Integration sett ur flyktingkvinnors perspektiv
Flyktingkvinnor berättar om känslan av att leva livet i "stand-by-läge".
Perspektiv från kvinnor i Berlin belyser hur rättslig status, språk, etnicitet, kön och omsorgsansvar tillsammans påverkar deltagande i hälsofrämjande aktiviteter, arbete och utbildning.
Manuel Guerrero är forskare vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik och en av författarna.
Flyktingkvinnor förväntas ”integrera”, men strukturella förhållanden kan hindra dem. Med utgångspunkt i Story Dialogue Method och ett intersektionellt perspektiv utforskar författarna till en ny publikation i Journal of Immigrant & Refugee Studies både förutsättningar och spänningar genom dialogbaserade workshoppar med 20 flyktingkvinnor i Berlin, med ursprung i Kina, Gambia, Iran, Nigeria, Ukraina och Vietnam.
Enligt författarna är det tre fynd som sticker ut: att tillit och solidaritet som spelar en nyckelroll i vardagen, en återkommande smärtan i att gång på gång behandlas som ”den andre” i sjukvård och utbildning, och det som en deltagare benämnde som ett ”stand-by-läge” – en upplevelse av att vara kapabel, utbildad och villig att bidra, men bakbunden av byråkratiska och strukturella faktorer.
För författarna till artikeln är intersektionalitet mer än en analytisk kategori. Enligt dem ställer intersektionaliteten också krav på samhället. När hälso- och sjukvården och socialtjänsten konstrueras utan hänsyn till överlappande ojämlikheter har systemen en tendens att reproducera dem. Solidariteten mellan flyktingkvinnorna, som delar information med och följer med varandra till besök hos myndigheter, fungerar både som en form av motstånd och en källa till hälsa och välbefinnande.
”För oss som arbetar med forsknings- och bioetik väcker studien frågor om vems röster som formar våra hälsosystem, hur kulturell och strukturell kompetens ges en tydligare plats i hälso- och sjukvårdspersonalens utbildning, och hur man utformar regelverk som gör flyktingkvinnor till medskapare av ett samhälle snarare än passiva mottagare av bidrag,” säger Manuel Guerrero, forskare vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik och en av författarna.
Anna Holm Bodin
Scheer, S., Guerrero, M., Asaba, E., Bürk, T., & Mondaca, M. (2026). Living in Stand-by Mode While Constructing Lived Citizenship. Journal of Immigrant & Refugee Studies, 1–17. DOI: 10.1080/15562948.2026.2665108