SIENNA-projektet lägger grunden för ansvarsfull teknikanvändning

Politiska beslutsfattare runtom i världen kämpar med att hitta sätt att utvärdera konsekvenserna av ny teknik. Genetik, artificiell intelligens och robotik samt tekniker för att förbättra människors förmågor eller utseende utmanar både etik och mänskliga rättigheter. Därför har forskare från fyra kontinenter gått samman i SIENNA-projektet för att hitta sätt att förbättra befintliga etiska och juridiska ramverk. CRB ingår i konsortiet som tillsammans fått knappt €4 miljoner från EUs Horizon 2020-program.   

(Bild borttagen) Det är svårt att förutse konsekvenserna av ny teknik. Till vardags interagerar människor med robotar, smarta telefoner, intelligenta programvaror, proteser och implantat. Samtidigt är ny och bättre genteknik på väg från labben till patienter och konsumenter i form av billiga och lättillgängliga gentester och screeningprogram. Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) bidrar med vår kunskap om de etiska, juridiska och sociala aspekterna av genteknik. Vi leder också arbetet med att kommunicera resultaten till beslutsfattare och andra utanför projektet.  

Vi närmar oss tekniska lösningar som hittills bara funnits i science fiction. Även om genetisk diagnostik inte är någon ny företeelse väcker teknikutvecklingen frågor. Till exempel den omdiskuterade crispr cas9-tekniken som skulle kunna användas för att behandla sjukdomar. Sådana verktyg skulle åtminstone teoretiskt också kunna användas för att ”designa” eller ändra olika genetiska särdrag hos människor. Traditionellt har utbildning och olika typer av träning setts som verktyg för att utveckla och förbättra våra förmågor. Men ny teknik lovar mer specifika och effektiva vägar till förändring. Dessutom närmar vi oss en situation där utvecklingen inom artificiell intelligens och robotik kan leda till att jobb som görs av människor på sikt ersätts med automatiserade system. Något som skulle kunna förändra vad arbetsgivare förväntar sig av sina anställda.

Vem bestämmer hur vi skall använda ny teknik? Och vem har ansvar för användningen? Vilken typ av reglering behövs och vems oro ska den hantera? Med forskare från Europa, Asien, Afrika och Amerika lägger nu SIENNA-projektet grunden för att utveckla etiska riktlinjer och förslag för bättre lagstiftning.

(Bild borttagen) Heidi C. Howard, SIENNA

Heidi C. Howard (Länk borttagen) leder analysen av de etiska, legala och sociala aspekterna av ny genteknik. Enligt henne ökar forskningens värde när vi studerar flera områden tillsammans. Inte minst för att det finns ett samspel mellan genetik, artificiell intelligens, robotik och andra tekniker som skulle kunna användas för att förbättra egenskaper hos människor.

Projektet väcker också mer filosofiska frågor. Var drar vi gränsen mellan hälsa och sjukdom? Att utföra plastikkirurgi på en patient med brännskador är något annat än att göra samma ingrepp på en patient av rent kosmetiska skäl. Den första operationen räknas som behandling, den andra som en ”förbättring”. Vad har vi för moraliska förväntningar på intelligent mjukvara? Är vi beredda att ge upp vår integritet för att sekvensera vårt genom och ta reda på om vi har risk för genetiska sjukdomar? Eller ge upp vår personliga frihet för att interagera med maskiner?

De här frågorna oroar både allmänheten och politiska beslutfattare. På senare år har det kommit flera akademiska publikationer om just frågor kring etik och mänskliga rättigheter i relation till framsteg inom genetik, robotik och teknik som kan förbättra människors egenskaper. Det som är nytt i SIENNA är att vi tittar på alla dessa områden tillsammans.

”Vi har ett mångvetenskapligt angreppssätt och tittar på flera länder. Här ser jag både ett stort värde och utmaningar. SIENNA-projektet är ambitiöst, men vi kommer inte att uppfinna hjulet på nytt. Istället bygger vi på befintlig forskning kring etiska, legala och sociala frågor och fyller i kunskapsluckorna där det behövs. En annan styrka med projektet är den nära kopplingen till branschorganisationer där vi ser till att ta del av deras synpunkter på vårt arbete”, säger Heidi C. Howard.

Besök SIENNA

Kontakt och mer information

Om SIENNA

SIENNA-projektet - Stakeholder-informed ethics for new technologies with high socio-economic and human rights impact – har fått närmare €4 miljoner för ett projekt som löper på 3,5 år inom ramen för Europeiska Unionens H2020 forsknings- och innovationsprogram, grant agreement No 741716.

Projektet koordineras av tekniska universitetet i Twente i Nederländerna med stöd från Trilateral Research Ltd, Storbritannien. Övriga partners inkluderar Uppsala universitet, Helsinki Foundation for Human Rights (Polen), the European Network of Research Ethics Committees, University of Granada (Spanien), Ionian University (Grekland), Federal University of Rio de Janeiro (Brasilien), Dalian University of Technology (Kina), French National Centre for Scientific Research (Sciences Po) (Frankrike) och University of Cape Town (Sydafrika). SIENNA har också två associerade partners: Chuo University (Japan) och Berkman Klein Center for Internet & Society (USA). Projektet stöds av organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO), the Human Genome Organisation, IEEE, ACM, EURobotics, ALLEA (All European Academies), UNESCO och Europarådet.

Observera att den här texten och dess innehåll uttrycker enbart SIENNA-projektets synpunkter. EU-Kommisionen är inte ansvarig för hur innehållet används.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin