Östersjödagarna i Almedalen

Svenska lantbrukare, markägare och kommuner är generellt positiva till åtgärder men behöver stöd i form av kunskap och att söka finansiering. Lokal åtgärdssamordning är en effektiv lösning som nu får nationell spridning. Kan detta och andra sätt skalas upp och användas i hela Östersjöområdet?

Östersjön är ett övergött hav och vi behöver öka åtgärdstakten för att skydda ekosystem och minska de återkommande algblomningarna. De senaste åren har nya sätt att driva på åtgärdsarbete på lokal nivå med framgång testats i Sverige och i andra länder finns liknande initiativ. I den av riksdagen beslutade Havsmiljöpropositionen lyfts lokal åtgärdssamordning fram som en viktig komponent i det framtida arbetet med att nå målen i HELCOM, i Vatten- och Havsmiljödirektiven och den kommande Restaureringslagen. På detta seminarium delar svenska och utländska experter sina erfarenheter och diskuterar hur vi ska skala upp övergödnings- och restaureringsarbetet runt Östersjön. Blanda annat får vi höra om projektet BaltCOP som är ett exempel på samarbete mellan Sverige, Estland, Lettland och finska aktörer som vill driva på och skala upp det lokala åtgärdsarbetet för minskad övergödning och bättre vatten samt höra hur man i Estland påbörjat åtgärdsarbetet utifrån ett avrinningsområdesperspektiv.

Kontaktperson

Mats Johansson, Senior sakkunnig vattenförvaltning och vattenresurser, Världsnaturfonden WWF, 073 50 20 393, mats.johansson@wwf.se

Under 2024 röstades den så kallade Naturrestaureringslagen igenom i EU. Restaurering i Sveriges kustmiljöer utförs i dagsläget på lokal nivå av individuella initiativtagare. För att leva upp till den nya lagen krävs det dock en kraftig uppskalning. Hur går vi till väga för att uppnå detta?

Östersjöns kustmiljöer är några av de mest produktiva livsmiljöerna. Undervattensängar av bland annat blåstång, ålgräs och nateväxter bildar grunden för ett ekosystem som är lekområden och barnkammare för flera viktiga fiskarter. Ekosystemen är dock mycket känsliga och har skadats av bland annat övergödning, överfiske, fysisk påverkan och miljögifter.
EU:s förordning om Naturrestaurering innebär att minst 30% av skadad natur ska ha restaurerats senast 2030. Men hur ska vi uppnå det målet i kustmiljön? Hur ska vi utveckla och organisera åtgärdsarbetet i kustzon så att det blir effektivt och lokalt förankrat? Vilka lärdomar kan vi dra från lokala initiativ längs våra kuster och kan vi använda modeller från andra sammanhang och geografier?
Seminariet presenterar initiativ för restaurering och diskuterar hur de kan användas för att snabba på åtgärdsarbetet i kustmiljö. Samt hur vi stegvis ska skala upp restaureringsarbetet för att uppnå de nationella målen för levande kustvatten och hav.

Kontaktperson

Mathilda Karlsson, Sakkunnig Östersjön, Världsnaturfonden WWF, 073-087 99 10, mathilda.karlsson@wwf.se

EU kräver att minst 30 % av livsmiljöer i dåligt skick återställs till 2030. Östersjöns syrefria bottnar har nått historiskt stor utbredning och täcker nu cirka 18 % av bottenytan. Är syresättning och stödutsättning två åtgärder som kan få torsken tillbaka?

Restaurering, reglering av övergödning och fiske är avgörande för Östersjöns framtid. Torsken är beroende av bättre livsmiljö och minskat fisketryck. Idag kvarstår ett enda lekområde för torsken och även om föreslagna åtgärder implementeras till 2030 kommer Östersjöns syrefria djupbassänger att kvarstå. Seminariet uppmärksammar två möjliga restaureringsåtgärder för att tackla problemen: artificiell syresättning och stödutsättning av torsk i Östersjön. Presentation av pågående forskning kring artificiell syresättning av Östersjöns djupvatten, och om stödutsättning av hotade fiskarter. Seminariet avslutas med ett panelsamtal om eventuella risker med dessa åtgärdsförslag för Östersjöns ekosystem.

