The Photon Day 2021

Datum: 6 maj 2021, kl. 13.15–15.00
Typ: Seminarium
Webbsida
Arrangör: Olle Björneholm

För att främja fotonvetenskap vid UU bjuder Center of Photon Science in till Fotondagen den 6 maj! Det kommer att hållas tre intressanta föredrag, inklusive ett av vinnaren av 2020 års "Uppsala Photon Science Award".

Schema

13.15 Välkommen och introduktion

13.20 Oxana Klementeva (LU): Kombinera mikrospektroskopi och neurobiologi för att förstå Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom påverkar livet för miljontals människor världen över och kostar redan cirka 1 % av den globala ekonomin. Alzheimers sjukdom kännetecknas av bildandet av proteinamyloidaggregat, så kallade amyloidoligomerer. Dessa oligomerer kännetecknas av specifika p-arkstrukturer och tros vara neurotoxiska. Emellertid är den sekundära strukturen av amyloidoligomerer polymorf och den struktur som bidrar mest till neurotoxiciteten är okänd. Denna brist på kunskap finns främst för att det är otroligt utmanande att karakterisera den sekundära strukturen av amyloidproteiner direkt i celler. För att undersöka molekylära förändringar i proteiner direkt i celler använde vi synkrotronbaserad infraröd mikrospektroskopi, en etikettfri och icke-förstörande teknik tillgänglig för molekylär avbildning in situ. Specifikt utvärderade vi bildandet av β-arkstrukturer i celler som samtidigt uttrycker humana amyloidproteiner, modeller för p-amyloidaggregation relaterade till Alzheimers sjukdom.·

13.55 Martin Qvarnström (UU) vinnare av 2020 års "Uppsala Photon Science Award": Vem åt vem? Paleoekologi avslöjad genom synkrotronmikrotomografi av fossil spillning.

Hur kan vi veta att en av de första dinosaurierna pickade insekter på marken, som en fågel? Att en stor dinosaurie krossade ben som en hyena för 210 miljoner år sedan? Och att några pterosaurier (flygande reptiler) matade som dagens flamingos i jura? Genom att analysera deras spillning! Fossil spillning (koproliter) är förvånansvärt vanliga och blir alltmer erkänd som en värdefull källa till paleobiologisk information. Men den mesta informationen finns i deras innehåll, som är svårt att studera på grund av den omgivande mineraliserade matrisen. Jag har använt fortplantningsfaskontrast synkrotronmikrotomografi för att rekonstruera innehållet i koproliter och i mitt föredrag kommer jag inte bara att visa dig de antydda matbeteendena som nämnts ovan, utan också vad som hände med trofiska näringsnät när dinosaurier gradvis steg till ekologisk dominans i sen trias och tidig jura.

14.25 Oleg Shpyrko (UCSD): Tillämpningar av röntgenfotonkorrelationsspektroskopi