Stenstrand vid Östersjön.

Östersjödagarna i Almedalen

Ta del av den senaste kunskapen om Östersjön. Vi erbjuder spännande föreläsningar, samtal och debatter med fokus på vår tids stora havsutmaningar. Seminarierna streamas och kan ses i efterhand.

Onsdag 26 juni

Almedalsbiblioteket sal E22

En ökad infrastruktur i svenska hav väcker nya frågor om sårbarhet, konkurrens om områden och miljörisker. Innovativa marina lösningar för energi och mat hotas av geopolitiska konflikter. Seminariet utforskar framtidens havsinfrastruktur under ett förändrat säkerhetsläge.

När intresset för utbyggnad av offshoreinfrastruktur, till exempel havsbaserad vindkraft, ökar i svenska hav uppstår också nya frågor relaterat till sårbarheten hos dessa installationer, konflikter på grund av konkurrens om marina områden samt risker för den marina miljön. Potentialen hos innovativa marina multifunktionella, eller decentraliserade, lösningar i att tillhandahålla tjänster som energi eller mat för morgondagens samhälle kan hämmas av dessa ökande geopolitiska konflikter. I denna workshop diskuterar vi olika framtidsutvecklingar för infrastruktur till havs under ett förändrat säkerhetsläge. Workshopen syftar till att främja en nyanserad förståelse för den balans som krävs för ett hållbart utnyttjande av svenska hav.

Kontaktperson: Frans Sjölander, SEI, frans.sjolander@sei.org
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Kan vi bidra till att lösa några av mänsklighetens ödesfrågor som klimatförändringen och minskningen av biodiversitet samtidigt? Finns synergier mellan blå ekonomi och arbete för ökad biodiversitet? I så fall, hur kan vi samordna dessa insatser?

Kontaktperson: Mats Johannson, WWF, mats.johansson@wwf.se
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Vilka synergier och möjligheter finns till samexistens för produktion av blå mat, ökad biodiversitet, säkerhet och energi till havs? Går det att skapa flera fördelar samtidigt som gynnar både människa och miljö?

Förnybar energiproduktion till havs kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och därigenom mildra klimatförändringarna. Samtidigt finns möjligheter till katalysatorer inom andra områden. Hur kan vi till exempel skapa en marknad för alger i den nordiska matkulturen och få ut dem i detaljhandeln? Kan syresättning från vätgasproduktion till havs minska de syrefria bottnarna i Östersjön? Vilka synergier finns mellan säkerhetsfrågor och energiproduktion?

Kontaktperson: Lotta Nummelin, OX2, lotta.nummelin@ox2.com
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Det finns en konsensus att havspolitik och förvaltning ska utgå från en ekosystembaserad förvaltning – men i praktiken innebär detta stora praktiska utmaningar. Samtidigt når inte Sverige de havsrelaterade miljömålen. Hur ser vägen ut framåt?

Inget av Sveriges miljömål som berör hav och vatten kommer att vara uppnått till 2030. Hur anpassad är egentligen Sveriges nationella styrning och organisation för att ta hand om havsmiljön? Det finns en konsensus att havspolitik och förvaltning ska utgå från en ekosystembaserad förvaltning, men i praktiken innebär detta stora praktiska utmaningar. I en färsk antologi från Havsförvaltningsakademin ger 16 forskare och praktiker sin syn på Sverige förvaltningsstruktur och lyfter problem och förslag till förändringar för bland annat fiske, sjöfart, akvakultur och havsplanering. Är det målkonflikter, begreppsförvirring eller brist på mandat och kunskap som hindrar att vi får ett friskt hav?

