Kulturella aspekter av forskning om neuroetik

Kulturella normer och värderingar påverkar vetenskapen. Neuroetiken är inget undantag och diskussionen om hur kulturen påverkar den neuroetiska reflektionen fortsätter att växa. Den nyligen utgivna boken Neuroethics and cultural diversity utforskar neuroetikens historik och bärande idéer och hur man kan bredda dess perspektiv bortom det västerländska.

Kultur är ett komplext och mångfacetterat begrepp som har en betydande påverkan på all vetenskap, inklusive neuroetik. Detta påverkar både disciplinens utveckling som vetenskapligt område och dess roll i samhället. Kulturens åverkan på vetenskapen och hur allmänhetens uppfattningar om vetenskap är dock extra viktig för neuroetiken. Detta eftersom att neuroetiken i grunden strävar efter att stärka och förmedla relationen mellan neurovetenskap och samhället i stort. Genom att hantera de etiska, juridiska, sociala, kulturella, filosofiska och vetenskapliga frågor som väcks av neurovetenskapen och neuroteknologier.

Neuroetiken har från början sina rötter i Nordamerika och Västeuropa. Det har påverkat disciplinens teori, metodologi och praktik. Dessa översätts inte alltid på ett smidigt sätt till andra kulturella sammanhang. Därför är det viktigt att involvera människor från olika kulturer som kan arbeta tillsammans för att hantera frågor om neurovetenskap och nya teknologier. Författarna till boken menar att det är centralt man når konsensus om vilka problem man ska fokusera på. Genom att arbeta tillsammans och enas om gemensamma mål kan man börja arbeta för att lösa dem. Med målsättningen att använda resultaten inom det demokratiska beslutsfattandet.

Neuroethics and cultural diversity ger en överblick över den nuvarande situationen och diskussionen, men uppmuntrar också vidare diskussion genom att erbjuda konkreta exempel för att få människor att prata om och engagera sig i ämnet.

"Vi ville noggrant undersöka neuroetikens historia och dess bärande idéer i relation till kultur och kulturell mångfald. Genom att visa upp exempel från olika kulturella sammanhang är vår förhoppning vi kan främja och berika den etiska reflektionen. Samtidigt är det här bara början. Det finns mycket kvar att utforska om sambandet mellan kulturell mångfald och neuroetik," säger Michele Farisco, forskare vid Centrum för forskningsetik och bioetik (CRB) vid Uppsala universitet, redaktör och en av författarna till boken.

Utöver Michele Fariscos redaktörsskap innehåller boken också kapitel av CRB:s Kathinka Evers (Fundamental Neuroethics) och Amal Matar (How Do Arabic Cultural and Ethical Perspectives Engage with New Neuro-technologies? A Scoping Review). 

Märta Karlén

Farisco, M. (2024). Neuroethics and cultural diversity. John Wiley & Sons.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin