Etiskt perspektiv på prioriteringar i intensivvård
Prioriteringsbeslut i intensivvård är svårt. Intensivvårdspersonal behöver väga olika patientbehov mot varandra, agera akut och ofta med osäkerhet om prognosen. Svåra prioriteringsbeslut i kombination med otydligheter i den etiska plattformen och riktlinjer riskerar att orsaka moralisk stress bland intensivvårdspersonal.
Niklas Juth är professor i medicinsk etik och verksamhetsföreträdare på Centrum för forsknings- & bioetik vid Uppsala universitet. Tillsammans med Eva Hannerz Schmidtke, specialistläkare i anestesi och intensivvård, och överläkare på intensivvårdssektionen på Akademiska sjukhuset, lyfte Niklas Juth nyligen etiska perspektiv på prioriteringsbeslut inom intensivvården i Läkartidningen.
Prioriteringar i svensk hälso- och sjukvård ska enligt lag utgå från den etiska plattformen. Den etiska plattformen innefattar tre principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen, och kostnadseffektivitetsprincipen.
Inom intensivvård uppstår inte sällan situationer där svårighetsgraden är maximal för mer än en patient samtidigt; flera patienter kan befinna sig i en situation där de riskerar att dö om de inte får livräddande insatser omedelbart. Då blir behandlingseffekt och kostnadseffektivitet mer avgörande för prioriteringsbeslut.
Författarna lyfter frågor kring hur den etiska plattformen ska tolkas inom intensivvård, där det till exempel kan finnas patienter med en mängd olika tillstånd. Det skapar situationer som gör det väldigt svårt att jämföra patienter med varandra. Enligt Niklas Juth och Eva Hannerz Schmidtke saknas det idag prioriteringsetiska riktlinjer för många av de situationer som kan uppstå på en intensivvårdsavdelning. Kombinationen av otydliga riktlinjer och svåra prioriteringsbeslut riskerar att skapa en moralisk stress hos intensivvårdspersonalen.
Läs hela nyhetsartikeln (Läkartidningen.se)
Fanny Klingvall