Medverkande:

Michael Gilek, Havsförvaltningsakademin, Södertörns högskola
Eva-Lotta Sundblad, Havsförvaltningsakademin, Havsmiljöinstitutet
Anna Ledin, Generaldirektör, Havs- och vattenmyndigheten
Thomas Nilsson, Forskningssekreterare, Formas

Kontaktperson: Eva-Lotta Sundblad, Havsmiljöinstitutet, eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstitutet.se
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Torsdag 27 juni

Almedalsbiblioteket sal E22

EU:s avloppsvattendirektiv har uppdaterats med strängare krav på rening av kväve och fosfor, samt nya krav på rening av mikroföroreningar. Vad behöver Sverige göra för att leva upp till de nya kraven och vilka utmaningar kvarstår? Och hur kan en effektiv och ambitiös implementering gynna Östersjön?

Under seminariet kommer vi belysa de nya reglerna i avloppsvattendirektivet i relation till dagens krav och HELCOMs mål, samt vad en ambitiös implementering skulle kunna betyda för Östersjön från både ett övergödningsperspektiv och ett miljögiftsperspektiv. Vi kommer också få lära oss mer om de avancerade vattenreningsmetoder för mikroföroreningar som finns idag. Kan Sverige till exempel införa en avancerad vattenrening som också kan ta hand om PFAS även om dessa substanser inte omfattas av avloppsdirektivet? Finns det något som hindrar en ambitiös avloppsvattenrening som hanterar både näringsämnen och mikroföroreningar?

Medverkande:

Bärbel Muller-Karulis, forskare, Stockholms Universitet Östersjöcentrum
Christian Baresel, forskare, IVL Svenska Miljöinstitutet & SWIC – Sjöstadsverket Water Innovation
Anders Finnson, expert, Svenskt Vatten
Ellen Bruno, moderator, Stockholms Universitet Östersjöcentrum

Kontaktperson: Ellen Bruno, Östersjöcentrum, ellen.bruno@su.se
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Det regionala yrkesfisket efter sill/strömming i Östersjön står inför stora utmaningar. Samtidigt skickas det signaler om hur viktigt fisket är i händelse av kris eller krig. Hur kan vi skapa de förutsättningar som krävs för att vi ska kunna landa mer strömming för konsumtionsändamål?

Jordbruksverket har för närvarande ett regeringsuppdrag om att ta fram en handlingsplan för den pelagiska värdekedjan. Samtidigt har Havs- och vattenmyndigheten beslutat om ett ”golv” på tilldelad kvot av strömming och skarpsill för östersjöbåtar som fiskar och landar sin fisk i Östersjön. Det är därför viktigt att det skapas förutsättningar för landningar av strömming och skarpsill för konsumtionsandamål i första hand, och inte foderändamål. Vilka konkreta lösningar måste till för att det ska ske? Hur skapar vi en ljusare framtidsbild inom fisket utan att för den skull öka fångstmängderna? Är det möjligt att i stället nyttja små, ekologiskt hållbara kvoter på ett samhällsekonomiskt mer vettigt sätt. En sådan målsättning innebär en rad avgörande frågor som behöver diskuteras för att uppnå en samstämmighet bland myndigheter, branschorganisationer, regionala fiskare och beredningsindustri.

Kontaktperson: Andreas Pettersson, Länsstyrelsen på Gotland, andreas.pettersson@lansstyrelsen.se
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Vi måste minska övergödning i Östersjön. Trots långvarigt arbete är problemen kvar. Lokala åtgärdssamordnare har visat sig vara effektivt för att öka åtgärdstakten. Vad behövs för att att ta nästa steg med att sprida och skala upp detta framgångsrika arbetssätt?

Trots långvarigt arbete har inte utsläppen av övergödande ämnen till Östersjön minskat. Nu ökar de svenska utsläppen av kväve. Åtgärder behöver ske på land och inom jordbruket. Trots kunskap om lösningar och stödsystem på plats är takten för låg och vi når inte miljömålen. Under en rad år har vattenråd, vattenvårdsförbund, kommuner och andra aktörer arbetat med LEVA-samordnare, ett arbetssätt där lokala experter hjälper lantbrukare och markägare att planera, finansiera och genomföra åtgärder för minskad övergödning. Varje satsad krona har växlats upp 3 gånger vad gäller genomförda åtgärder. Havs- och Vattenmyndigheten har fått i uppdrag att utveckla nya former för åtgärdssamordning. Samtidigt tas den nationella stödfunktionen bort. Vad ska vi göra i väntan på en nationell modell? Hur ska framtidens åtgärdssamordning, stöd och finansiering utformas? Har kan vi gå från projektberoende till kontinuerlig lokal samordning? Kan den framgångsrika modellen spridas till andra länder?

