Unika fragment av laghandskrift ger insikter i språk- och medeltidshistoria

Med förvärvet av dessa fragment har biblioteket återfått en del av sin egen historia och samtidigt berikat samlingen av svenska medeltidsmanuskript med ny och betydelsefull information.

Med fragment menar man lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang. De som nu förvärvats har förut, så sent som 1907, suttit fast på insidan av bokpärmarna till en av bibliotekets medeltida böcker (Ink. 33:271).

Planerad retur som aldrig genomfördes

Fragmenten skickades förmodligen i början av 1900-talet till K.G. Westman (d. 1944) för att han skulle hjälpa till att identifiera texter ur handskriften. Han var professor med expertkunskap inom medeltida rättshistoria och fragmenten återfanns senare i hans kvarlåtenskap. På pappret som fragmenten låg i står det ”Herr Bibliotekarien I. Collijn”, vilket tyder på att en retur var planerad men aldrig genomfördes.

Att sända iväg unika handskrifter till privatpersoner skulle biblioteket aldrig göra idag, men i början av 1900-talet kunde det uppenbarligen hända.

Texter ur Upplandslagen

För att få mer klarhet i fragmentens ursprung och innehåll har biblioteket efter förvärvet samarbetat med Per-Axel Wiktorsson, professor emeritus i nordiska språk. Han bekräftar att fragmenten innehåller delar av Ärvdabalken och Manhelgdsbalken ur Upplandslagen och kan datera fragmenten till 1310–1320-talet. Trots att de två fragmenten är av olika storlek, har de alltså visat sig vara delar av samma blad och är skrivna av en för Wiktorsson okänd skrivare. Det i sig är särskilt anmärkningsvärt eftersom han i en tidigare publikation om svenska medeltida skrivare beskrivit runt 900 olika skrivarhänder.

Unik inblick i medeltida laganpassning

Wiktorsson konstaterar att texten avviker från de etablerade lagtexterna från samma tid. Texten innehåller både tillägg och utelämnanden som skrivaren troligen gjort på uppdrag av en för oss idag okänd beställare. Detta ger en unik inblick i hur lagen kunde anpassas efter behov och inte alltid följde den etablerade lagtexten. Den avvikande texten kan också vara anledningen till att handskriften senare makulerades.

Insikter i svensk medeltidshistoria och språkhistoria

Fragmentens unika karaktär bidrar inte bara till förståelse av den medeltida boken där fragmenten satt inklistrade i (Ink. 33:271), utan ger även värdefulla insikter i svensk medeltidshistoria och språkhistoria. Det är väldigt sällan som hittills okända texter på fornsvenska dyker upp och blir tillgängliga för forskningen. Nya texter utgör alltid en tillgång och utmaning av den kunskap vi har i dag om fornsvenska språket.

Inga andra blad från den bok fragmenten kom från har än så länge återfunnits, men sannolikt har också de andra bladen i boken återanvänts som inbindningsmaterial. Det blir en uppgift för framtida forskning att placera fragmenten i ett större sammanhang och ge säkrare svar på frågor som varför och när boken kasserades.