Unik samling asiatiskt material donerad till Uppsala universitetsbibliotek

Samlingen, som innehåller material från 1500-talet och framåt, doneras av professor emeritus Staffan Rosén och består av flera hundratals volymer och annat material: handskrifter, originaltryck, handböcker av olika slag, grammatikor, kommenterade textutgåvor, lexika med mera. Språken spänner över ett brett fält: japanska, kinesiska, koreanska – inklusive sinokoreanska och medeltida koreanska – manchu, mongoliska, tibetanska, kyrkslaviska och ryska.

– Det är en framstående forskare och en kunnig samlare som skänker sina skatter till forskarvärlden och framtida generationer. Vi är väldigt tacksamma för donationen, för att inte tala om den hjälp vi fått av Staffan vid katalogiseringen. Samlingen är i sitt omfång och i sin bredd närmast att betrakta som ett bibliotek i sig och den mäter sig väl med liknande samlingar i Europa, säger Emil Lundin, bibliotekarie vid Avdelningen för specialsamlingar på Uppsala universitetsbibliotek.

Bli vän med bokhandlare - en lyckad strategi för samlingsbyggande

Staffan Roséns intresse för Asien, dess språk, litteratur och kultur inleddes med att han studerade slaviska och östasiatiska språk. Det ledde honom i slutet av 1960-talet till universitetet i (dåvarande) Leningrad där de enligt Rosén har en av världens finaste samlingar av orientaliska handskrifter och böcker.

– Att få tillgång till dessa fantastiska samlingar tände min inre eld, här tog mitt intresse en riktig fart.

Studierna ledde vidare till Sydkorea där han bodde i tre år under 1970-talet. Samlingsbyggandet tog fart. Han blev god vän med bokhandlare som hade sina bokaffärer i gamla skjul, och det var lätt att köpa böcker; få var på den tiden intresserade av det som såldes.

Ett exempel på donationens omfattning är de koreanska verken Chosôn wangjo sillok, Kojong Sunjong sillok och Sûngjôngwôn ilgi. De innehåller krönikor och dagliga anteckningar från Koreas sista dynasti (1392–1910), inklusive korrespondens från kung Kojongs (1852–1907) regeringstid. Bara den första titeln omfattar 49 volymer och 2,4 hyllmeter.

Världsunikt mongoliskt kulturarv

Under 1980-talet fortsatte samlandet, nu i Mongoliet och Tibet. Det var svårt att under rådande Sovjettid få tag i böcker, men tidigare erfarenheter av att leta material bland skjul, boklådor och loppisar visade sig vara framgångsrikt.

Sedan tidigare har Uppsala universitetsbibliotek en samling mongoliska handskrifter och 1 400 fotografier efter Joel Eriksson (1890–1987) som under tidigt 1900-tal var missionär i Inre Mongoliet, där han bland annat översatte Nya Testamentet till mongoliska och drev Svenska Mongolmissionens tryckeri. Genom Rosén har samlingen efter Joel Erikssons verksamhet utökats med fler handskrifter och omfattar nu även en nästan komplett samling tryckalster från Svenska Mongolmissionens tryckeri. Rosén blev nära vän med Joel Eriksson under hans sista år.

– Jag hjälpte honom att gå igenom hans omfattande material. Mot slutet var han blind, men hade ett kristallklart minne. Om jag beskrev en detalj på ett fotografi visste han precis vilken bild jag menade. I sin egenskap av medicinskt utbildad missionär var han en person som många vände sig till. Om de inte kunde betala i pengar fick han betalt i form av en handskrift.

I Sven Hedins fotspår

Resorna fortsatte under 1990-talet längs norra och södra Sidenvägen i Kina, i spåren av upptäcktsresanden Sven Hedin (1865–1952). Resorna gjordes tillsammans med kollegan Håkan Wahlquist och i samarbete med kinesiska arkeologer som sökte efter forntida städer och bosättningar i Taklamakanöknen. Böcker och annat material köptes vid besök i små städer och byar. Rosén minns hur de fraktade materialet:

– Vi fyllde bilen vi hade tillgång till med böcker, men en del material fick vi lasta i fickorna på kamelerna.

Unika fynd på Japans bokmarknad

Under 2000-talet var Rosén gästprofessor vid Kyoto University i Japan. Några av landets mest fascinerade bokmarknader besökte han i Osaka och Tokyo, där han kunde komplettera sin samling med rariteter.

Bland de sällsynta verken finns Nihon Shoki – Japans krönika i en kejserligt sanktionerad utgåva i 15 band från 1610, som ligger till grund för dagens moderna japanska utgåvor.

Samlingen väcker internationell uppmärksamhet

Biblioteket har vid flera tillfällen visat delar ur samlingen för mongoliska ministrar, parlamentariker och ambassadörer, koreanska utbildningsdepartementet och representanter från olika universitet, Japans ambassadör och representanter från japanska universitet. Den väcker uppmärksamhet, glädje och beundran över att en samling av den här magnituden, och med dess unika innehåll finns vid Uppsala universitetsbibliotek.

Samlingen har lämnats till universitetsbiblioteket i 14 deldonationer sedan några år tillbaka och ytterligare ett par avslutande deldonationer kommer under närmsta tiden att läggas till samlingen.

– Jag har donerat min samling till Uppsala universitetsbibliotek för att den fyller ett tomrum. Det finns framför allt ingen koreansk samling av liknande mått i Sverige. Min förhoppning är att den ska komma till nytta när den nu blir tillgänglig för forskning och för alla som är intresserade, avslutar Staffan Rosén.