Kontaktperson: Mats Johannson, WWF, mats.johansson@wwf.se
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Utsläppen av fosfor, kväve och kalium fortsätter att skada hav och vattendrag, inklusive Östersjön. Vi försöker minska utsläppen men för tillfället innebär det att näringsämnena inte återvinns ordentligt. Hur kan vi hindra kvävet att återföras till luften som kvävgas genom energikrävande processer?

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har orsakat brist på näringsämnen. Intresset för inhemsk produktion har ökat med planer på grön el från havsbaserad vindkraft och produktion av vätgas för ammoniaktillverkning, vilket är bättre för klimatet än fossil naturgas. Företag planerar att producera sällsynta jordartsmetaller i stor skala, vilka kan användas i gödselproduktion från fosforrika mineraler. Det finns starka skäl, både resursmässigt och miljömässigt, att öka återvinningen av näringsämnen från alla källor och främja inhemsk produktion. Seminariet kommer att presentera utvecklingen av några projekt inom området.

Kontaktperson: Östen Ekengren, Forever Sustainable, ekengrenosten@gmail.com
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Högar av stinkande tång och igenväxta vikar är nytt för vår tid. Historiskt tog man tillvara på vad havet spolade upp. Djuren betade i strandkanten och bonden fick näring till sin jord. På köpet formades ett myllrande växt- och djurliv. Vilka insatser görs idag för att återuppväcka traditionen?

Att ta tillvara eller kompostera material som vass, ag och tång minskar övergödningen i Östersjön och kan ge en näringsrik resurs samtidigt som detta ökar den biologiska mångfalden. Flera projekt har genomförts. Under detta seminarium tittar vi närmare på den historiska användning av växtlighet i strandzonen och utforskar nutida satsningar från ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Exempel från försök runt om i landet, inklusive Gotland.

Kontaktperson: Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland/Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@geo.uu.se, Anil Ramel Singh, Race for the Baltic, anil@raceforthebaltic.com

Mer information i Almedalsveckans program

Sjöfartens utsläpp är stora men teknik finns idag för att bygga klimatsmarta fartyg, exempelvis färjor som drivs av vätgas. Förverkligandet av sådana lösningar kräver dock hårdare krav vid upphandling och tillgång till förnybar el.

Finansierat av Energimyndigheten har det tagits fram detaljerad beskrivning av hur en vätgasdriven färja kan utformas rent tekniskt och ekonomiskt. För att en sådan lösning ska kunna implementeras krävs det att upphandlande myndigheter/företag också ställer krav som driver utvecklingen framåt. Är så fallet? Dessutom krävs det att man har tillgång till grön el för att kunna producera tillräckliga mängder vätgas på ett resurseffektivt sätt. Vad har hänt sedan förra året vad gäller installation av nödvändig havsbaserad vindkraft? I seminariet diskuteras också möjligheterna att använda syrgasen för syresättning av döda bottnar och i landbaserad fiskodling. Vad har hänt inom det området senaste året? Seminariet presenterar lösningar och utmaningar inom området.

Medverkande:

Christer Bruzelius, Gotland Tech
Björn Samuelsson, Uppsala universitet
Henrik Sjöström, OX2
Jan Larsson, Hamra Fisk
Östen Ekengren, Forever Sustainable
Magnus Karlsson, IVL-Svenska Miljöinstitutet

Kontaktperson: Östen Ekengren, Forever Sustainable, ekengrenosten@gmail.com
Gunilla Rosenqvist, Blått Centrum Gotland, Uppsala universitet, gunilla.rosenqvist@uu.se

Mer information i Almedalsveckans program

Om Östersjödagarna

Östersjödagarna arrangeras av aktörer från hela landet under ledning av Blått Centrum Gotland med stöd från Svenska Institutet och Uppsala universitet.