Medverkande

• Elina Cuellar, projektledare, OX2
• Lars Arneborg professor, SMHI
• Konrad Stralka, direktör, Baltic Waters
• Mathilda Karlsson, sakkunnig Östersjön, WWF

Kontaktperson

Elina Cuéllar, Projektledare, OX2, +46 702 24 34 67, elina.cuellar@​ox2.com

Tillgången på färskvatten minskar i världen i takt med global uppvärmning. Så också på Öland, Gotland och de sydöstra delarna av Sverige. Samtidigt blir kraftiga regn under kortare perioder mer frekvent. Och behovet av vatten ökar inom jordbruk, industri och samhälle.

Den uppenbara lösningen på den här problematiken är att ändra synsätt och ambitionsnivån; från ”tillräckligt rent att släppa ut” till ”så cirkulärt som möjligt”. Genom att återvinna de resurser som redan finns i våra processer och system så minskar behovet av att ständigt producera nytt. Detta gäller i hög utsträckning det regn som faller och som snabbt rinner ut i havet i våra utdikningar.

Under flera år har man på Storsudret på Gotland studerat hur man bättre ska kunna ta tillvara på det regnvatten och efter viss behandling återföra det i kretsloppet. I seminariet redovisas exempel på lösningar tillsammans med internationella erfarenheter. Vidare får vi en presentation av hur cirkulära lösningar inom industrin bidrar till mer resurseffektiva lösningar och lägre utsläpp till Östersjön.

Seminariet avslutas med en paneldiskussion om hur vi bäst ska hantera framtida utmaningar inom vattenområdet.

Kontaktperson

Östen Ekengren, Stockholm Green Innovation District, 0700530299, osten.ekengren@sgid.se

Ekosystembaserad havsförvaltning är ett bärande element i den nya havspropositionen. Men hur ska den egentligen implementeras, och bland det viktigaste, hur måste EU:s och Sveriges fiskeripolitik förändras för att nå målet?

I vintras kom äntligen en ny havsproposition som tydligt betonade att ekosystemansatsen ska ligga till grund för Sveriges framtida havsförvaltning. Flera regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten handlar i år om hur ansatsen ska implementeras och myndigheten har också tre pilotprojekt om hur ekosystembaserad havsförvaltning kan implementeras på regional nivå. Men vad skulle egentligen ekosystemansatsen betyda för EU:s och Sveriges fiskeripolitik och vilka steg och åtgärder behövs för att få till det? Kom och lyssna på politikens förhoppningar, forskarnas syn på frågan, och hur myndigheterna avser att arbeta.

Medverkande

• Sara Söderström, forskare, Stockholms universitets Östersjöcentrum
• fler namn tillkommer

Kontaktperson

Ellen Bruno, Omvärldsanalytiker, Stockholms universitets Östersjöcentrum, 08-16 31 27, ellen.bruno@su.se

Kan en ökad inhemsk livsmedelsproduktion bidra till ett friskare Östersjön genom minskade utsläpp och bättre resursutnyttjande? Vilka hinder står i vägen för att skala upp dessa hållbara näringar? Och hur kritiska är de för Sveriges självförsörjning och beredskap?

Vi samlar aktörer som driver innovation inom livsmedelsproduktion med positiva effekter för både Sveriges självförsörjning och Östersjöns ekosystem. Genom konkreta exempel utforskar vi möjligheter och utmaningar inom:

• Återcirkulering av näringsämnen – från stallgödsel och avloppsslam till växtnäring.
• Vass som djurfoder – minskar övergödning och skapar en ny resurs.
• Landbaserad fiskodling (RAS) – ett hållbart alternativ till fiske i Östersjön.
• Extraktiva odlingar (alger och musslor) – rening av havet och nya livsmedelsmöjligheter.
  

Tillsammans med företag från dessa näringar diskuterar vi hur logistik, marknadshinder och regelverk påverkar möjligheter attt skala upp och hur vi kan undanröja hindren.

