Släke och Ag (Cladium mariscus) läggs i höger ungefär som lasagneplattor. Foto: Terje Larsson
Minskning av näringsbelastning och bevarande av biologisk mångfald i östersjöns kustområden – ett LOVA-projekt på Gotland
Kan ag och släke komposteras till klimatsmart trädgårdsjord? Det undersöks i det här LOVA-projektet som startades under 2022 på initiativ av lantbrukare på ön i samarbete med Länsstyrelsen på Gotland och Blått Centrum Gotland. Om försöken lyckas kan metoden skapa ett användbart gödningsmedel, bidra till att minska näringsläckaget till Östersjön och hålla agmyrarna öppna för växter och djur.
Släke och Ag (Cladium mariscus) är outnyttjade resursersom inte längre används av oss människor. Foto: Getty/Sebastian Sundberg, SLU Artdatabanken
Uppspolad tång, så kallad ”släke” på Gotland, och det vassliknande halvgräset ag (Cladium mariscus) är två material som använts av människan under mycket lång tid. Släke i form av gödsel på åkrar och ag som takläggningsmaterial. I takt med utvecklingen av det industriella jordbruket och modernare byggnadstekniker har materialen fasats ut. Tången som blir kvar på stränderna läcker kväve och fosfor tillbaka till havet när den förmultnar vilket bidrar till övergödning av Östersjön. Agmyrar växter igen vilket bland annat leder till minskad biologisk mångfald.
I det här projeket har ag skördats från myrar och släke samlats in från stränder för att se om de tillsammans går att kompostera. Släken har finfördelats med gödselspridare och agen slagits och lagts för att torkas. Materialen har sedan blandats i högar i olika mängder för att se hur väl de bryts ner tillsammans samt hur mycket näring de innehåller.
I projektet har man även tagit prover på hur mycket näring som släke och ag innehåller var för sig samt hur mycket näring som släke kan tillföra åkermarken. För att ta reda på detta har prover tagits på halter av organiskt material i jordar som gödslats med eller utan släke. Man har även tagit prover på tungmetallbelastning i dessa jordar, samt i släke och ag. Provtagning genomförs även för att spåra om näringen i jorden kommer från land eller från havet vilket kan göras med hjälp av DNA-analys.
Under våren 2023 ska de olika provtagningarna och projektet i sin helhet analyseras och utvärderas. Resultaten kan komma att ligga till grund för fortsatta aktiviteter. Om mer medel tillkommer kan projektet skalas upp.
Forskning om släke genomförs i Sverige. Läs med om de olika studierna längre ner på den här sidan.
Finansiär: Länsstyrelsen
Projektperiod: 2022-2023
Projektansvarig: Länsstyrelsen på Gotland
Projektledare: Gunilla Rosenqvist (Blått Centrum Gotland), Markus Grünerwald (Green Forest Advisors)
Samarbetspartner: Stockholms universitet, lokala lantbrukare
Kontakt: Gunilla Rosenqvist, gunilla.rosenqvist@geo.uu.se
Om LOVA
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag som Länsstyrelserna delar ut till projekt för att förbättra och skydda vattenmiljöerna inom länen i samverkan med lokala och regionala aktörer. Länsstyrelserna kan också använda LOVA-bidraget för ändamålen i egna projekt.
Läs mer om Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) på webbplatsen för Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
Forskning om släke - uppsamling, biogödning och utsläpp
Släke har haft en renässans de senaste åren tack vare engagerade öbor, strandföreningar och lantbrukare på Gotland som fått stöd av statliga LOVA-medel. Arbetet med att samla ihop släke, släke som resurs och dess utsläpp av växthusgaser studeras av forskare vid flera lärosäten.
KTH har sedan många år arbetat med olika projekt kopplade till släke. Bland annat har man tittat på släkens kemiska innehåll kopplat till möjligheten att använda släke som biogödning eller jordförbättringsmedel. En första studie publicerades 2019:
Franzén, Daniel, Eduardo Infantes, and Fredrik Gröndahl. "Beach-cast as biofertiliser in the Baltic Sea region-potential limitations due to cadmium-content." Ocean & Coastal Management 169 (2019): 20-26 sciencedirect.com
KTH, SLU och Hushållningssällskapet på Gotland har gjort odlingsförsök med släke som biogödning på hushållningssällskapets försöksanläggning i Hallfreda. Vårvete och potatis har odlats i släkegödning samt konventionell gödning för att visa på gödningseffekter samt eventuella positiva eller negativa skillnader i överföring av mikronäringsämnen eller tungmetaller. Resultaten kommer presenteras i minst två artiklar som håller på att skrivas.
Utöver odlingsstudierna har KTH tillsammans med andra forskare gjort en kostnadsnyttoanalys över uppsamlingen av släke på Gotland. En rad nyttor och kostnader har identifierats och värderats. Resultaten visar att arbetet är samhällsekonomiskt lönsamt. Dessutom har intervjuer gjorts med flera aktörer för att undersöka hur systemet för hanteringen av släke, från skörd till användning, ser ut. Den artikeln förväntas publiceras relativt snart.
Söderqvist, Tore, et al. "Cost–benefit analysis of beach-cast harvest: Closing land-marine nutrient loops in the Baltic Sea region." Ambio 51.5 (2022): 1302-1313. springer.com
Släkeskörd på Gotland - nyttan större än kostnaderna havet.nu
Forskare vid Uppsala universitet (Blått Centrum Gotland), Göteborgs universitet och Stockholms universitet har gjort en studie om metanutsläpp från släke. Resultaten visar att utsläppen av växthusgasen kan minskas om tången samlas ihop och flyttas upp från stranden.
Björk, M., Rosenqvist, G., Gröndahl, F. et al. Methane emissions from macrophyte beach wrack on Baltic seashores. Ambio 52, 171–181 (2023). springer.com
Viktor Jacobsson