Inspelade seminarier tidigare år

Blått kol och klimateffekter i klimatbudget och havsförvaltning

Blått kol finns idag inte med i klimatrapporteringar. Klimatförändringarnas effekt på haven har också ofta försummats i havsförvaltningen. Detta trots att havets bottnar skulle kunna utgöra en betydande kolsänka och att en klimatanpassad havsförvaltning kan bidra till att flera miljömål uppfylls.

Se seminariet på YouTube

När och på vilket sätt möjliggör havsbaserad vindkraft en lösning på våra energiutmaningar?

Ska Sverige bli klimatneutralt 2045 behövs en elektrifiering av transporter, nya produkter som "grönt" stål och cement, samt en mer cirkulär ekonomi. Till allt detta krävs mer elektricitet från förnyelsebara källor som exempelvis havsbaserad vindkraft och vätgas.

Se seminariet på YouTube

Är Sverige på väg att bli stämt för sitt Östersjöarbete?

Östersjöns tillstånds styrs primärt av kvaliteten på vatten som rinner in i Östersjön. Denna är reglerad av EUs ramdirektiv för vatten som antogs redan 2000 och är bindande för Sverige. Vad gör Sverige för att uppnå målen, hur ligger vi till, kan vi göra mer, vad händer om vi inte når målen?

Se seminariet på YouTube

Premiering av lantbruk - samarbete längs värdekedjan för en renare Östersjö

Utsläppen av näringsämnen till Östersjön behöver minskas. Lantbruket står för en stor del men stödet till åtgärder är för litet. Att livsmedel- och detaljhandelsföretag premierar lantbruk som gör hållbarhetsåtgärder är en outnyttjad potential. Vilka verktyg och affärsmodeller behövs för att lyckas?

Se seminariet på YouTube

Internbelastning i sjöar och hav - den osynliga övergödningsboven

Övergödning är ett stort problem och arbetet pågår med att förbättra vattenkvaliteten. Men att minska näringsläckaget från land räcker inte när sjöbotten läcker fosfor, så kallad internbelastning. Hur vet vi vad detta beror på? Vilka åtgärder finns? Vad är fördelarna och utmaningarna med metoderna?

Se seminariet på YouTube

Hur ska marin miljöövervakning möte åtgärdsbehoven?

Långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havet. Utan tillräcklig kunskap kan inte samhällets behov av kostnadseffektiva åtgärder för ett friskare hav mötas. Nu hotas miljöövervakningen av nedskurna anslag. Vad blir konsekvenserna?

Se seminariet på YouTube

Hur kan den fysiska planeringen förbättras för att främja utvecklingen av vattenbrukssektorn?

Vattenbruk är en viktig del i den blå ekonomin och en hållbar omställning av livsmedelssektorn. Idag förväntas kommunerna planera för havet men saknar mandat och verktyg. Hur kan en mer aktiv och effektiv planering utformas för att lyfta vattenbruket i Sverige?

Se seminariet på YouTube

Hur hanterar vi målkonflikter i Sveriges blå ekonomi?

Hur balanserar vi blå tillväxt med behovet att bevara våra hav? En helhetssyn som inte bara tar hänsyn till ekonomisk tillväxt utan även social och ekologisk hållbarhet är en förutsättning för en hållbar blå ekonomi. Hur når vi ditt? Dialog med nyckelaktörer om blå ekonomi med fokus på samexistens.

Inspelning saknas.

Mer information om seminariet

Vem ska stoppa tankfartygens utsläpp av skadliga kemikalier?

Utsläpp av kemikalier från fartygs tankrengöring skadar havsmiljö. Vegetabilisk olja är exempelvis lika dödligt för sjöfåglar att få i fjäderdräkten som mineralolja. Tidigare i år drabbades Gotska Sandön av ett utsläpp som krävde en stor saneringsinsats. Vem betalar och hur ska utsläppen stoppas?