Kontaktperson

Fanny Tham Ratz, Race For The Baltic, 0703427956, fanny@raceforthebaltic.com

Visste du att det idag produceras mer än 140 000 ton fisk från vårt yrkesfiske, vid kuster samt i hav och sjöar. Men endast ca 15 procent av denna volym blir mat trots att sjömaten är mycket näringsrik och lätt att variera. Genom att tänka ”svensk fisk” breddas perspektiven på livsmedelsberedskap

Fisk är en näringsrik råvara som självklart har en roll att spela i det proteinskifte som pågår i vårt samhälle och i arbetet med stärkt svensk livsmedelsberedskap. Utmed Sveriges kuster, i sjöar och hav verkar både små- och storskaligt yrkesfiske – men majoriteten av den fisk som fångas landas inte i svenska hamnar och största delen hamnar inte heller på mattallriken utan vidareförädlas istället i andra länder till framför allt foder. Syftet med seminariet är att ge en lägesbild och genom ett panelsamtal belysa olika perspektiv på vad som hindrar att mer av den svenska fisken som fångas hamnar på våra tallrikar. Det är dock ytterst viktigt att fisket utförs på ett hållbart sätt även i kristider. Vilken potential finns i ett effektivt användande av restflöden och kan mer av pelagisk fisk av mindre storlek bli bra livsmedel?

Kontaktperson

Carl Dahlberg, Landsbygdsnätverket, 076 808 2260, carl.dahlberg@jordbruksverket.se

Utsläpp till vatten från fartyg som tvättar rökgaser med hjälp av öppna skrubbrar skadar marin miljö och antalet fartyg med skrubbrar ökar globalt. Förbud om utsläpp träder i kraft den 1 juli men bara inom svenskt sjöterritorium. Kan Sverige stoppa de skadliga utsläppen också i andra vatten?

Kontaktperson

Kajsa Tönnesson, Föreståndare, Havsmiljöinstitutet, 0766-18 12 59, kajsa.tonnesson@gu.se

Sveriges marina forskningsstationer, med historisk betydelse, kämpar i motvind. Det nationella stödet saknas och för flera är framtiden hotad. Hur kan vi bevara denna unika infrastruktur som spelar en nyckelroll för hållbar utveckling och för Sverige som forskningsnation?

Sverige har ett unikt nätverk av marina forskningsstationer längs kusterna, från Bottniska viken till västkusten. Varje station utför miljöprogram, forskning och undervisning, ofta med egna forskningsfartyg. Stationerna är kopplade till universitet/institutioner, men det nationella stödet saknas. Detta hotar deras ekonomi och framtid. Sveriges kust har olika miljömässiga och ekologiska förutsättningar, vilket gör nätverket otroligt viktigt för vår förståelse av våra havsområden. Framtidens hållbara utveckling kommer dessutom att fokusera på marina resurser som livsmedel, material och energi, vilket gör stationerna ännu viktigare.

Under seminariet vill vi lyfta ansvarsfrågan: hur kan Sverige på nationell nivå ta vara på denna unika infrastruktur? Utan nationellt stöd riskerar stationerna att läggas ner.

Kontaktperson

Fredrik Gröndahl, Universitetslektor, docent, KTH Kungliga Tekniska högskolan, Blå mat – centrum för framtidens sjömat, +46 8 790 61 58, fgro@kth.se

As geopolitical tensions rise around the Baltic Sea, countries struggle to balance competing interests like national defence, offshore energy and nature conservation. There is an urgent need for more cross-border cooperation and for coastal states to learn from each other.

Countries around the Baltic Sea face worsening security challenges but also rising demand for sustainable energy and transport. As offshore infrastructure expands, conflicts can arise between different interests like national defence and offshore wind farms.

This session will explore how conflicting interests can be managed and discuss the cooperation challenges of the Baltic Sea. Representatives from diverse backgrounds will share insights from ongoing responses amid shifting geopolitical landscapes, with a particular focus on offshore infrastructure, maritime security, and environmental protection. Drawing on insights from the upcoming Navigating the Transformation of Built Seascapes: Security Tensions and the Role of Digitization in Offshore Monitoring book chapter (Barquet, Liwång, Linders 2025), the discussion will examine how regional actors navigate conflicts and opportunities in an increasingly contested space.

Kontaktperson

Karina Barquet, Stockholm Environment Institute, +46 70 388 5690, karina.barquet@sei.org

Hösten 2024 beslutade riksdagen om en ny inriktning på havsmiljöpolitiken. Trots många bra mål för fiskeripolitiken och övergödningen saknas dock konkreta och finansierade förslag på hur målen ska nås och många av havets miljöproblem adresseras inte alls.

I Östersjödagarnas avslutande seminarium tar vi avstamp i forskningens bedömning av Östersjöns status och diskuterar ihop med företrädare för riksdagspartierna hur nästa steg i havsmiljöpolitiken bör utformas. För även om havsproppen innehåller goda avsiktsförklaringar, till exempel om en bred implementering av ekosystemansatsen i havsförvaltningen, och en minskad övergödning och överfiske, saknas ofta konkreta åtgärder. Många av Östersjöns miljöproblem, till exempel kring kustexploatering och miljögifter adresseras heller inte alls eller enbart i relation till sjöfarten.

Inför valet 2026 har alla partier möjlighet att arbeta fram och driva sin egen havspolitik. På det här seminariet får vi höra vilka frågor de tycker är viktiga och hur de vill arbeta med dem framöver.

Kontaktperson

Ellen Bruno, Omvärldsanalytiker, Stockholms universitets Östersjöcentrum, 076-786 95 12, ellen.bruno@su.se

Framtiden för infrastruktur till havs i ett förändrat säkerhetsläge

En ökad infrastruktur i svenska hav väcker nya frågor om sårbarhet, konkurrens om områden och miljörisker. Innovativa marina lösningar för energi och mat hotas av geopolitiska konflikter. Seminariet utforskar framtidens havsinfrastruktur under ett förändrat säkerhetsläge.

Se inspelning

Havsbaserad vindkraft – var finns synergierna och konflikterna?

Kan vi bidra till att lösa några av mänsklighetens ödesfrågor som klimatförändringen och minskningen av biodiversitet samtidigt? Finns synergier mellan blå ekonomi och arbete för ökad biodiversitet? I så fall, hur kan vi samordna dessa insatser?

Se inspelningen

Havsbaserad vindkraft – multianvändning

Vilka synergier och möjligheter finns till samexistens för produktion av blå mat, ökad biodiversitet, säkerhet och energi till havs? Går det att skapa flera fördelar samtidigt som gynnar både människa och miljö?

Se inspelningen

Hur tar vi havsmiljöarbetet vidare?

I Sverige finns etablerade nivåer som måste nås för att havsmiljön ska bedömas som god, men inget av de mål som berör hav och vatten kommer att vara uppnått till 2030. Det går inte heller att se någon tydlig riktning för utvecklingen i havsmiljön. Vad är det som saknas – och hur ser vägen ut framåt?

Se inspelningen

Skyndsam implementering av avloppsdirektivet viktigt för Östersjöns miljö

EU:s avloppsvattendirektiv har uppdaterats med strängare krav på rening av kväve och fosfor, samt nya krav på rening av mikroföroreningar. Vad behöver Sverige göra för att leva upp till de nya kraven och vilka utmaningar kvarstår? Och hur kan en effektiv och ambitiös implementering gynna Östersjön?

Se inspelningen

Hur kan vi skapa förutsättningar för att mer strömming och skarpsill landas som livsmedel?

Det regionala yrkesfisket efter sill/strömming i Östersjön står inför stora utmaningar. Samtidigt skickas det signaler om hur viktigt fisket är i händelse av kris eller krig. Hur kan vi skapa de förutsättningar som krävs för att vi ska kunna landa mer strömming för konsumtionsändamål?

Se inspelningen

Lokal åtgärdssamordning – Östersjöns räddning?

Vi måste minska utsläppen till Östersjön och trots långvarigt arbete kvarstår problemen med övergödning. Lokal åtgärdssamordning är ett nytt och effektivt sätt att öka åtgärdstakten i svenskt lantbruk. Vad behövs för att ta nästa steg med att sprida och skala upp detta framgångsrika arbetssätt?

Se inspelningen

Hur kan vi återföra mer kväveutsläpp till jordbruksmarken?

Utsläpp av näringsämnen som fosfor, kväve och kalium fortsätter att skada hav och vattendrag inklusive Östersjön. Insatser för att minska dessa behöver förbättras och utvecklas. Kan kvävet återföras till kretsloppet istället för att som idag släppas ut som kvävgas genom energikrävande processer?

Se inspelningen

Från strand till jord - hur kan användandet av marin biomassa rädda Östersjön?

Stinkande tång på stranden och igenväxta vikar är en ny utmaning. Historiskt har material från kusten använts som gödsel på åkrar och bete till djur vilket även gynnat den biologiska mångfalden. Vad kan vi göra för att vi återigen ska se marin biomassa som vass och tång som en resurs och inte som problem?

Se inspelningen

Hur kan vi minska klimatutsläppen från sjöfarten och samtidigt syresätta Östersjöns döda bottnar?

