Staffan Bergwik i DN om Henrietta Lacks och flytande gränser för våra kroppar
"Henrietta Lacks var en svart outbildad kvinna som genom sin död kom att revolutionera modern medicinforskning. Hennes celler ställer intressanta frågor om identitet och mänsklig interaktion", skriver Staffan Bergwik i sin essä som publicerades i Dagens Nyheter i går.
Centrum för genusvetenskaps forskare Staffan Bergwik intresserar sig för historien om Henrietta Lacks, en fattig, outbildad, svart kvinna som levde i USA mellan 1920-1951 och som gick bort till följd av en aggressiv livmoderhalscancer. En kvinna vars celler, efter hennes död, fick en avgörande inverkan på modern medicinforskning.
De vävnadsprover som togs från Henrietta Lacks före hennes död kom nämligen att bli de första mänskliga celler att överleva i ett laboratorium. Cellinjen fick namn efter upphovskvinnan, HeLa, och cellerna användes flitigt för att åstadkomma ny och banbrytande forskning, exempelvis inom områden som strålning, läkemedel, tuberkulos, salmonella, hormoner och vitaminer. 2009 hade HeLa legat till grund för cirka 60 000 vetenskapliga artiklar och cellerna har i dag levt längre utanför Henrietta Lacks kropp än inuti den.
I samband med att den amerikanska journalisten Rebecca Skloots bok "The immortal life of Henrietta Lacks" (Pan Books, 2011) snart ges ut på svenska, uppmärksammar Staffan Bergwik i sin essä de tankar om makt, inflytande, ras och om den medicinska vetenskapens historia som boken och historien om Henrietta Lacks ger upphov till. Men framförallt intresserar han sig för frågan om gränsen för individen, eller mer specifikt de flytande gränserna för våra kroppar. Hur långt når en människa? Var börjar och slutar Henrietta Lacks? Lever Henrietta Lacks?
Läs hela artikeln i Dagens nyheter 2011-11-09
Läs mer om Staffan Bergwik (Länk borttagen)