Inspelning saknas.

Mer information om seminariet

Arrangörer

Baltic Stewardship Initiative/WWF Världsnaturfonden, Blå Mat, Blått Centrum Gotland, Coop, Havsmiljöinstitutet, Havs- och vattenmyndigheten, Stockholm Environment Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet, LIFE IP Rich Waters, LRF Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelsen i Södermanland, Viable Seas, Race for the Baltic, Uppsala universitet, Stockholms universitet Östersjöcentrum, Södertörns högskola

Med stöd från Svenska Institutet och Uppsala universitet.

Klimatförändringar på land och till havs

Hur påverkas ekosystemen av den globala uppvärmningen? Vad gör Sverige och andra länder för att skydda Östersjön? Varför är ett friskt liv i havet en viktig del av lösningen?

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se inspelningen

Sillen och sillfiskets framtid i Östersjön

Nedgången för Östersjöns sillbestånd utgör inte längre en risk, utan ett nödläge. Vilken är artens roll i ekosystemet? Vilken betydelse har fisket för livsmedelssäkerheten? Finns det juridiska hinder för att flytta ut trålgränsen och hur vill de politiska partierna hantera situationen?

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium

Blå mat– vilka förutsättningar finns för hållbar blå mat från Östersjön och på land?

För att klara framtidens matförsörjning behöver vi äta mer hållbar sjömat, både från havet och genom vattenbruk på land. Vilka förutsättningar krävs för hållbar mat från Östersjön?

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium

Havsvindkraft och dess betydelse för miljö och klimat

Förnybar energi som havsvindkraft har stora nationella och globala fördelar när den ersätter fossileldade kraftverk, samt möjliggör användning av elbaserade och andra klimatneutrala transporter och industriprocesser. Samtidigt innebär bland annat konstruktionsprocessen påfrestningar på miljön.

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium

Havsbaserad vindkraft - möjligheter för Östersjön, klimatet och sysselsättningen på Gotland

Ansökningarna för att etablera havsbaserad vindkraft runt Gotland ökar. Om dessa projekt blir verklighet kan Gotland bli självförsörjande på elektricitet istället för att vara beroende av el från fastlandet.

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium

Kan hästnäringen rädda Östersjön?

I Sverige finns idag fler hästar än mjölkkor och är en miljöpåverkan att räkna med. Näringsläckaget från hästgårdar bidrar till övergödning i våra sjöar och vattendrag. Hur säkerställer vi att åtgärder mot övergödning på hästgårdar kommer till stånd?

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium

Hur ska vi använda sillen och skarpsillen från Östersjön i framtiden? Vad är rätt eller fel

Fisket av sill/strömming och skarpsill i Östersjön står för stora volymer varje år. Idag används denna fisk huvudsakligen för produktion av fiskmjöl och fiskolja. Varför är det så och hur kan det se ut i framtiden?

Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Streamades ej.

Arrangörer

Svenska Institutet, Stockholms universitet, Östersjöcentrum, Havsmiljöinstitutet, Uppsala universitet, Blått Centrum Gotland, Blå mat - centrum för framtidens sjömat, Hallvarsson & Halvarsson, IVL Svenska Miljöinstitutet, Coop, Race For The Baltic, LIFE IP Rich Waters Swedish Pelagic Federation

Med stöd från Svenska Institutet

Havets gränser

Östersjön är ett av många hotade hav på jorden och listan över miljöproblemen är lång. På vilka sätt kan vi förändra vårt beteende för att vända utvecklingen? Hos vem ligger ansvaret? Hur arbetar myndigheter och frivilligorganisationer?

Se webbinarium

Fossilfritt Gotland skapar möjligheter till friskare hav

Det här seminariet tittar närmare på Östersjön och Gotland som producent av hållbar energi. Havsvindkraft och fossilfria transporter med el och vätgas. Vilka är utmaningarna och möjligheterna?