Sjöfartens utsläpp är stora men teknik finns idag för att bygga klimatsmarta fartyg, exempelvis färjor som drivs av vätgas. Förverkligandet av sådana lösningar kräver dock hårdare krav vid upphandling och tillgång till förnybar el.

Se inspelningen

Arrangörer

Göteborgs universitet / Havsmiljöinstitutet, OX2, Stockholms universitet / Östersjöcentrum, WWF Sverige, Race for the Baltic, Marint centrum i Simrishamn, Coop, Blått Centrum Gotland, IVL Svenska Miljöinstitutet, Blå mat, Stockholm Environment Institute och Mistra Geopolitics.

Med stöd från Svenska Institutet och Uppsala universitet.

Blått kol och klimateffekter i klimatbudget och havsförvaltning

Blått kol finns idag inte med i klimatrapporteringar. Klimatförändringarnas effekt på haven har också ofta försummats i havsförvaltningen. Detta trots att havets bottnar skulle kunna utgöra en betydande kolsänka och att en klimatanpassad havsförvaltning kan bidra till att flera miljömål uppfylls.

Se seminariet på YouTube

När och på vilket sätt möjliggör havsbaserad vindkraft en lösning på våra energiutmaningar?

Ska Sverige bli klimatneutralt 2045 behövs en elektrifiering av transporter, nya produkter som "grönt" stål och cement, samt en mer cirkulär ekonomi. Till allt detta krävs mer elektricitet från förnyelsebara källor som exempelvis havsbaserad vindkraft och vätgas.

Se seminariet på YouTube

Är Sverige på väg att bli stämt för sitt Östersjöarbete?

Östersjöns tillstånds styrs primärt av kvaliteten på vatten som rinner in i Östersjön. Denna är reglerad av EUs ramdirektiv för vatten som antogs redan 2000 och är bindande för Sverige. Vad gör Sverige för att uppnå målen, hur ligger vi till, kan vi göra mer, vad händer om vi inte når målen?

Se seminariet på YouTube

Premiering av lantbruk - samarbete längs värdekedjan för en renare Östersjö

Utsläppen av näringsämnen till Östersjön behöver minskas. Lantbruket står för en stor del men stödet till åtgärder är för litet. Att livsmedel- och detaljhandelsföretag premierar lantbruk som gör hållbarhetsåtgärder är en outnyttjad potential. Vilka verktyg och affärsmodeller behövs för att lyckas?

Se seminariet på YouTube

Internbelastning i sjöar och hav - den osynliga övergödningsboven

Övergödning är ett stort problem och arbetet pågår med att förbättra vattenkvaliteten. Men att minska näringsläckaget från land räcker inte när sjöbotten läcker fosfor, så kallad internbelastning. Hur vet vi vad detta beror på? Vilka åtgärder finns? Vad är fördelarna och utmaningarna med metoderna?

Se seminariet på YouTube

Hur ska marin miljöövervakning möte åtgärdsbehoven?

Långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havet. Utan tillräcklig kunskap kan inte samhällets behov av kostnadseffektiva åtgärder för ett friskare hav mötas. Nu hotas miljöövervakningen av nedskurna anslag. Vad blir konsekvenserna?

Se seminariet på YouTube

Hur kan den fysiska planeringen förbättras för att främja utvecklingen av vattenbrukssektorn?

Vattenbruk är en viktig del i den blå ekonomin och en hållbar omställning av livsmedelssektorn. Idag förväntas kommunerna planera för havet men saknar mandat och verktyg. Hur kan en mer aktiv och effektiv planering utformas för att lyfta vattenbruket i Sverige?

Se seminariet på YouTube

Hur hanterar vi målkonflikter i Sveriges blå ekonomi?

Hur balanserar vi blå tillväxt med behovet att bevara våra hav? En helhetssyn som inte bara tar hänsyn till ekonomisk tillväxt utan även social och ekologisk hållbarhet är en förutsättning för en hållbar blå ekonomi. Hur når vi ditt? Dialog med nyckelaktörer om blå ekonomi med fokus på samexistens.

Inspelning saknas.

Vem ska stoppa tankfartygens utsläpp av skadliga kemikalier?

Utsläpp av kemikalier från fartygs tankrengöring skadar havsmiljö. Vegetabilisk olja är exempelvis lika dödligt för sjöfåglar att få i fjäderdräkten som mineralolja. Tidigare i år drabbades Gotska Sandön av ett utsläpp som krävde en stor saneringsinsats. Vem betalar och hur ska utsläppen stoppas?

