvarstår, men i takt med att mängden digitaliserat material ökar kan forskningen ställa helt nya typer av forskningsfrågor. Även om digitaliseringen löser många praktiska problem, står Carolina Rediviva sig starkt även som en plats för fysiska möten – mellan människor och mellan människor och information.

Öppet för alla

Uppsala universitetsbibliotek grundades år 1620 och omkring 200 år senare, år 1841, invigdes Carolina Rediviva. Verksamhetsidén har varit densamma hela tiden. Människor ska på olika sätt möta text som bidrar till både det egna och världens lärande. Så var det på 1600-talet och på 1800-talet. Så är det även nu och så kommer det också att vara om femtio år.

- Det råder ingen tvekan om att biblioteket som idé är centralt för demokratin, där det ena förutsätter det andra, menar Johanna Hansson. Liksom rösträtten behöver biblioteket användas för att kunna göra skillnad. Att vårda sitt bibliotek är att vårda hela samhället. En idé med att biblioteket är öppet för alla, det är ju just att man ska fortsätta att förkovra sig när man avslutat sina universitetsstudier. Det finns resurser här att använda för vem som helst och det är viktigt för alumnerna. Jag tänker också att alumnerna kan ha en viktig roll i att berätta för nya studenter, eller potentiellt nya studenter, hur det är att plugga i Uppsala, hur man kan använda biblioteket och vilka resurser som finns.

Carolina Redivivas bästa studieplats

- För varje ny student är det en spännande sak att upptäcka Carolina Rediviva, konstaterar Johanna Hansson. Vill man sitta och ta en kopp kaffe och prata lite så går man till caféet. Vill man verkligen sitta tyst och koncentrerat då går man till A eller B-salen. Vill man arbeta i grupp så går man till C-salen. Det finns någonting för alla. Så om jag vore student här så skulle jag röra mig runt i huset och sitta på lite olika ställen.

Nog är det många studenter som tänkt och tänker precis på det sättet. Även om lokalerna genomgått förändringar genom åren så har Carolina Rediviva utgjort en fristad och tillgodosett behov, något som inte ser inte ut att ändras.

- Jag går ofta ett varv genom huset och blir så glad av att se alla dessa människor som sitter och förkovrar sig och att de hittar hit. Varje morgon är det kö utanför, ibland blir det fullt och många sitter i många timmar. Det är som deras egen arbetsplats och det är fantastiskt. Det finns hopp om framtiden!

Belinda Hirvonen