Ny bok om direktkommunikation med hjärnan
Det skulle kunna vara möjligt att använda neurovetenskapliga metoder för att kommunicera med spädbarn och patienter med tillstånd i hjärnan som reducerar deras medvetande, till exempel koma. I en ny bok ger flera författare en systematisk genom gång av de filosofiska, vetenskapliga, etiska och juridiska problem som den möjligheten för med sig.
(Bild borttagen) Avbildningar av hjärnan, simuleringar och gränssnitt mellan datorer och den mänskliga hjärnan skulle kunna göra det möjligt för både läkare och forskare att få en bild av vad en människa tänker. Michele Farisco (Länk borttagen) och Kathinka Evers (Länk borttagen) är redaktörer för boken. Båda har arbetat med neuroetik och neurofilosofi i många år. Michele Farisco är särskilt intresserad av neurovetenskapliga hjälpmedel för människor som inte kan kommunicera verbalt. Han är docent i moralfilosofi och skriver just nu på sin andra doktorsavhandling som bland annat handlar om kommunikation med medvetslösa patienter. (Bild borttagen) Kathinka Evers är särskilt intresserad av neuroteknologisk tankeläsning. Hon är professor i filosofi och en av ledarna för det europeiska flaggskeppsprojektet Human Brain Project.
De senaste åren har de sett en enorm utveckling av instrumentella undersökningar och uppskattningar av medvetande. Enligt Michele Farisco har det lett till att man numera bedömer medvetande på ett mer graderad sätt. Men när man går från att avgöra om en person är medveten eller inte till att försöka avgöra nivån av medvetande väcks både etiska och filosofiska frågor. Michele Farisco säger att vi behöver ställa frågan om vad medvetande är och ta med svaret i beräkningen när neurovetenskapen försöker uppskatta medvetande och de responser som man kan uppfatta med hjälp av modern teknik. Michele Farisco och Kathinka Evers utvecklar nu gemensamt en ny syn på den medvetna hjärnan.
(Bild borttagen) Michele Farisco och Kathinka Evers anser att vi behöver närma oss de här frågorna på ett mångvetenskapligt sätt. Det finns etiska och juridiska frågor som behöver redas ut, både när det gäller klinisk och experimentell användning av de här metoderna. Boken fokuserar på de vetenskapliga och kliniska följder som användningen av verktyg för att åskådliggöra hjärnan och kommunicera med patienter med förändrade medvetandetillstånd. Men också i vården av spädbarn. De anser att det är dags att omvärdera etiska och juridiska termer för att de ska vara användbara på det här området, till exempel behöver vi tänka nytt kring frågor om auktoritet, informerat samtycke och integritet för de här patienterna.
Enligt Kathinka Evers är boken skriven för en varierad läsekrets. Den riktar sig till forskare och doktorander i kognitionsvetenskap, neurologi, psykiatri, klinisk psykologi, medicin, medicinsk etik, medicinteknik, neuroetik, neurofilosofi och medvetandefilosofi. Men den är också en användbar resurs för sjukvårdspersonal som arbetar med spädbarnsvård och patienter i koma. Dessutom kan den vara av stort intresse av den bredare allmänheten som är intresserade av medvetandets olika facetter och tillstånd.
Den som är intresserad av de här frågorna är välkommen till ett minisympsoium om neuroteknologi och direktkommunikation med hjärnan i Uppsala den 6 oktober.
Läs mer om boken: Neurotechnology and Direct Brain Communication
Josepine Fernow (Länk borttagen)