Inspelning saknas.

Arrangörer

Baltic Stewardship Initiative/WWF Världsnaturfonden, Blå Mat, Blått Centrum Gotland, Coop, Havsmiljöinstitutet, Havs- och vattenmyndigheten, Stockholm Environment Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet, LIFE IP Rich Waters, LRF Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelsen i Södermanland, Viable Seas, Race for the Baltic, Uppsala universitet, Stockholms universitet Östersjöcentrum, Södertörns högskola

Med stöd från Svenska Institutet och Uppsala universitet.

Klimatförändringar på land och till havs

Hur påverkas ekosystemen av den globala uppvärmningen? Vad gör Sverige och andra länder för att skydda Östersjön? Varför är ett friskt liv i havet en viktig del av lösningen?

Se inspelningen

Sillen och sillfiskets framtid i Östersjön

Nedgången för Östersjöns sillbestånd utgör inte längre en risk, utan ett nödläge. Vilken är artens roll i ekosystemet? Vilken betydelse har fisket för livsmedelssäkerheten? Finns det juridiska hinder för att flytta ut trålgränsen och hur vill de politiska partierna hantera situationen?

Se inspelning

Blå mat– vilka förutsättningar finns för hållbar blå mat från Östersjön och på land?

För att klara framtidens matförsörjning behöver vi äta mer hållbar sjömat, både från havet och genom vattenbruk på land. Vilka förutsättningar krävs för hållbar mat från Östersjön?

Se som webbinarium

Havsvindkraft och dess betydelse för miljö och klimat

Förnybar energi som havsvindkraft har stora nationella och globala fördelar när den ersätter fossileldade kraftverk, samt möjliggör användning av elbaserade och andra klimatneutrala transporter och industriprocesser. Samtidigt innebär bland annat konstruktionsprocessen påfrestningar på miljön.

Se som webbinarium

Havsbaserad vindkraft - möjligheter för Östersjön, klimatet och sysselsättningen på Gotland

Ansökningarna för att etablera havsbaserad vindkraft runt Gotland ökar. Om dessa projekt blir verklighet kan Gotland bli självförsörjande på elektricitet istället för att vara beroende av el från fastlandet

Se som webbinarium

Kan hästnäringen rädda Östersjön?

I Sverige finns idag fler hästar än mjölkkor och är en miljöpåverkan att räkna med. Näringsläckaget från hästgårdar bidrar till övergödning i våra sjöar och vattendrag. Hur säkerställer vi att åtgärder mot övergödning på hästgårdar kommer till stånd?

Se som webbinarium

Hur ska vi använda sillen och skarpsillen från Östersjön i framtiden? Vad är rätt eller fel

Fisket av sill/strömming och skarpsill i Östersjön står för stora volymer varje år. Idag används denna fisk huvudsakligen för produktion av fiskmjöl och fiskolja. Varför är det så och hur kan det se ut i framtiden?

Streamades ej.

Arrangörer

Svenska Institutet, Stockholms universitet, Östersjöcentrum, Havsmiljöinstitutet, Uppsala universitet, Blått Centrum Gotland, Blå mat - centrum för framtidens sjömat, Hallvarsson & Halvarsson, IVL Svenska Miljöinstitutet, Coop, Race For The Baltic, LIFE IP Rich Waters Swedish Pelagic Federation

Med stöd från Svenska Institutet

Havets gränser

Östersjön är ett av många hotade hav på jorden och listan över miljöproblemen är lång. På vilka sätt kan vi förändra vårt beteende för att vända utvecklingen? Hos vem ligger ansvaret? Hur arbetar myndigheter och frivilligorganisationer?

Se webbinarium

Fossilfritt Gotland skapar möjligheter till friskare hav

Det här seminariet tittar närmare på Östersjön och Gotland som producent av hållbar energi. Havsvindkraft och fossilfria transporter med el och vätgas. Vilka är utmaningarna och möjligheterna?

Se webbinarium

Ett levande hav och svensk fisk till alla - hur får vi ekvationen att gå ihop och vems är ansvaret?

Havsmiljön, situationen för fiskbestånd och fiskerinäring i Östersjön är akut. En orsak är dödläget i fiskeriförvaltningen med olika syn på möjligheten att styra fisket och vem som har mandat att bestämma. Hur kan vi förbättra samspelet mellan politik och myndigheter och nå ett hållbart fiske?

