Ny publikation om etnisk segregation och egenföretagande bland flyktingar

Studien som publicerats i International Migration Review undersöker om det finns ett samband mellan etnisk segregation och egenföretagande. Forskaren bakom studien är Henrik Andersson, som är knuten till Uppsala Immigration Lab.

bild Henrik Andersson

Henrik Andersson

Studien undersöker om benägenheten att starta företag påverkas av de etniska förutsättningarna på den plats nyanlända bosätter sig. Studien undersöker flyktingar som kom till Sverige 1990–1991, en period när myndigheterna placerade flyktingar i kontrakterade kommuner i stället för att låta flyktingarna själva välja bostadsort. Primärt undersöks om flyktingar som placerades med fler landsmän, samt med fler landsmän med särskilda egenskaper, också startade företag i högre grad.

Två saker kan slås fast. För det första: flyktingar som placerades med en större andel landsmän som själva drev företag, hade en högre sannolikhet att starta företag under nästkommande år.

För det andra: enbart ett större antal landsmän i den kommun som flyktingar placerades i, ökade inte benägenheten att starta företag. Resultaten kan inte förklaras av att vissa kommuner är bättre företagarkommuner, eller att personer från vissa länder generellt är mer benägna att starta företag. Resultaten kan inte heller förklaras av att vissa etniska grupper är mer eller mindre marginaliserade.

En trolig förklaring till resultaten är förekomsten av lokala etniska nätverk. Genom landsmän som har erfarenhet av att driva företag får nyanlända tillgång till en stor kunskapsbank och lokal marknadskännedom. Det kan därför konstateras att kvalitet, snarare än kvantitet, är betydelsefullt när man diskuterar etnisk segregation. Det är således inte så mycket segregationen i sig, utan vilka kvalitativa resurser som finns inom gruppen som har betydelse.

Resultaten indikerar dock också att flyktingar som placerades med en större andel egenföretagande landsmän hade en mer negativ långsiktig utveckling i disponibel inkomst, men att denna negativa utveckling motverkades om en flykting valde att bli just egenförtagare. Den sistnämnda slutsatsen gäller dock enbart med förbehållet att de som startade företag i första hand inte är människor med stor inkomstpotential i allmänhet. Studien bidrar till ny kunskap om socioekonomisk integration av en viktig grupp internationella migranter - nämligen flyktingar.

Ladda ned artiklen "Ethnic Enclaves, Self-employment, and the Economic Performance of Refugees: Evidence from a Swedish Dispersal Policy"International Migration Review's webbsida.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin