Bibliotekets historia

Universitetsbiblioteket grundades 1620–21 av Gustav II Adolf.

1621 fick biblioteket sin första donation då kungen överlämnade den boksamling som stod uppställd på Gråmunkeholmen i Stockholm. Den innehöll bland annat resterna av medeltidens svenska klosterbibliotek och en del enskilda beslagtagna bibliotek, till exempel kung Sigismunds och den 1605 avrättade rådsherren Hogenskild Bielkes.

Detta var grundplåten till Uppsala universitetsbibliotek, som också fick ett årligt anslag av 200 daler, vilket redan 1621 höjdes till 300 daler. En av professorerna vid universitetet fick i uppdrag att vara bibliotekarie.

Under 1600-talet utökades samlingarna genom donationer och krigsbyten tagna under Trettioåriga kriget.

Krigsbyten

Under 1620-talet utökades Gustav II Adolfs donationer med en stor mängd krigsbyten som togs under hans krig på kontinenten. Exempel på det är jesuitbiblioteken i Riga, Braunsberg (Braniewo) och Frauenburg (Frombork).

De boksamlingar som togs i Sydtyskland på 1630-talet, i Würzburg, Mainz och på andra ställen skickades delvis till Uppsala.

Drottning Kristina som efterträdde Gustav II Adolf, gynnade hellre Stockholm än Uppsala med böcker, och gärna gynnade hon sina egna gunstlingar som Magnus Gabriel De la Gardie. Stora delar av hans bibliotek kom dock till sist att hamna i Uppsala.

Läs mer om krigsbyten vid Uppsala universitetsbibliotek

Till en början fanns bibliotekets böcker i domkyrkan men flyttade så småningom in i en byggnad i dess närhet. Huset finns inte kvar idag annat än som delar av stommen till ett annat hus.

På 1690-talet flyttade biblioteket in i Gustavianum, som då var en av universitetets huvudbyggnader. Gustavianum var en av de få byggnader som klarade sig vid Uppsala stadsbrand 1702, och därmed räddades även universitetsbiblioteket från att brinna upp.

En guldålder i bibliotekets historia

Eric Benzelius d.y. var universitetsbibliotekarie 1702–1723. Hans ämbetsperiod utgjorde en av de stora guldåldrarna i bibliotekets historia, inte minst i fråga om förvärv. Tillväxten under hans tid bestod till stor del av handskrifter. En av de viktigaste donatorerna var språkmannen och diplomaten Johan Gabriel Sparfwenfeld, som i olika omgångar skänkte biblioteket dyrbara böcker, handskrifter och kartor.

1767 skänkte kronprins Gustaf (sedermera Gustav III) riksrådet Jacob Cronstedts bibliotek till universitetet. Den cronstedtska boksamlingen hade inlösts av rikets ständer för kronprinsens räkning.

Bibliotekskatalog tar form

Pehr Fabian Aurivillius tid som universitetsbibliotekarie innebar liksom Benzelius ett viktigt utvecklingsskede för biblioteket. Aurivillius innehade tjänsten i hela 42 år, 1787–1829. Hans gärning är på många sätt känd, inte minst genom den stora katalogen över bibliotekets bestånd som fortfarande används. Under Aurivillius tid ökade samlingarna betydligt. Så fick till exempel biblioteket ca 4 000 volymer ur Johan Henric Lidéns samling.

Bibliotekets samlingar växte och lokalerna i Gustavianum räckte inte till. 1841 flyttade universitetsbiblioteket in i det nybyggda Carolina Rediviva som också fungerade som universitetets huvudbyggnad under en tid innan det nuvarande universitetshuset byggts. Den stora "Carolinasalen" blev universitetets festsal dit man kom via en magnifik paradtrappa (arkitekt: Carl-Fredrik Sundvall).

Carolina Rediviva betyder "den återupplivade karolinska akademien" och syftar på ett äldre universitetshus, Academia Carolina, som revs under 1700-talet. Namnet uttrycker också en artighet mot Karl XIV Johan som när han var kronprins bestämt platsen för huset.

Redan på 1880-talet gjordes den första ombyggnaden av det nya huset. Magasinsutrymmena ökades avsevärt samtidigt som de första läsesalarna kom till.

Hundra tusen band och betydande donationer

Nu hade bibliotekets samlingar ökats till över 100 000 band. Under Johan Henrik Schröder, som var bibliotekarie 1830–57, gjordes en del betydande donationer till biblioteket. Den mest kända är kanske Carl Gustaf von Brinkmans bibliotek med omkring
22 000 volymer.

I samband med Uppsala universitets 400-årsjubileum 1877 gjorde garvaråldermannen och boksamlaren Jacob Westin i Stockholm den dittills största donationen till universitetsbiblioteket i fråga om antal nummer, när han donerade sitt bibliotek om ca 20 000 böcker samt en stor mängd bilder och handskrifter.

Stark expansionsperiod

Claes Annerstedts tid som bibliotekschef (1883–1904) var en stark expansionsperiod för universitetsbiblioteket. Universitetets nya huvudbyggnad hade färdigställts, och Carolina Rediviva kunde tas i anspråk som bibliotekshus i alla sina delar. Stora ombyggnadsarbeten säkrade nya magasinsytor och gav en modernare arbetsmiljö med hiss och centralvärme med mera. 1886 gjordes en noggrann räkning av bibliotekets bestånd, varvid antalet volymer visade sig uppgå till 230 000.

Fördubblat anslag
1895 fick Annerstedt genom ett intensivt och delvis fördolt påtryckningsarbete riksdagen att efter en lång och stormig debatt nästan fördubbla bibliotekets anslag. Nya internationella bytesförbindelser etablerades för att föröka samlingarna, ett system som skulle bestå i över hundra år. De svenska tryckerierna levererade ett exemplar av alla sina alster med en regelbundenhet som aldrig förr. Vid slutet av sin ämbetsperiod beräknar Annerstedt universitetsbibliotekets bestånd till 341 911 volymer eller 13 741 hyllmeter, en enorm ökning. Men 1900-talets publiceringsexplosion skulle komma att generera helt andra siffror; ett sekel senare är antalet hyllmeter det tiodubbla.

1917 stod den nya läsesalen, läsesal A klar. Ett ljust och luftigt rum där taket bärs upp av pelare i nyklassicistisk stil. En absid som vetter mot Carolinaparken släpper in ljus genom ett glastak och höga fönster.

1934–1945 byggdes A-salen till både norr- och söderut med vad som idag är B-läsesalen i norr och specialläsesalen i söder.

I mitten av 1960-talet byggdes de båda gårdarna på ömse sidor av Carolinas mittparti in och integrerades med huskroppen. Den norra delen blev läsesal C och i den södra inrättades tjänsterum och ett katalogrum. Under ombyggnaden tillkom även tre våningar under markplan, magasin anpassat för boksamlingar.

Under 2017–2019 gjordes en ombyggnation av entréplanet. Utställningssalen byggdes om och flyttade in i den södra delen där det tidigare legat ett kafé. Det tidigare katalogrummet byggdes om till kafé och yta för studieplatser samt kontor.

Under 2025–2026 renoveras specialläsesalen, A-och B-läsesalarna samt kontorsytor i samma huskropp. I läsesalarna förbättras ventilation och belysning, originalskrivbord och stolar renoveras samt att det skapas fler studieplatser.

Flera viktiga donationer

Under 1900-talets tidigare del växte bibliotekets samlingar ytterligare med flera donationer, bland annat 1913 med det wahlundska biblioteket "Bibliothèque Wahlund", som främst bestod av romansk filologi. Den stora guldåldern på 1900-talet när det gäller donationer var 1950-talet. En rad betydande boksamlare donerade sina samlingar till biblioteket: Erik Waller, Richard Du Rietz, Thore Virgin, Gustaf Brun, Erik Kempe, Gustaf Bernström, Vilas Johnson och ytterligare många fler.

Bonniers och Crafoords donationer

Också efter 1950-talet har storslagna gåvor kommit till Uppsala universitetsbibliotek varav ett par särskilt bör nämnas. Den ena är Nils Bonniers frikostiga donationer av konstnärligt inbundna böcker, som berikat bibliotekets förnämliga bokbandssamling. Den andra är en donation av Katarina Crafoord, som till stor del bidrog till att universitetsbiblioteket 1986 kunde förvärva herrgårdsbiblioteket på Leufsta, vilket är ett mycket speciellt 1700-talsbibliotek samlat av brukspatronen och zoologen friherre Charles De Geer.

Ämnesbibliotek har blivit campusbibliotek

Under 1970- och 1980-talen upprättades ett system med centralbibliotek i Carolina Rediviva och olika filialbibliotek/ämnesbibliotek. Dagens organisation av biblioteket ser annorlunda ut. På universitetets campusområden finns nu bibliotek där samlingarna är kopplade till campusets ämnesinriktningar. Benämningen ämnesbibliotek har övergått till campusbibliotek

2013 gick högskolan på Gotland samman med Uppsala universitet och blev Campus Gotland. Almedalsbiblioteket blev då en del av universitetsbiblioteket.

Almedalsbiblioteket har två huvudmän, Region Gotland och Uppsala universitet och är Sveriges enda kombinerade folk- och universitetsbibliotek.

Enormt stora delar av Uppsala universitetsbiblioteks samlingar är idag digitala. Samlingarna kan inte längre beskrivas bara i hyllmeter. Även om de pappersburna samlingarna finns kvar och ständigt ökar, växer de digitala samlingarna i rask takt. För specialsamlingarna ger detta enastående möjligheter både när det gäller tillgängligheten och skyddet av originalen. För informationsförsörjningen i stort är den elektroniska utvecklingen en revolution med stora fördelar i fråga om åtkomlighet, utrymmesbesparing och distribution.

Läs mer om digitisering