Att framträda som framgångsrik student: En komparativ studie om män, maskuliniteter och självvärdesskyddande strategier i konkurrensorienterande miljöer

Utbildning kretsar kring prestationer - framgång och misslyckanden. Jämförelser och topplistor på nationell och internationell nivå tillhör vardagen i vår samtid. Men detta har ofta stor betydelse även för studenters identitet och engagemang. Denna genusvetenskapliga studie syftar till att bidra med kunskap om mäns identitetsförhandlingar och självvärdesskyddande strategier i högre utbildning i Sverige och i England. Fokus är mäns identitetsprocesser och strategier inom konkurrensorienterade och privilegierade utbildningsmiljöer.

Tidigare studier visar att studenter trots höga ambitioner undviker eller döljer förberedelser för att inte framstå som obegåvade. Förekomst av prokrastination, antisociala och manipulativa beteende har även rapporterats vara särskilt förekommande i högprestations- och konkurrensorienterande utbildningskulturer. De kvantitativa studier som berör området påvisar att det finns genusmönster vad gäller studenters motivation, copingstrategier etc. Få studier har dock belyst själva processerna, detsamma gäller maskulinitetsnormer i privilegierade sammanhang. Skolforskningen inom området visar att maskulinitet associeras till medfödd begåvning och "ansträngslös prestation", medan femininitet till disciplin och "prestation p.g.a. ansträngning". Slutsatsen har varit att detta bidrar till processer där pojkar begränsar sitt engagemang med stöd av jämnåriggrupper och vuxensamhället. Då pedagogiska strukturer har stor betydelse, kan dock inte skolforskningen generaliseras till grundutbildningsstudenter.

Denna studie avser att besvara följande frågor: 1) Hur konstrueras akademisk "framgång" respektive "misslyckaden" bland manliga studenter i olika, men konkurrensorienterade, utbildningssammanhang? 2) Vilka självvärdesskyddande strategier använder män främst i strävan efter akademisk framgång i grundutbildningen? 3) Vilken innebörd har maskulinitetskonstruktioner för studenters och anställdas förståelse av orsaker till akademiska misslyckanden och framgång? 4) Finns det skillnader mellan a) svenska och engelska sammanhang och b) professionsutbildningar som hindrar eller underlättar vissa identiteter eller strategier? 5) Hur är dessa strategier (i 2) relaterade till engagemang, prestation och välbefinnande?

Den teoretiska basen för studien är interaktionistisk som bygger på teorier om självvärde, genus och utbildning. Identiteter analyseras därmed som meningsskapanden om individer och kollektiv, som byggs upp, bekräftas och utmanas, och görs i samspelet med andra. Att uppfattas och uppleva sig själv som intelligent förstås därmed förhandlas både i relation till andra studenter och till föreställningar om begåvning. Den kvalitativa design som valts syftar till att bidra till en djupgående förståelse för hur utbildnings- och genusdiskurser, och i synnerhet konstruktioner av maskulinitet, påverkar identitets- och lärandeprocesser. Tre elitutbildningar kommer att studeras: läkar- och juristprogrammet, samt teknisk fysik. I både Sverige och England rekryterar programmen studenter främst från övre medelklass och förbereder dem för högstatusyrken. Studenterna har en tung arbetsbelastning och examinationerna är vanligen mer traditionella, och av tidsmässigt begränsat slag än i många andra program. Datainsamlingen består av; observationer, fokusgruppsintervjuer (40), samt semistrukturerade individuella intervjuer (ca 200). Främst med män i den inledande och avslutande utbildningsfasen kommer att intervjuas, men även studentrepresentanter, studierektorer, lärare och studievägledare. Urvalet syftar till att få en komplex förståelse av mäns studentidentiteter, samt etablerade föreställningar om idealstudenter och strategier för att hantera akademiska utmaningar. Både manliga och kvinnliga studenter kommer att ingå i fokusgrupperna.

Studien syftar till att komplettera den tidigare genusvetenskapliga forskningen om högre utbildning, som i hög grad haft fokus på kvinnor respektive studenter från studieovana hem, medan studier av män och privilegierade grupper i allmänhet är mer ovanliga. Den kvalitativa och komparativa designen avser att ge en mer komplex förståelse av män som är universitetsstudenter, bl.a. genom att undersöka hur olika utbildningssammanhang hindrar och möjliggör vissa studentidentiteter respektive användning av självvärdesskyddande strategier. Resultaten förväntas därför bidra till flertalet forskningsfält men även till ökad genomströmning och förbättrade lärandemiljöer för studenter.

Medsökande i projektet är Minna Salminen-Karlsson och Carolyn Jackson.