Tjejlopp granskas i nytt forskningsprojekt
Hundratusentals svenska kvinnor deltar varje år i olika former av enkönade motionslopp, som Tjejmilen och Vårruset. Vad är det som gör att dessa så kallade tjejlopp har blivit populära och vad har arrangemangen för betydelse i deltagarnas liv?
- Det saknas kvalificerad etnografisk och historisk forskning kring det här. Vi vill bidra till kunskapen om kvinnors motionsidrottande, om svenska tjejlopp specifikt, och koppla detta till en internationell vetenskaplig diskussion om idrottandets betydelse för jämställdhet, jämlikhet, kultur och samhälle, säger etnologen Karin Lindelöf.
Tillsammans med kollegan Agnes Ers har hon fått pengar av Riksbankens Jubileumsfond för att starta ett nytt forskningsprojekt om tjejlopp som kulturellt fenomen. I studien ingår motionsloppen Tjejvasan, Tjejvättern, Tjejmilen och Vårruset. Projektet består av två delar; en etnografisk studie av dagens tjejlopp, där deltagarnas berättelser av loppen och arrangemanget runt omkring står i fokus, och en historiskt inriktad studie - varför, hur och när uppstod fenomenet?
- Det började som ett ofinansierat lustprojekt på sidan om för ett par år sedan och nu kommer vi att få jobba med det på heltid och verkligen fördjupa oss i det stora material som vi redan har samlat in. Det ska bli väldigt roligt, säger hon.
I samband med projektstarten återvänder Karin Lindelöf till sin forna arbetsplats Centrum för genusvetenskap, där hon för ett par år sedan jobbade som gästforskare med syfte att skriva en extern forskningsansökan om just tjejlopp.
Efter årsskiftet sätter hon i gång med att koda och sortera det stora skrivuppropsmaterial, ungefär 800 skriftliga berättelser från deltagare i olika tjejlopp, som de sedan tidigare har samlat in i samarbete med Nordiska museets arkiv. Kollegan Agnes Ers ansluter till projektet ett halvår senare.