Reservationer mot tvångsvård för borderline personlighetssyndrom
Personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom, som också kallas borderline personlighetssyndrom har ofta svårt att reglera och kontrollera sina negativa känslor. Ofta förekommer både självskadebeteenden och självmordstankar och patienter med diagnosen är överrepresenterade inom tvångsvården. Men samma tvångsvård som kan förhindra ett självmord nu ökar också risken för självmord senare. Författarna till en artikel som nyligen publicerats i tidskriften Clinical Ethics menar att tvångsvård av personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom i de flesta fall inte är etiskt försvarbart.
”Kliniska riktlinjer om när man ska och inte ska sätta in tvångsvård för patienter är otydliga. Till och med när det gäller suicidprevention. De kliniker som står inför beslutet kan känna sig väldigt ensamma när riktlinjerna inte räcker till,” säger Niklas Juth, professor i klinisk medicinsk etik vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik och en av författarna till artikeln.
Artikeln innehåller en analys av vanliga argument för tvångsvård av just patienter med emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Det handlar om eventuell beslutsoförmåga, föreställningar om patientens brist på autenticitet, självmordsförebyggande, att skydda organisationen juridiskt, att lösa akuta situationer och att hålla sig ’på den säkra sidan’. Målsättningen var att ta reda på i vilka situationer tvångsvård av personer med diagnosen är etiskt försvarbart. Enligt författarna är det nästan aldrig det, om det inte finns starka skäl att misstänka att patienten saknar beslutsförmåga på grund av ett annat allvarligt tillstånd.
”Vi hoppas att våra resultat ska hjälpa kliniker att fatta beslut i de här frågorna. På så sätt kan man minska användningen av potentiellt skadliga vårdåtgärder för den här gruppen och även lätta bördan hos de kliniskt verksamma genom att komplettera de riktlinjer som finns tillgängliga i nuläget,” säger Niklas Juth.
Anna Holm Bodin
Lundahl A, Helgesson G, Juth N. Is compulsory care ethically justified for patients with borderline personality disorder? Clinical Ethics. 2023;0(0). DOI: 10.1177/14777509231216036