Linna Martén i Vetenskapsradion om att nyanlända som bor nära landsmän lyckas bättre med att skaffa jobb
Som nyanländ kan det löna sig att bo nära personer från samma ursprungsland, eller som talar samma språk. I alla fall om man bor i Schweiz. Det visar en ny studie. Studien visar att nyanlända som bor nära landsmän lyckas bättre med att skaffa jobb, jämfört med de som inte gör det.
En av forskarna bakom studien är Linna Martén på Uppsala universitet. Hon förklarar mer vad de har gjort.
– Nyanlända flyktningar som kommer till Schweiz blir utplacerade i olika regioner och får inte välja var de ska bo. Vi ville se om det gör det enklare eller svårare att hitta ett jobb om man hamnar i en region med många landsmän. Och då ser vi att de som hamnar i regioner med fler landsmän också hittar arbete snabbare, säger hon.
I studien ingår ungefär 8500 personer som anlände till Schweiz mellan åren 2008 till och med 2013. Studien har tittat på nyanlända som måste bo inom en och samma kanton de första fem åren.
Men varför uppstår dessa skillnader?
Forskarnas hypotes är att om man blir bosatt i ett område med många landsmän så får man snabbare tillgång till ett större kontaktnät. Via dessa kontakter sprids det sedan information om lediga jobb eller rekommendationer.
Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, tycker att det är en bra studie och förklarar utmaningarna.
– I den här studien så har man använt det faktum att myndigheterna i Schweiz har placerat ut nyanlända i kantoner. Och att de varit tvungna att bo där i fem år. Det gör det möjligt att studera effekten av att bo nära landsmän, säger han och fortsätter:
– Det har gjorts många studier inom området men oftast så blir det mer samband man studerar. Här studerar man ett direkt orsak och verkan-samband.
Men hur ska man då tänka kring språket? Alltså att det är en viktig faktor för att kunna integrera sig i sin nya miljö och därmed också lättare få jobb?
Blir inte det svårare om man befinner sig i en miljö där behovet av att inte kunna det nya språket är lika stort?
– Alltså de här effekterna är kortsiktiga. Man tittar på de första fem åren. Vill man tala om integration i ett vidare perspektiv. Alltså att man ska komma vidare på arbetsmarknaden, lära sig språket och bli delaktig i samhället så krävs det längre uppföljningsperioder.
Lyssna på Linna i Vetenskapsradion Nyheter