Vård utan samtycke: nödvändigt eller inte?

Vad händer när en patient inte kan fatta beslut om sin egen vård? Det är en situation som sjukvårdspersonal ofta ställs inför: att antingen avstå från vård som behövs, eller att gå vidare utan att ha fått ett tydligt samtycke. En ny studie lyfter fram hur vårdpersonal resonerar kring etiken i dessa svåra situationer.

Studien har publicerats i tidskriften Nursing Ethics och fokuserar på vardagsbeslut inom somatisk slutenvård, en typ av vård där personalen ofta måste agera snabbt och fatta tuffa beslut kring vad som är bäst för patienten. Forskningen fyller ett tomrum, eftersom det hittills har funnits begränsad kunskap om hur vårdpersonal faktiskt tänker kring de etiska dilemman som uppstår när patienter inte kan ge sitt samtycke.

I åtta gruppdiskussioner intervjuade forskarna 37 personer ur fem olika yrkesgrupper. De flesta deltagare uttryckte att de ofta använder vård utan samtycke i sitt dagliga arbete. Det beskrevs som både nödvändigt och lätt att rättfärdiga – särskilt i situationer där patienten är förvirrad, vårdåtgärden uppenbart hjälper, eller där andra personers säkerhet är i fara.

Men beslut om vård utan samtycke grundar sig inte alltid enbart på patientens behov. Studien visar att sjukhusets organisationskultur, som exempelvis personalbrist eller invanda rutiner, också spelar in. Forskarna menar att vissa åtgärder kanske inte hade behövt genomföras alls om personalen fått bättre stöd i sitt arbete.

"En bristfällig vårdkultur verkar vara en viktig orsak till åtgärder utan samtycke och något som påverkar till exempel sjuksköterskors handlingsutrymme i mötet med patienten. Därför finns det skäl att tro att viss vård utan samtycke faktiskt går att undvika," säger Niklas Juth, professor i medicinsk etik och verksamhetsföreträdare vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- och bioetik.

Vill du veta mer? Läs hela studien: Björk J, Juth N, Godskesen T. Ethical reflections of healthcare staff on ‘consentless measures’ in somatic care: A qualitative study. Nursing Ethics. 2025;0(0). DOI: 10.1177/09697330251328649

Fanny Klingvall