Vanliga frågor

Här har vi samlat erfarenheter från många andra, både studenter och lärare, som arbetar med aktiv studentmedverkan för att ge tips kring några vanliga utmaningar och frågor. Eftersom aktiv studentmedverkan kan se så pass olika ut, uppskattar vi din input! Har du någon annan fråga som denna lista inte täcker eller har du tips och råd som borde finnas med? I enskilda goda exempel från Uppsala universitetet kan du även hitta personer som kan dela med sig av sina erfarenheter. Kontakta också gärna oss! (e-post)

Varför aktiv studentmedverkan?

En del av litteraturen menar att ett partnerskapligt förhållningssätt motverkar tendenser att studenter ses eller ser sig själva som kunder i högre utbildning. Därför handlar ett partnerskapligt förhållningssätt inte enbart om vissa metoder, utan först och främst om ett ethos, där undervisningen ses som ett gemensamt ansvar. Studenter bjuds in att bli delaktiga och bidra med sina speciella kunskaper; lärare får ta del av studenternas perspektiv och erfarenheter på ett mer djuplodande sätt än vad kursvärderingar kan ge. Även om många lärare vittnar om att studenters arbete håller en högre kvalitet än vad lärarna trodde, när de bjöd in studenterna till ett samarbete, är det viktigt att inte enbart fokusera på en produkt utan se ett partnerskapligt förhållningssätt som en process och en möjlighet för ömsesidigt lärande.

Litteratur om ”peer learning”, ”peer teaching” och ”students as partners” menar att det ökar studenternas motivation, stödjer djupinriktat lärande och främjar förståelsen för ämnet, att det bidrar till en ökad genomströmning på svåra kurser samt att studenter klarar examinationen på ett bättre sätt, att det utvecklar studenternas metakognitiva förmåga, dvs. en förståelse för sitt eget och andras lärande, att det har en social och inkluderande dimension och att det kan länkas till universitetets demokratiska uppdrag genom att förbereda studenterna för ett aktivt och ansvarsfullt medborgarskap (se till exempel Topping 1996; Falchikov, 2001; Cook-Sather, Bovill, och Felten, 2014).

I en sammanställning av vad som utmärker excellenta lärandemiljöer menar Laksov, Kettis, och Alexandersson (2014) att en faktor är att det finns studenter som är direkt involverade i beslut som rör utbildningsutveckling såväl som implementering och utvärdering.

Betyder aktiv studentmedverkan att studenter tar över lärarens roll?

Pedagogisk litteratur betonar att aktiv studentmedverkan inte handlar om att ersätta lärarna, utan att komplettera den ordinarie undervisningen genom att ge studenter möjligheten att fördjupa sina kunskaper, träna generella färdigheter som muntlig presentation eller att leda grupper och att öka insikten i sitt eget och andras lärande. I litteraturen om ett partnerskapligt samarbete mellan lärare och studenter (”students as partners”) betonas att läraren har det yttersta ansvaret för undervisningen och att studenters kunskaper och kompetenser inte är desamma som lärarens. Studenter har framför allt en särskild expertis som lärande inom sitt ämne och ett partnerskapligt arbetssätt syftar inte till att sudda ut rollerna mellan student och lärare utan att lära av och med varandra och ta ett gemensamt ansvar för undervisningen. 

Jag är lärare och intresserad av "students as partners" men har ont om tid. Hur kan jag göra?

Börja smått och enkelt! Börja inte med en omfattande förändring av ett program, utan t.ex. med att samarbeta med studenterna kring en specifik kursuppgift eller att planera ett visst undervisningsmoment tillsammans. Många vittnar om att man som lärare inte nödvändigtvis sparar tid genom att samarbeta med studenterna, men att man får en rikare dialog med studenterna som skänker arbetsglädje och en ömsesidig förståelse för varandras perspektiv. Att hitta intresserade kollegor eller studenter kan vara ett bra stöd. På vår hemsida har vi samlat konkreta tips och idéer hur man kan börja enkelt.

Kolla på resurssidan där det finns konkreta tips och idéer på hur man kan börja smått!

Hur kan vi som studenter, som är varken experter i kursmaterialet eller pedagogik, hjälpa till att utforma och utveckla lärande och undervisning?

