Karin Lindelöf studerar tjejlopp som kulturellt fenomen

Det som karaktäriserar många av dessa så kallade tjejlopp är att det inte är själva tävlingen och prestationen som är i fokus utan snarare det sociala. Många går eller springer ett lopp med sina väninnor eller arbetskamrater. Den här starka betoningen på social gemenskap är unik för tjejloppen, menar Karin S. Lindelöf, och nämner som exempel de många omkringarrangemangen som fokuserar på shopping, skönhet, familj, välgörenhet och gemenskap.

- Tjejloppen saluförs som en fest, något lustfullt i stället för att fokusera på prestation och själva tävlingen. Ofta är det också någon halvkänd man som är konferencier med uppgift att peppa kvinnorna, en heterosexuell inramning på hela arrangemanget.

Till skillnad från lopp för män, där det är enbart prestationen som räknas och där det extrema i många fall premieras.

Kluvna deltagare

Men tjejlopp ger också en fristad, ”ett eget rum” där kvinnor kan utmana sig själva och varandra utan män, säger hon. De kvinnor som deltagit i forskningen känner sig på detta sätt kluvna till fenomenet tjejlopp. Å ena sidan uppskattas gemenskapen, att kunna träna mot ett mål som också främjar folkhälsan. Å andra sidan upplevs tjejloppen som förminskande eftersom den sociala samvaron står i fokus. Prestationen marginaliseras i jämförelse med vad man presterar i mixade lopp. Tjejloppen är dessutom bara en tredjedel så långa som exempelvis Vasaloppet eller Vätternrundan.

Varför "tjej"-lopp?

Det är bara i Sverige och Norge som man kallar dessa enkönade lopp för tjejlopp, internationellt heter det kvinno- eller ladylopp.

- Själva ordet tjej står för ungdomlighet och signalerar lekfullhet. För eliten är det blodigt allvar, för motionären kan det vara kul. Det finns också en större kulturell acceptens för en småbarnspappa i karriären att satsa tid och pengar på en hobby som exempelvis Vasaloppet. Det är heller inte ovanligt att hela familjen följer med när mannen ska cykla Vätternrunt, medan kvinnor ofta gör dessa aktiviteter med en väninna, säger hon.

Forskningsprojektet om tjejlopp som kulturellt fenomen som hon nu tar vid på Centrum för genusvetenskap bedrivs i samarbete med Nordiska museet och Riksidrottsmuseet i Stockholm, samt med Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.

Etnolog från Umeå

Karin S. Lindelöf är etnolog, grundutbildad i Umeå och forskarutbildad vid Södertörns högskola och Stockholms universitet. Doktorsavhandlingen "Om vi nu ska bli som Europa" som kom ut 2006 handlade om identitetsformering och könsskapande bland unga storstadskvinnor i transitionens Polen. Därefter har hon forskat om abortfrågan i svensk debatt från 1960-talet och framåt (inom EU-projektet FEMCIT) samt det nutida minnet och firandet av varvsstrejken i Gdańsk 1980 och fackföreningen Solidaritets födelse samma år.

*Citaten är hämtade från en artikel i Norrbottenskuriren 2012-05-25