Vad tycker kvinnor om AI inom vården och bröstcancerscreening?
AI kan användas för att upptäcka cancer i mammografibilder. En ny studie om kvinnors perspektiv på AI-användning inom bröstcancerscreening ger värdefulla insikter för att forma etiska och juridiska ramverk för användningen av artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården.
Kunskap om kvinnors perspektiv på en eventuell integrering av AI inom programmet för bröstcancerscreening är en förutsättning för ett effektivt införande av tekniken. En kvalitativ intervjustudie som nyligen publicerades i BMJ Open är av stor relevans för den debatt som idag drivs om AI i vården.
Det är svenska kvinnor som redan deltar i bröstcancerscreening där AI används som en tredje granskare som intervjuats av forskarna. Resultaten visar att kvinnor ser AI som ett viktigt verktyg för att stötta radiologernas arbete men de tycker inte att tekniken helt ska ersätta dem. Noggrann utvärdering, transparens gällande teknikens användning inom hälso- och sjukvården och att en radiolog medverkar i processen är en förutsättning för att kvinnorna ska lita på AI:ns algoritmer.
Bröstcancer är den näst dödligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och varje dag genomgår 350 kvinnor mellan 40 och 70 år en mammografiundersökning som del av screeningprogrammet.
Författarna till studien som publicerats i BMJ Open rapporterar att kvinnor som genomgår regelbundna mammografiundersökningar ser AI som ett av många verktyg inom hälso- och sjukvårdssystemet, inte som något fristående. De erkänner teknikens potential men understryker dess roll som komplement till existerande praktik, snarare än något som helt kan ersätta radiologen. Men om hälso- och sjukvårdspersonal skulle komma fram till att AI fungerar lika bra eller till och med bättre än den traditionella screeningprocessen så kunde forskningsdeltagarna acceptera att AI används utan att de måste ge sitt explicita samtycke.
Enligt författarna var det viktigt för forskningsdeltagarna att värna etiska principer om rättvisa, integritet, ansvar och noggrannhet. De betonar också radiologernas kompetens och vikten av transparens. Det är tydligt att deltagarna i allmänhet är positiva till tekniken.
”En av vår studies styrkor är att vi intervjuade kvinnor som aktivt deltog i ett screeningprogram där AI använts som en tredje granskare. Det betyder att vi adresserat den snedvridning som ofta förekommer i studier där man jobbar med hypotetiska scenarier,” säger Jennifer Viberg Johansson, docent i medicinsk etik vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik.
Resultaten visar vikten av att bibehålla den mänskliga handpåläggningen i beslutsprocesser om mammografibilder och den kritiska roll som kvinnors förtroende för AI spelar. Enligt författarna är det här ett tecken på att öppen dialog och grundlig patientutbildning är avgörande för att kunna garantera framgångsrik och väl mottagen implementering av AI.
Enligt författarna föredrar kvinnor att AI:n är (över)känslig när den letar efter potentiell cancer i bilderna, även om det skulle kunna leda till ökad oro. Deltagarna betonade vikten av öppenhet och kompetens bland radiologer. Det är tydligt att deras allmänna inställning till teknik är optimistisk men de ser den som ett komplement snarare än en ersättare. Men effektiv kommunikation om AI:ns roll och begränsningar är kritisk för att hjälpa patienter förstå och för att bibehålla deras förtroende för hälso- och sjukvårdssystemet.
Svea Fernow & Anna Holm