Studenters kompetens ligger i att vara student och att lära sig ett visst kursinnehåll, ett perspektiv som de flesta lärare inte längre har. Studenternas olika bakgrunder och perspektiv kan hjälpa lärare att förstå studenternas lärande och hur dem upplever undervisningen. En dialog med studenterna kan innebära en möjlighet för lärare att kritiskt reflektera över sina pedagogiska metoder, medan studenterna får lättare att förstå lärarens pedagogiska val.

Forskare Cherie Woolmer från Glasgow universitet uttalar sina tankar kring frågan:

“[S]taff are feeling really energized in their own teaching practice...staff comments from my own interviews like I know it's quite difficult, it’s been a long time since I've been a student, it's really difficult for me to understand what it’s like to be in the student perspective, to learn this material again or engage with this theory. Staff gaining a new insight into the learning process, from a different perspective obviously but again I think the benefits of staff and students working together are not suggesting that in the partnership that staff and students bring the same thing. Actually the richness of that partnership is that they bring different things, they bring different perspectives.” (intervju, mars 2015)

Se också en intervju med Alison Cook-Sather och Cherie Woolmer's keynote presentation från ASP-dagarna 2015.

Saknar inte studenter ämneskunskaperna för att kunna leda övningar för sina medstudenter, t.ex. inom ramen för "supplemental instruction"?

Som under föregående punkt så handlar studenternas bidrag inte om innehållet utan om deras insikter om lärandet. Supplemental instruction bygger på att studenter vägleder andra studenter genom att ställa frågor och problematisera resonemang. Studenter som nyligen har läst en kurs kan lättare komma ihåg hur det var att inte förstå och har därmed lättare att sätta sig in i de olika steg som behövs. Vidare har studenter stark legitimitet i studiestrategiska frågor, t.ex. väger det oftast tyngre för studenter om en annan student berättar hur viktigt det är att köpa kurslitteraturen och att redan tidigt i kursen sätta sig in i materialet för att hinna med. 

Kan jag arbeta med ASP om jag undervisa en stor kurs?

Det finns fler infallsvinklar om man undervisa stora grupper. Man kan till exempel bjuda in studenter som redan har gått kursen och samarbeta kring utvecklingen specifika delar av kursen. På resurssidan finns det konkreta exempel på hur man kan göra.

Om studenter får större inflytande över kursens innehåll, hur kan vi då säkra undervisningskvaliteten? 

Kursmålen, som beskriver vad studenterna ska kunna efter kursen, bör vara en naturlig utgångspunkt för samtalet med studenterna för att arbeta mot gemensamma mål. Som Cook-Sather et al. menar, “Knowing the aims and outcomes of a course and contributing to ways of meeting those can facilitate students’ developing greater metacognitive awareness. Such metacognitive awareness--understanding why we learn the way we do and making choices to learn more effectively--can, in turn, contribute to students’ capacity to meet course goals” (Cook-Sather, Bovill, Felten, 2014).

Det är redan svårt att få studenterna att fylla i kursutvärderingar; hur kan jag hjälpa dem ta mer ansvar för deras lärande samt prata om ASP med mina studenter?

Det första steget är att börja med frågan varför - att förklara resonemanget bakom dina didaktiska val stärker studenternas möjligheter att ge konstruktiv och värdefull feedback. Studenter är ofta strategiska i sitt lärande och vi kan inte ta för givet att de automatiskt kommer att omfamna förändringar som skapar osäkerhet kring både praktik och förväntningar. På samma sätt som lärarna behöver informeras om de positiva aspekterna om studentcentrerad lärande, aktiv studentmedverkan, och andra förhöjda former av studenternas engagemang, måste studenterna få tid att förstå och begrunda konsekvenserna och positiva aspekterna av denna förändring i praktiken. 

Det är viktigt att noggrant tänka igenom samt att vara tydlig med mål och regler för att minska missförstånd och även motstånd mot annorlunda arbetssätt; var transparent. Börja gärna genom att:

  • etablera en gemensam förståelse,
  • diskutera syftet med varför studenterna ska arbeta på just det här sättet, och
  • lägg tid på att klargöra de roller som studenter och lärare kommer att ha.

När det gäller längre och mer ingående samarbeten mellan lärare och studenter kan det hjälpa att starta genom att tala om vilka idéer och intressen varje part har i samarbete. Något som kan hjälpa till att synliggöra vilka förväntningar som finns och det ansvar som varje person har. Läs mer tips från litteraturen om hur man kan bemöta och arbeta genom potentiella motstånd till ett mer studentcentrerat lärande. 

Senast uppdaterad: 2022-04-25
Skriv ut