Den etiska debatten om fosterdiagnostik och funktionshinder
Idag erbjuds fosterdiagnostik till i stort sett alla gravida kvinnor i Sverige. Men hur skiljer sig fosterdiagnostik från screening? Och vilka risker finns det med fosterdiagnostik ur ett etiskt perspektiv?
Niklas Juth är professor i medicinsk etik och verksamhetsföreträdare vid Centrum för forsknings- och bioetik. Nyligen gästade han intervjuserien ”I soffan med” ledd av Therése Fridström Montoya, föreståndare på Centrum för forskning om funktionshinder. I intervjun pratar de om screening, fosterdiagnostik och funktionshinder. Niklas Juth lyfter bland annat vilka olika positioner som finns i debatten om fosterdiagnostik – och vilka etiska frågor som uppstår.
Å ena sidan kan fosterdiagnostik upptäcka livsfarliga och plågsamma sjukdomar, där barnet lever väldigt kort tid efter att det föds. Å andra sidan kan det finnas faror ur ett etiskt perspektiv.
Screening som görs efter att vi föds syftar till att hitta en behandling som kan hjälpa någon, till exempel PKU-screening av ärftliga sjukdomar hos nyfödda eller mammografi för att upptäcka bröstcancer. Vid fosterdiagnostik däremot blir konsekvensen av en upptäckt ett svårt val för den gravida, där ”behandlingen” innebär ett beslut i huruvida graviditeten ska fortgå, eller avbrytas. ”Och då måste man kanske fråga sig vad det är för typ av fosterdiagnostik vi bör ägna oss åt,” säger Niklas Juth.
Vill du se hela intervjun? Se avsnittet ”I soffan med Niklas Juth” här:
Fanny Klingvall