Se webbinarium

Ett levande hav och svensk fisk till alla - hur får vi ekvationen att gå ihop och vems är ansvaret?

Havsmiljön, situationen för fiskbestånd och fiskerinäring i Östersjön är akut. En orsak är dödläget i fiskeriförvaltningen med olika syn på möjligheten att styra fisket och vem som har mandat att bestämma. Hur kan vi förbättra samspelet mellan politik och myndigheter och nå ett hållbart fiske?

Se webbinarium

Hur får vi mer och hållbar sjömat på våra tallrikar?

Sverige har förutsättningarna för att producera hållbar sjömat i stor skala. Vi som bor här skulle också må gott av att äta mer sjömat. Hur kan politiker, myndigheter, näringsliv och akademin samverka för att åstadkomma det? Och vad ska vi göra med fisken som inte längre blir foder åt danska minkar?

Se webbinarium

Arrangörer

Blått Centrum Gotland, Coop Gullers Grupp, Havsmiljöinstitutet, Hope Spot Gotland, IVL Svenska Miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Gotlands län, Marint Centrum i Simrishamn, Race For The Baltic, Region Gotland, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Östersjöfestivalen, Östersjöfonden

Med stöd från Svenska Institutet

Östersjön idag - tillstånd och åtgärder för ett friskare hav

En nulägesbeskrivning av statusen i Östersjön och inblick i pågående policyarbete. På internationell nivå lanserar FN ett årtionde för havsforskning och hållbarhet (2021-2030). I Sverige har Miljömålsberedningen överlämnat sitt förslag till regeringen på åtgärder för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Vad innebär ramverken i praktiken? Hur kan vi agera på lokal nivå? Vilka områden bör prioriteras?

Se webbinarium

Hållbar sjömat - vad kan vi äta för att rädda havet?

För att klara bestånden i Östersjön behöver vi ändra vår syn på mat från haven och tänka nytt kring konsumtion av fisk, skaldjur och andra viktiga proteinkällor. Men hur skapar man den nödvändiga beteendeförändringen och etablerar nya livsmedel på marknaden? Är det rimligt att lägga ansvaret på konsumenten? Och fungerar det över tid? Fakta om rådande konsumtionsmönster för fisk och sjömat.

Se webbinarium

Öar som testbäddar för vattenbruk och vattenförsörjning

70 procent av jordens yta är täckt av vatten men bara 1 procent är drickbart sötvatten. De senaste årens larmrapporter om vattenbrist kulminerade under den torra sommaren 2018 i klimatkrisens spår. Öar som Åland och Gotland med tunna och utdikade jordlager är extra utsatta men här pågår flera intressanta projekt för att tackla utmaningarna.

Se webbinarium

Nya vägar till en hållbar fiskeförvaltning

Under de senaste årtiondena har läget försämrats för fiskbestånd och många yrkesfiskare. Östersjön visar en kraftig förändring i artsammansättning och miljötillstånd orsakad av en mängd faktorer. Är fiskeförvaltningen som bedrivs verkligen hållbar utifrån Östersjöns nuvarande situation? Seminariet ger en introduktion till fiskesituationen idag samt förslag på vad fiskeförvaltningen behöver ta hänsyn till framöver för att vi ska kunna ha en fiskenäring med framtidstro och lönsamhet där ekologin sätter ramarna.

Se webbinarium

Havsmedvetenhet – förutsättningar för levande hav

FN har utlyst 2021- 2030 till ett årtionde för havsforskning till stöd för hållbar utveckling. För att årtiondet ska bli framgångsrikt och bidra till en mer hållbar förvaltning av våra hav behöver kunskapen om hav och vatten öka. Vad kan vi göra för att tillsammans nå en större havsmedvetenhet i hela samhället?

Se webbinarium

Kontakt

Gunilla Rosenqvist, projektledare, Blått Centrum Gotland

Östersjödagarna på Facebook

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin