Lärarutbildares naturvetenskap under lupp - en studie av gränslandet mellan ämnesdiscipliner och skolämnen

I media och politisk debatt ges stort utrymme åt frågor som rör skolans område. Med oro framförs budskap om att elevers prestationer har försämrats och som en följd av detta återkommer med viss regelbundenhet krav på reformer av skola och lärarutbildning. Sådana reformer har också nyligen genomdrivits: lärarutbildningen har gjorts om, betyg har införts i tidigare skolår, och i enlighet med den politiska agendan ska ”ämnen” få större vikt. En annan återkommande framförd oro är elevers vikande intresse för vissa ämnesområden t.ex. naturvetenskap. Lärarutbildningen är central för hur blivande lärare kommer att arbeta med naturvetenskapliga ämnen, vilken ämnesdidaktisk kompetens de får med sig och även vilket ämnesinnehåll som kommer att anses som viktigt.

Forskning inom naturvetenskapernas didaktik har historiskt och mängdmässigt dominerats av studier om individens förståelse av begrepp och begreppsförändring. Forskare inom fältet har under de senaste decennierna påtalat att naturvetenskapliga ämnen i större utsträckning bör innehålla och problematisera samhälleliga spörsmål såväl som kunskaper om naturvetenskapens karaktär och verksamhet. En sådan breddning har även använts som argument för att stimulera elevers intresse. Den naturvetenskapligt didaktiska forskningen har till övervägande del varit inriktad mot elever och elevers lärande, men också haft skollärare eller lärarstudenter som studieobjekt. Forskning omlärarutbildare däremot är sparsam. På många lärosäten i Sverige läser lärarstudenter naturvetenskap på de naturvetenskapliga institutionerna, vilket betyder att lärarutbildarna i dessa fall är naturvetare och ofta forskare inom sina ämnen. Dessa naturvetares uppfattning om det övergripande syftet med undervisning och vad som är centrala ämneskunskaper för lärare i skolan, är något som inte i någon nämnvärd utsträckning har studerats. Vårt föreslagna forskningsprojekt vill bidra med sådan kunskap.

Projektet syftar till att belysa lärarutbildares syn på sina ämnesdiscipliner och hur denna syn manifesteras i lärarutbildningen. Målet är att synliggöra, ofta outtalade, föreställningar om naturvetenskapliga ämnen och dess kulturer som förs vidare via lärarutbildningen till skolämnena. Hur framställer biologer, fysiker och kemister sina respektive akademiska discipliner i tal och handling beroende på sammanhang? Vilka föreställningar om ämnet och dess praktiker förmedlas i mötet med studenter? Hur omformar lärarutbildare sina respektive ämnen inom ramen för lärarutbildningen?

I det 4-åriga projektet kommer data att samlas via tre metoder; ”skuggning”, tvärdisciplinära fokusgruppsamtal samt individuella intervjuer. Tolv lärarutbildare i ämnena biologi, fysik och kemi som undervisar både på lärarprogrammets ämneskurser och på ämneskurser för andra målgrupper av studenter (t.ex. naturvetenskapliga kandidatprogram och/eller ingenjörs-program) kommer att ”skuggas”. Skugga innebär att följa i personernas fotspår och föra fältanteckningar över vad som görs och sägs samt om den kulturella omgivningen. Skuggningen följs upp med tvärdisciplinära fokusgruppssamtal, där varje grupp är sammansatt av två biologer, två fysiker och två kemister. Dessa två empiriinsamlingsmetoder kompletteras med individuella djupintervjuer av ytterligare 30 naturvetare, för att öka validiteten och undersöka resultatens generaliserbarhet.  Den analysmetod som kommer att användas innebär att olika kulturella mönster kontrasteras mot varandra, där de naturvetenskapliga disciplinerna och lärarutbildningen ses som separata men överlappande kulturer. Genom metoden framträder vilka värden och antaganden som dominerar respektive ignoreras och därmed blir de också möjliga att förändra.

Genom projektet kan en ökad förståelse erhållas för hur den inomvetenskapliga synen på kunskap, ämnesinnehåll och praktik förmedlas och omformas när biologer, fysiker och kemister deltar i lärarutbildning. En mer visionär betydelsen av projektet är att det kan bidra till att bryta stereotypa uppfattningar om naturvetenskap och därmed ge nya sätt att tänka kring dessa ämnen, något som på längre sikt också kan påverka elevers intresse för naturvetenskap.

Medsökande i projektet är Anita Hussénius, Annica Gullberg, Anna Danielsson, Martha Blomqvist, Kathryn Scantlebury, Susanne Engström, Maja Elmgren och Cathrine Hasse.