Vårdgivares syn på screening innan graviditet
Frågan om reproduktiv genetisk screening omges av diskussioner. Den etiska debatten handlar om frågor kring reproduktiv autonomi, medikalisering, diskriminering och föräldraansvar. En ny studie kring utökad genetisk screening av par innan de försöker bli gravida visar att svensk hälso- och sjukvårdspersonal delar samma farhågor.
(Bild borttagen) I Nederländerna pågår pilotprojekt där man erbjuder par att göra så kallad prekonceptionell genetisk screening (ECS). För närvarande erbjuds inte svenska par den här typen av tester om man inte tillhör en riskgrupp. Amal Matar (Länk borttagen) har nyligen publicerat en artikel där hon rapporterar resultaten av djupintervjuer med ett antal svenska kliniker och genetiker, inklusive en barnmorska och en genetisk vägledare. En innehållsanalys av materialet visar att deltagarna har flera farhågor kring införandet av den här typen av screening. Det handlar diskriminering, risken att naturliga förlopp medikaliseras, prioriteringar i hälso- och sjukvården och effekterna det här kan få på människors reproduktiva frihet. De var också bekymrade över vilka effekter implementeringen av ett sådant screeningprogram kan få för olika intressenter och för regleringen på området.
Enligt Amal Matar behöver beslutsfattare ta hänsyn till den här typen av farhågor. Trots det lilla urvalet anser och medförfattarna att resultaten är användbara och relevanta för beslutsfattare som överväger att införa screening i Sverige eller andra skandinaviska länder. Artikeln är en del av hennes kommande doktorsavhandling som undersöker etiska frågor i relation till ECS. Studien kommer att följas upp med linkande intervjuer med svenska beslutsfattare på hälso- och sjukvårdsområdet.
Läs artikeln i Journal of Community Genetics:Swedish healthcare providers’ perceptions of preconception expanded carrier screening (ECS)—a qualitative study
Josepine Fernow (Länk borttagen)