Signe Bremer forskar om stadsboende transpersoner

- Studien baseras på stadspromenader, så kallad promenadetnografi, där de medverkande ombeds visa forskaren en plats i staden som förknippas med bekvämlighet, förklarar Signe Bremer.

Dessutom kommer hon att använda sig av handritade kartor som synliggör de deltagandes bild av sin hemstad, djupintervjuer, skrivna berättelser på tema trygghet i staden, samt relaterat webbmaterial så som bloggar och youtubeclip.

Storstäder både frigörande och riskfyllda

Större svenska städer, så som Stockholm, Göteborg, Malmö, erbjuder frigörande relativt anonyma miljöer och möjligheter för transpersoner att ta del av och verka inom ett etablerat hbtq-community. Det är även i anslutning till dessa och andra större svenska städer som universitetssjukhus med könskorrigerande vård finns att tillgå. Städer rymmer emellertid också många exempel på rum där transpersoner skulle kunna bli föremål för särskild uppmärksamhet och anonymt våld, däribland offentliga könssegregerade toalettutrymmen, badhus, gym, tunnelbanesystem, övrig kollektivtrafik, parker, gågator, nattklubbar, et cetera. Därför kan storstadsmiljöer både ses som potentiellt frigörande och riskfyllda, menar Signe Bremer.

- Den vars identitet och/eller könsuttryck går gå på tvärs med det som enligt svenska normer förstås som ”riktiga” män och kvinnor måste nämligen alltid förhålla sig till ett reellt hot om våld.

Berättelser om stadsliv

Det nya projektet ämnar alltså undersöka vad transpersoners berättelser om stadsliv kan säga om urban säkerhet, stadsplanering, men också vad städer gör. Exempelvis, hur kommer rumsliga och materiella dimensioner av maktaxlar så som kön, sexualitet, ras, ålder, etnicitet, klass och funktionalitet till uttryck i transpersoners berättelser om stadsliv? Vad kännetecknar ett bekvämt och tryggt respektive obekvämt och obehagligt rum? Vilka strategier används för att hantera mindre bekväma rumsligheter? På vilka sätt påverkar tidigare erfarenheter av riktade trakasserier, våld och övergrepp transpersoners upplevelser av att bebo den egna hemstaden? Hur uttrycks motstånd mot rådande urbana livsvillkor för transpersoner?

Skrev avhandling om transsexuellas könskorrigering

Signe Bremer disputerade vid Göteborgs universitet inom ämnet etnologi under vintern 2011, på en doktorsavhandling med titeln ”Kroppslinjer – Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering”. Med utgångspunkt i självbiografiska bloggar, djupintervjuer, informanters egenhändigt skrivna reflektionstexter, e-postmeddelanden och fotografier behandlade hon frågor om hur kategorin transsexualism förkroppsligas, görs, omförhandlas och levs i arton personers könskorrigerande tidsförlopp. Hon arbetade främst med Sara Ahmeds queera fenomenologi och Judith Butlers kritiska genusteori. De olika teman som studien kretsar kring tydliggörs i studiens fyra empiriska kapitel – Att vänta – Att kvalificeras – Att passera – Att nät-verka – Att fastställas.