Hugo Valentins unika arkiv med tusentals brev, manuskript och dokument finns nu tillgängligt på Uppsala universitetsbibliotek. Materialet ger forskare nya möjligheter att studera en av Sveriges mest engagerade röster under andra världskriget.
Ett omfattande arkiv
Arkivet består av drygt 5 200 brev till och från Hugo Valentin, tillsammans med manuskript, föredrag, tal och andra dokument. Materialet ger en bild av Valentins liv, forskning och engagemang, framförallt under och efter andra världskriget.
Gåva från familjen Valentin
Det omfattande materialet har under perioden 2020–2025 skänkts till Uppsala universitetsbibliotek av Hugo Valentins barn och barnbarn. Gåvan har tagits emot i flera omgångar och har nu organiserats för att bli tillgängligt för forskning och studier.
Förstora bildenEn dansk jude beskriver sin flykt till Sverige i ett brev till Hugo Valentin 1943.
Att förteckna ett arkiv
Arbetet med att ordna och förteckna arkivet har varit omfattande. Materialet delas upp i kategorier, ordnas och beskrivs för att skapa en överskådlig struktur.
Förteckningen publiceras i kulturarvsdatabasen Alvin, där forskare och intresserade kan hitta och beställa fram material till specialläsesalen på Carolina Rediviva. Alla brev i samlingen har dessutom registrerats i bibliotekets digitala brevdatabas som även den kan studeras på Carolina Rediviva.
Stort intresse för arkivet
Materialet i arkivet har redan innan det blivit förtecknat och ordnat studerats av forskare i bibliotekets specialläsesal. Enligt bibliotekspersonalen hör arkivet till de mest efterfrågade personarkiven från 1900-talet, tack vare dess relevans för studier av antisemitism, flyktingarbete och kampen mot nazismen.
Föreläsning om arkivet 28 maj
Den 28 maj håller arkivarien Johan Sjöberg en föreläsning om Hugo Valentins arkiv. Föreläsningen är en del av bibliotekets serie Library Lunchtime Learning och sker digitalt via Zoom.
Om Hugo Valentin
Hugo Valentin (1888–1963) var historiker och docent vid Uppsala universitet, med professors namn från 1948.
Han forskade främst om frihetstiden men skrev också om antisemitism, judarnas historia i Sverige och om historieskrivningens historia.
Under andra världskriget rapporterade han om nazismens folkmord och engagerade sig djupt i flyktingfrågor och sionism.