Se webbinarium

Hur får vi mer och hållbar sjömat på våra tallrikar?

Sverige har förutsättningarna för att producera hållbar sjömat i stor skala. Vi som bor här skulle också må gott av att äta mer sjömat. Hur kan politiker, myndigheter, näringsliv och akademin samverka för att åstadkomma det? Och vad ska vi göra med fisken som inte längre blir foder åt danska minkar?

Se webbinarium

Arrangörer

Blått Centrum Gotland, Coop Gullers Grupp, Havsmiljöinstitutet, Hope Spot Gotland, IVL Svenska Miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Gotlands län, Marint Centrum i Simrishamn, Race For The Baltic, Region Gotland, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Östersjöfestivalen, Östersjöfonden

Med stöd från Svenska Institutet

Östersjön idag - tillstånd och åtgärder för ett friskare hav

En nulägesbeskrivning av statusen i Östersjön och inblick i pågående policyarbete. På internationell nivå lanserar FN ett årtionde för havsforskning och hållbarhet (2021-2030). I Sverige har Miljömålsberedningen överlämnat sitt förslag till regeringen på åtgärder för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Vad innebär ramverken i praktiken? Hur kan vi agera på lokal nivå? Vilka områden bör prioriteras?

Se webbinarium

Hållbar sjömat - vad kan vi äta för att rädda havet?

För att klara bestånden i Östersjön behöver vi ändra vår syn på mat från haven och tänka nytt kring konsumtion av fisk, skaldjur och andra viktiga proteinkällor. Men hur skapar man den nödvändiga beteendeförändringen och etablerar nya livsmedel på marknaden? Är det rimligt att lägga ansvaret på konsumenten? Och fungerar det över tid? Fakta om rådande konsumtionsmönster för fisk och sjömat.

Se webbinarium

Öar som testbäddar för vattenbruk och vattenförsörjning

70 procent av jordens yta är täckt av vatten men bara 1 procent är drickbart sötvatten. De senaste årens larmrapporter om vattenbrist kulminerade under den torra sommaren 2018 i klimatkrisens spår. Öar som Åland och Gotland med tunna och utdikade jordlager är extra utsatta men här pågår flera intressanta projekt för att tackla utmaningarna.

Se webbinarium

Nya vägar till en hållbar fiskeförvaltning

Under de senaste årtiondena har läget försämrats för fiskbestånd och många yrkesfiskare. Östersjön visar en kraftig förändring i artsammansättning och miljötillstånd orsakad av en mängd faktorer. Är fiskeförvaltningen som bedrivs verkligen hållbar utifrån Östersjöns nuvarande situation? Seminariet ger en introduktion till fiskesituationen idag samt förslag på vad fiskeförvaltningen behöver ta hänsyn till framöver för att vi ska kunna ha en fiskenäring med framtidstro och lönsamhet där ekologin sätter ramarna.

Se webbinarium

Havsmedvetenhet – förutsättningar för levande hav

FN har utlyst 2021- 2030 till ett årtionde för havsforskning till stöd för hållbar utveckling. För att årtiondet ska bli framgångsrikt och bidra till en mer hållbar förvaltning av våra hav behöver kunskapen om hav och vatten öka. Vad kan vi göra för att tillsammans nå en större havsmedvetenhet i hela samhället?

Se webbinarium

Klimatvision – vilken roll har universiteten i kampen mot klimatförändringarna?

Är baljväxter och återvunna havreskal en trend eller räddar det planeten?

Östersjötorskens svanesång – hot, orsaker och lösningar

Hur styr vi mot ett hållbart båtliv?

Vindkraft i havet – förnybar el som kan bidra till andra miljölösningar

Vattenbrist ett ökande problem – hur ser lösningarna ut?

Sjöfart - ny teknik för att möta miljökrav och klimatutmaningarna

Borttagande av läkemedelsrester i fullstor skala

Slamspridningsförbud och krav på fosforåterföring? Hur fixar vi den cirkulära ekonomin i Sverige?

Övergödning av Östersjön - hur långt har vi kommit och vad kan/behöver vi göra?

Miljön i Östersjön 10 år senare – vad har hänt?

Ett samarbete för Östersjön visar vägen ? FNs hållbarhetsmål 17 i Östersjöperspektiv

Vattenbrist på Gotland - nya lösningar för att säkra vattentillgången